Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Häfte 7. 14 feb. 1931 - Tekniken i encyklopedierna, av Erik Hylander - En tekniskt användbar metod för bestämningen av gasers specifika värme cp vid höga temperaturer, av Donald Bratt
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Yttersta konsekvensen av denna ståndpunkt bleve då en
utgallring av det icke-humanistiska materialet ur de
allmänna encyklopedierna och ett upptagande av detta
matematiska, naturvetenskapliga, tekniska, medicinska,
kanske även juridiska material i systematiskt uppställda
handböcker.
Det finnes dock åtskilligt som talar mot en så radikal
åtgärd. Om man över huvud taget tror på existensen
och nyttan av en allmänbildning som sträcker sig över
alla kunskapsområden, måste man erkänna, att en
allmän encyklopedi i den vanliga formen är bättre
ägnad att befordra en sådan bildning än vad fallet
är med fackbetonade handböcker. Det kan tänkas,
att en subskribent på ett konversationslexikon kan
få lust att förkovra sig i ett visst fack just därför att
han så att säga får litterauren på köpet i sitt lexikon,
medan det troligen ej skulle fallit honom in att skaffa
sig en för studiet mera lämpad handbok i facket.
Vidare torde det i fråga om åtskilliga fack vara förenat
med svårigheter att få dylika handböcker att bära sig
ekonomiskt, och man får sålunda vara tacksam för
att det mera begärliga stoffet i en encyklopedi på
visst sätt kan finansiera publiceringen av det mindre
begärliga.
Helt säkert kan man dock inom den allmänna
encyklopediens ram tillgodose behovet av en lämpligare
disposition för det icke-humanistiska stoffet. Man kan
behålla den lexikografiska uppställningen men samla
materialet i större översiktsartiklar, där det kan inställas
i sitt naturliga sammanhang. En enda sådan, organiskt
sluten artikel kanske skulle komma att sträcka sig över
flera tryckark och sålunda bilda ren bok i boken".
Karaktären av uppslagsbok behövde därigenom icke
gå förlorad, om blott varje större artikel föreginges av
en klar och detaljerad disposition av innehållet och hela
verket dessutom kompletterades med ett fullständigt
och omsorgsfullt utarbetat generalregister. Idén till
denna anordning är icke ny; den har i modifierad form
länge tillämpats av Encyclopaedia Britannica, vars
mönstergilla uppläggning kunde förtjäna mera
beaktande i vårt land. Hemligheten med den snabba
utgivningstakten för detta verk ligger nog till stor del
i dess uppställning, som i mycket hög grad måste
underlätta en revision av upplagorna.
En granskning av teknikens ställning i encyklopedierna
bleve icke fullständig, om den endast befattade sig
med formen och bortsåge från innehållsynpunkten. I
denna fråga synas meningarna vara något delade om
det ändamål det tekniska stoffet i en encyklopedi skall
tjäna. Enighet torde dock råda om att ett sådant verk
inom sin jämförelsevis trånga ram icke kan skänka en
ingenjörsutbildad person något avsevärt vidgat tekniskt
vetande, vilket dock ej utesluter, att encyklopedien kan
ha ett visst värde som teknisk uppslagsbok även för
denna kategori av läsare. Dess uppgift torde dock få
anses i huvudsak begränsad till spridandet av tekniska
kunskaper dels bland befolkningslager, som utan att
äga teknisk skolning genom sin verksamhet inom industri,
kommunikationer eller handel komma i nära beröring
med tekniska frågor, dels bland den stora allmänheten,
som hittills knappast vant sig vid tanken på tekniken
som en integrerande del i allmänbildningen men som
ofta hyser ett visst intresse åtminstone för tekniska
kuriositeter. Dessa båda kategorier ha säkerligen helt
olika fordringar på det tekniska stoff som bjudes dem
i uppslagsböckerna. Det kan därför ifrågasättas, om
den traditionella, kompendieartade stilen i uppslagsböckernas
tekniska artiklar är den ur alla synpunkter lämpligaste.
I vilket fall som helst torde större utrymme böra
beredas åt tekniskt-ekonomiska frågor, detta bl. a.
med hänsyn till den kortsynthet i dylika ting som man
alltemellanåt möter även hos personer, vilka genom
sin samhällsställning ha ett visst inflytande på avgörandet
av tekniska frågor med vittgående ekonomiska konsekvenser.
Encyklopedierna äro utan tvivel ett av de värdefullaste
medlen för allmänhetens upplysning om tekniska förhållanden.
Det borde därför vara en tacksam uppgift för de ledande
krafterna inom vårt industriella och tekniskt-vetenskapliga
liv att sörja för att detta medel i en framtid kommer att
utnyttjas på ett så effektivt och värdigt sätt som möjligt.
Just nu är frågan kanske ej så aktuell, men med hänsyn
till den långa förberedelsetid, som erfordras för ett
encyklopediskt arbete, torde uppgiften ej böra alldeles
få falla i glömska. Erik Hylander.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
