Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Häfte 3. 17 jan. 1931 - Notiser - Kolhydrering i England - Katalytisk reduktion av ved - Stålsand för sandblästring - Forskningsinstitut för mätningsteknik och flygmeteorologi - Reseberättelse - Leipzigmässan
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
En.-annan intressant upptäckt, som måhända kan leda
till industriellt utnyttjande, är den, att nästan allt kol kan
omvandlas i en beckliknande produkt endast genom
upphettning av det torra kolet i en atmosfär av vätgas
med 105 kg tryck. Metodens användbarhet influeras
givetvis menligt av de nuvarande låga oljepriserna.
Särskilt kostnaden för vätgasen är f. n. oproportionerligt hög.
Katalytisk reduktion av ved. Dr Axel Lindblad har i
dagarna erhållit patent på en metod att reducera ved
med vätgas eller annan lämplig gas i närvaro av katalysatorer.
I avsikt att vid torrdestillation av ved erhålla ökat
utbyte av tjära och andra kondenserbara produkter
har det försökts att impregnera veden med
katalytiskt verksamma ämnen samt därpå verkställa
den termiska sönderdelningen under genompressning
av väte. På detta sätt har det lyckats att nästan
restlöst överföra veden i gasformiga eller till flytande
produkter kondenserbara föreningar. Någon verklig
hydrering av veden har dock ej härigenom uppnåtts;
de erhållna produkterna innehålla ungefär lika mycket
väte som utgångsmaterialen. Uppfinnaren har emellertid
gjort den oväntade iakttagelsen, att ved verkligen kan
reduceras i vanlig mening och detta vid temperatur lägre
än den, vid vilken vedens exotermiskt fortlöpande
sönderdelning börjar, dvs. vid temperatur under
270–280 °C.
Föreliggande uppfinning grundar sig på denna iakttagelse,
och densamma kännetecknas därav, att ved underkastas
reduktion resp. hydrering medelst behandling med
reducerande gas vid förhöjd temperatur och förhöjt tryck
och vid närvaro av katalytiskt verksamt ämne, varvid
iakttages, att reaktionstemperaturen hålles under den
temperatur, vid vilken vedens exotermiskt fortlöpande
sönderdelning börjar, dvs. under 270° à 280°C, ända
tills reduktionen hunnit framskrida så långt, att större
delen av utgångsmaterialen övergått till en i värme flytande
eller åtminstone plastisk massa. Vid reduktionsprocessen
bildad tjära och olja uttagas från reaktionsfummet i flytande form.
För att uppnå resultat är nödvändigt, att behandlingen
med reducerande gas sker vid förhöjt tryck, i
allmänhet mellan 10 och 100 atm. I synnerhet vid
kontinuerlig inmatning av utgångsmaterialen kunna
olika temperaturer förekomma uti olika delar av
reaktionsrummet, i regel så att temperaturen är lägre
i den del av rummet, där inmatningen sker.
Reduktionen av veden bör då få börja i den kallare
delen av rummet samt fortskrida så, att veden hinner
mjukna innan den del av rummet är uppnådd, där
temperaturen är så hög, att kolningen under vanliga
förhållanden börjar.
Som lämpliga reducerande gaser nämnas i första hand
väte, väteföreningar eller koloxid, var för sig eller i
blandning med varandra eller med andra gaser.
Lämpliga katalytiska ämnen äro metallerna
tillhörande järngruppen (Fe, Co och Ni) resp. oxider eller
andra föreningar av sagda metaller. Resultat, om än
svagare, kan dock även ernås med t. e. koppar och
flera andra ämnen.
Från reaktionsrummet uttagen icke kondenserad gas
eller en del av denna kan ånyo inpressas uti kretslopp.
Lämpligt är naturligtvis att före återinpressningen i
passande grad avlägsna bildad kolsyra och andra
icke önskvärda beståndsdelar.
Som utgångsmaterial för framställning av hydreringsprodukter
enligt föreliggande uppfinning har uppfinnaren närmast
tänkt sig trä och träavfall av alla slag såsom sågspån,
avfall vid sågverksdrift och vid skogsskötseln osv.
Stålsand för sandblästring. I Tyskland liksom i
Amerika har man under senare är funnit det fördelaktigt
att använda stålsand i stället för kvartssand vid
sandblästring. I VDI-Nachrichten (7 jan. 1931) har dr-ing.
G. H. Zirker gjort en jämförande sammanfattning av de
båda systemen, ur vilken här några synpunkter anföras.
Stålsanden är en härdad järnlegering i form av runda
eller skarpkantiga korn. På grund av sin större hårdhet
och ringare sprödhet i förhållände till kvartssanden bevara
stålsandkornen länge sin skarpkantiga form och förslitas
så långsamt, att någon dammbildning praktiskt taget ej
uppstår vid blästringen. Medan kvartssanden fullständigt
förstoftas genom två eller tre blästringar, kan man
använda stålsanden ca 150 gånger.
Erfarenheten har visat, att man med 100 kg stålsand
kan uträtta samma arbete som med 3 m3 kvartssand.
Förhållandet mellan ekvivalenta mängder av de båda
slipmedlen utgör 1 : 60 efter vikten räknat och 1 : 120
räknat efter volymen. Detta innebär ju en betydande
utrymmesbesparing. Stålsanden behöver heller icke torkas,
medan en sådan procedur erfordras för kvartssanden,
som eljest täpper igen rörledningarna. Stålsanden kan
användas i en normal sandbläster utan några vidlyftiga
ändringar.
Arbetstrycket för stålsandblästringen är 1 till 3 kg.
Vid de mera sällan använda grövre kornstorlekarna
arbetar man däremot med tryck mellan 3 och 6 kg.
Vid riktigt val av kornstorlek och arbetstryck kan man
uppnå en med 15 à 30 % stegrad effekt i förhållande
till kvartssanden. Den enklare reningen av sanden, den
mindre stoftmängden osv. innebär även en viss besparing
i lönekostnaderna.
Egendomligt nog sliter stålsanden mindre på
strålrören än kvartssanden. Stålsanden kan ersätta
kvartssanden för alla ändamål, såsom putsning av
järn- och mässingsplåt, gjutjärn, stålgjutgods,
mässing och röd-metall. I varje fall måste man
naturligtvis välja kornstorlek och arbetstryck på
lämpligaste sätt. Även vid mattering av glas ha de
finare kornstorlekarna visat sig lämpliga.
Forskningsinstitut för mätningsteknik och flygmeteorologi.
Nyligen har det första forskningsinstitutet för
mätningsteknik och flygmeteorologi grundats i
Braunschweig av Braunschweigischer Hochschulbund
och Braunschweigische Flughafengesellschaft.
Institutet har till ändamål att söka utveckla de inom
luftfarten använda mätningstekniska hjälpmedlen,
tills den regelbundna luftfarten kan anses som ett
fullt tillförlitligt kommuikationsmedel. Ledningen av
institutet har uppdragits åt privatdocenten vid
Tekniska högskolan i Berlin, dr Heinrich Koppe.
Reseberättelse. Till kommerskollegium har inkommit
följande reseberättelse, dnr 2679: Olof Berg,
Berättelse över studieresa i Amerikas förenta stater under
tiden 19 aug. 1929–6 sept. 1930. Fol. 38 maskinskr.
sid., 2 bil. – Ingenjör Berg har under sin resa studerat
ett större antal kraftanläggningar i U. S. A.
Leipzigmässan. Tiden för årets mässa är fastställd
till 1–11 mars. Liksom föregående år omfattar mässan
dels en allmän varumassa, dels en teknisk mässa, den
senare med avdelningar för verktygsmaskiner,
textilmaskiner, kraftmaskiner, transportanordningar,
byggnadsmaterial och -maskiner, elektriska maskiner
och apparater, maskiner och apparater för hushåll
och livsmedelsindustri samt en särskild svetsningsteknisk
avdelning. I samband med mässan anordnas som vanligt
en serie sammanträden med föredrag.
För mässbesökare från Sverige anordnas extratåg från
Stockholm och Göteborg direkt till Leipzig. Närmare
upplysningar om mässan kunna erhållas från
representationen i Sverige (Jean Fassbender), Jakobsgatan 19,
Stockholm, tel. Norr 9484.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
