Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Häfte 5. 31 jan. 1931 - Det utrikespolitiska kvartalet, av Rütger Essén - Harald Johansson †, av Axel Gavelin
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
uppenbarligen varit hotad mer än en gång. Reträtten
för böndernas motstånd i fråga om kollektiviseringspolitiken
i jordbruket följdes av en framstöt av "högerelementen"
inom det kommunistiska partiet, vilkas främste man var
presidenten i folkkommissariernas råd Rykov. Stalin slog
emellertid tillbaka detta angrepp, och Rykov ersattes med
ett villigare redskap. Den på många håll framträdande
bondeoron har också på känt maner undertryckts av de
för dylika ändamål särskilt organiserade G. P U.-(Tjekatrupperna).
Icke desto mindre lär väl Stalins ställning icke kunna undgå
att bli beroende av utgången av det stora
industrialiseringsexperiment, som är den beryktade
femårsplanens främsta innebörd. Denna utgör ett
våldsamt ärelystet och högspänt försök att på
grundvalen enbart av det fattiga ryska folkets
skatteresurser och i trots av den avsaknad av utländsk
kredit som medföljer kommunismen på några få år
uppbygga en industriapparat som exempelvis
Förenta staterna med all världens kredit och en hög
teknisk utbildning till förfogande aldrig rådde med
på dylik rekordtid. Priset härför är i främsta
rummet ett hårt skattetryck och ett nedpressande
av arbetarbefolkningens levnadsstandard.
I trots av de hårdhänta medlen kan den överspända
planen väl knappast lyckas. Ett tecken på de ledandes
oro i detta hänseende äro för övrigt de provokatoriska
processerna mot föregivna sammansvärjningar bland
kapitalistiskt sinnade element inom industrien, vilka i
en naiv, men måhända för någon tid verksam propaganda
tillskrivas skulden för misslyckanden av vissa delar av
planen. Den gamla fabeln om det snart förestående
världskapitalistiska anfallet på Sovjetunionen upprepas
också nu oftare än någonsin, och självfallet saknar den
i fullständig isolering utifrån hållna ryska opinionen varje
möjlighet att bedöma värdet och innebörden av denna
ständigt fortgående agitation.
I allt detta får man emellertid ej förbise att även en
begränsad framgång för femårsplanen, exempelvis
ett realiserande av hälften eller en tredjedel av det
stora programmet, skulle innebära ett betydelsefullt
stärkande av Rysslands industriella produktionskraft.
Den stora planen bör därför ingalunda endast bemötas
med överlägset hån eller betraktas som ett dödfött
projekt. Den är en betydelsefull reell faktor i
världsutvecklingen.
Ett steg av vikt i planens fullföljande togs då den nya
Sib-turk-banan från Novo-Sibirsk (tidigare
Novo-Nikolajevsk) vid Ob över Alma Äta (Vjernyj)
till Tasjkent öppnades för trafik i april 1930. Den
sammanbinder Väst-Sibirien med ryska Turkestan
och kommer otvivelaktigt att få stor betydelse för
dessa rika landsdelars framtida utveckling.
 |
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
