Teknisk Tidskrift / 1931. Allmänna avdelningen / 22 (1871-1962) Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
	Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Häfte 2. 10 jan. 1931 - Anslutning av växthus till värmekraftverk, av S. Michelson

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>

Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

Fig. 2. Schema för vattenvärmningssystemet i växthusen vid kraftverket
Klingenberg. f Returvattenledning. a. Varmvattenledning från
vattenvärmare. e. Varmvattenledning till växthusen.

Hittills har man endast relativt liten erfarenhet av
kombinationen kraftverk-växthus, enär de större
anläggningarna endast varit i drift några få år.
Den största anläggningen ligger i Wiesmoor (Ostfriesland)
och är ansluten till Nordwestdeutsche Kraftwerke
A. G. Ångpannorna vid detta kraftverk eldas med
maskintorv, och på den plats, varifrån torvlagren
undanskaffats, har man anlagt odlingar av grönsaker
och frukt under glas. F. n. odlas gurkor och tomater
på en area av 22 000 m². För uppvärmning
av luften i växthusen användes i stor utsträckning
färskånga; jorduppvärmningen sker elektriskt.
De nyplanterade tomatplantorna belysas nattetid
med 200-wattslampor; en reglerbar varm vind
sörjer för befruktningen, och nattetid tillföras
växthusen bestämda doser kolsyra från kraftverket.
Wiesmoor gäller för den modernaste anläggningen
i Tyskland, kanske även i hela Europa. Den avkastar
årligen 400 000 st. gurkor och 100 000 kg tomater
av så god kvalitet, att de betalas med 10 à 20 %
högre priser än motsvarande holländska produkter.
Avkastningen per ytenhet är ca 25 gånger så stor som
vid frilandsodling, dvs. ca 200 000 mark per hektar.

En mindre anläggning med 3 500 m² yta
finnes vid Braunschweigische Elektrizitäts-Betriebsgesellschafts
kraftverk i Schöning. Det drives av en privatperson,
som dagligen erhåller 25 ton avloppsånga från kraftverket.
Växthuset ligger på 200 m avstånd från kraftverket och
består av 12 gurkhus med arean 50 X 40 m samt ett
tomathus. Tomathuset har direkt ånguppvärnming,
medan gurkhusen ha varmvattenuppvärmning enligt
nyss beskrivna system.

I Bleicherode och anknutet till Überlandzentrale
Südharz finnes en växthus anläggning med 11500 m²
glastäckt yta, varav ca 2/3 användes för tomatodling
och 1/3 till gurkodling. Där finnas 9 tomathus av
dimensionerna 8 X 10 m och 10 gurkhus om 4 X 75 m.
Anläggningen kan framdeles utvidgas med 40 000 m².

Erfarenheterna från Wiesmoor ha lett till att Berlins
elektricitetsverk upptagit liknande försök vid
Klingen-bergverket. Vintern 1928–1929 glastäcktes
där 10 000 m², och en utvidgning med
5 000 m² är möjlig i framtiden.
Klingenberganläggningen omfattar 7 tomathus med
längden 67 m, bredden 9 m och höjden 4 m till
taknocken samt ett block med 80 m längd, innehållande
ett 6 m brett blomsterhus, 12 st. 4 m breda gurkhus
och ett 4 m brett hus för uppdragning av plantor;
takhöjden är i hela detta block 2,5 m. Båda blocken
förbindas av ett hus med 8 m bredd och 4 m takhöjd.

För uppvärmningen tages ånga av 2,5 atm tryck och
200°. Denna får passera en vatten varmare, från vilken
det till 120° uppvärmda vattnet föres i ledningar till
växthusen, där det fördelas mellan gurkhus- och
tomathusblocken. Det blandas här med returvatten,
så att temperaturen nedsattes till 90°; returvattnet
har temperaturen 70 °. Vattencirkulationen sker
med hjälp av två pumpar för vardera 60 m³/tim.

Vid dimensioneringen av den värmeavgivande ytan i
växthusen utgick man från att man vid en
utomhustemperatur av –20 °, alltså vid osedvanligt
sträng köld, skulle kunna hålla en temperatur av + 19°
i gurk- och planthusen och +9 ° i tomathusen.
Värmeytan i gurkhusen är sammanlagt 2 090 m², i
tomathusen 1 450 m² och i planthuset 200 m².
Vid full ångförbrukning kan man hålla växthustemperaturen
vid 25° i gurkhuset, resp. 20° i tomathuset även då
den yttre temperaturen sjunkit till –14°, resp. –9°.
Vid högre utomhustemperatur måste ångan strypas av.
Vid –20 ° utomhus är ångförbrukningen 0,6 kg
ånga pr timme och m² markyta.

Utom element för uppvärmning av luften ha
gurkhusen även en särskild jorduppvärmning,
bestående av värmerör, nedlagda i makadam,
som täckes med ett trådnät, vilket uppbär jordbädden.

För bevattningen användes dels uppsamlat regnvatten,
dels vatten som pumpas ur kraftverkets kylvattentunnel,
sommartiden direkt till förbrukningsstället, eljest genom
en vatten varmare. Liksom i Wiesmoor har man i Berlin
med gott resultat sökt påskynda tillväxten genom
artificiell belysning, varigenom man uppnått ett försprång
på ca 14 dagar. En sådan belysning kan man givetvis
ordna ekonomiskt, då man har tillgång på


Fig. 3. Blandningsställe för varmvatten och returvatten.
Klingenberg.


Fig. 4. Interiör från gurkhus. Klingenberg.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>