- Project Runeberg -  Teknisk Tidskrift / 1931. Allmänna avdelningen /
45

(1871-1962)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Häfte 4. 24 jan. 1931 - Tekniska frågor vid årets riksdag, av E. H—r. - Beredskapsarbeten vid arbetslöshetstillfällen

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

elektrifieringen av Malmö-linjerna i enlighet med
det av järnvägsstyrelsen uppgjorda programmet
(se Teknisk tidskrift 1931, sid. 15) och föreslår
för detta ändamål ett under nästa budgetår
utgående anslag av 23 mill. kr. Likaså återfinnes
i propositionen det av järnvägsstyrelsen till 4 mill. kr.
beräknade anslaget till inlandsbanan mellan
Volgsjön och Gällivare. En särskild proposition
bebådas beträffande anslag till den ifrågasatta
statsbanan Malung–Vansbro (se Teknisk
tidskrift 1930, sid. 664).

Statens vattenfallsverk.

Vattenfallsstyrelsens riksdagspetita ha tidigare
utförligt refererats i Teknisk tidskrift (1930, sid.
581), och de av styrelsen beräknade
anslagsbehoven återfinnas i allmänhet oförändrade
i propositionens anslagsäskanden. Några
ändringar iakttagas dock. Anslaget till Vargöns
kraftstation är nedsatt från 3,5 till 3 mill. kr.
samt till Malfors kraftstation från 1,5 till 1 mill. kr.,
varjämte anslaget till distributionsanläggningar
jämkats från 3,5 till 3,3 mill. kr.

Till sist kan påpekas, att regeringen redan innan
yttranden inkommit från de hörda myndigheterna
ansett sig böra föreslå riksdagen att beräkna ett
anslag av 2 mill. kr. för aktieteckning i Kalix
trävaruaktiebolag.
                E. H–r.

BEREDSKAPSARBETEN VID ARBETSLÖSHETSTILLFÄLLEN.



I mitten av oktober tillkallade socialministern
generaldirektör Gösta Malm, överingenjören överste
Hjalmar Fogelmarck, arbetschefen hos statens
arbetslöshetskommission Gunnar Jonsson samt
förbundsordföranden hos grov- och
fabriksarbetarförbundet C. J. Söder att såsom
sakkunniga verkställa utredning av frågan om
arbetslöshetens motverkande genom allmänna
arbeten. Utredningsmännen avlämnade den 17
januari sitt betänkande, ur vilket här återges de
principiella riktlinjerna.

Förslaget syftar mot sådana åtgärder, att
arbetstillfällen beredas vid de allmänna arbeten vid
perioder av allmän eller lokal depression på
arbetsmarknaden. För ändamålet måste lämpliga
och till utförande förberedda arbeten hållas i
beredskap, så att de snabbt kunna igångsättas
såsom i förtid anordnade allmänna arbeten
(beredskapsarbeten).

Utredningsmännen se i dessa beredskapsarbeten
icke en form av hjälpverksamhet för de arbetslösa
utan uppfatta dem såsom en rationaliseringsåtgärd
inom den statliga verksamheten, vilken skulle
förebygga, att de arbetslösa bispringas under
kostsamma och kanske improduktiva hjälpformer,
medan å andra sidan angelägna statliga arbeten
uppskjutas i brist på tillgängliga anslag.
Beredskapsarbetena skola icke vara nödhjälpsarbeten
i annan mening än att de igångsättas under perioder
med minskad arbetstillgång. De löner som skola
tillämpas vid dessa arbeten böra nämligen vara de
i eventuellt förefintliga kollektivavtal föreskrivna eller
i orten gängse lönerna. Härtill ansluter sig följaktligen
kravet på arbetskraftens fullgoda beskaffenhet och
yrkesvana. Kostnaderna för det färdiga arbetet böra
slutligen icke bliva högre än i det fall, att arbetet utförts
i vanlig ordning.

Då utredningsmännen förutsatt, att beredskapsarbetena
skola utföras i de statliga myndigheters regi, som
förfoga över lämplig personal, är det tydligt, att
endast begränsade arbetsuppgifter stå till buds.
Som sådana arbetsobjekt nämner utredningen
huvudsakligen anläggningsarbeten, t. e. anordnande
av skenfria järnvägskorsningar, vilka skulle utföras i
statens järnvägars regi. Vid liknande arbetsuppgift
vid enskild järnväg bör dock ej den möjligheten
uteslutas, att denna utföres som beredskapsarbete
genom den enskilda järnvägens försorg och att kostnaden
bestrides av statsmedel. Samma möjlighet lämnas
öppen även för vägbyggnadsföretag med vägstyrelse
som arbetsledande organ.

Beredskapsarbetena böra enligt utredningsmännen
icke tillgripas vid den årligen återkommande
säsongarbetslösheten eller den s. k.
omsättningsarbetslösheten utan endast vid
kristillfällen med mera omfattande arbetslöshet,
antingen krisen är generell eller begränsad till visst
fack eller visst lokalt område.

De med beredskapsarbetena sammanhörande
organisatoriska anordningarna böra anknytas till
befintliga ordinarie verk. Förslag till igångsättande
av sådana arbeten skulle kunna väckas av antingen
socialstyrelsen, av ett statens verk, inom vilket
arbetslöshet råder bland dess i normala fall
sysselsatta arbetare, eller ock av länsstyrelse vid
svårartad situation på arbetsmarknaden inom länet.

Den för behandling av ett sådant förslag erforderliga
utredningen skulle utföras av socialstyrelsen, som i
händelse av tillstyrkande skulle avge förslag
beträffande villkor för uttagning av arbetskraft och
andra förhållanden. Faller det ifrågasatta arbetet utanför
de statliga verkens förvaltningsområden eller om
statligt arbetsledande organ ej står till förfogande
för utförandet, erfordras särskilda förhandlingar
och utredningar. Avgörandet om arbetets igångsättande
som beredskapsarbete skulle tillkomma regeringen,
som även skulle anvisa medel ur ett särskilt
reservationsanslag för bestridande av de med
arbetet förenade kostnaderna och meddela direktiv
för det statens organ, under vars regi arbetet skulle
utföras eller vilket skulle träffa överenskommelse
med annat arbetsledande organ än statens.

Socialstyrelsen skulle alltså fungera som central
myndighet för beredskapsärendenas handläggning
och för ändamålet förstärkas med fyra ledamöter,
av vilka en borde företräda arbetsgivarnas intressen,
en arbetarnas, en representera statens
arbetslöshetskommission och en ekonomisk
sakkunskap och erfarenhet. Som femte adjungerad
ledamot skulle deltaga en representant för det verk,
inom vars verksamhetsområde ärendet faller. En
särskild tjänsteman inom socialstyrelsen skulle
förordnas som sekreterare och föredragande i
dylika ärenden och skulle få i uppdrag att i första
hand följa utvecklingen på arbetsmarknaden, samla

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri Oct 18 15:27:03 2024 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/tektid/1931a/0055.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free