Full resolution (TIFF)
- On this page / på denna sida
- Häfte 9. 28 feb. 1931
- Tekniska högskolans nya bibliotek. II, av Hilda S. Lindstedt
- Notiser
- Driftresultat vid engelska ångkraftverk
- Världsproduktion och världskonsumtion av molybden
- Ett nytt system för hissanläggningar
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
innehavaren av denna tjänst utsågs läraren sedermera
professorn i fysik friherre A. H. E, Fock. som hösten
1858 efterträddes av adjunkten sedermera professorn
F. E. Fogelmarck, som med undantag av läsåren
1869/70–1873/74, under vilken tid adjunkten i
metallurgi och hyttkonst sedermera generaldirektören
Richard Åkerman var bibliotekarie, innehade
bibliotekariebefattningen till och med år 1902, eller
sammanlagt under nära 40 år. Under åren 1903–1906 var
civilingenjören fil. dr Carl Heuman, nuvarande professorn
i mekanik vid högskolan, bibliotekarie, därefter amanuensen
sedermera förste bibliotekarien vid Kungl, biblioteket
H. Lindegren 1907–1909 och lektorn sedermera professorn
i fysik Pehr af Bjerkén 1910–1911 samt slutligen åter
professor Carl Heuman 1912–1913. Sedan år 1914
innehar artikelförfattaren bibliotekariebefattningen vid
högskolan, vilken den 1 juli 1930 gjordes till ordinarie
befattning.
Till sist må framhållas att de goda lokalförhållandena i den
nya biblioteksbyggnaden erbjuda möjlighet för en verkligt
god organisation av bibliotekets såväl inre som yttre
verksamhet. För närvarande motsvara tyvärr icke
arbetskrafterna i biblioteket arbetsuppgifternas vare sig
antal eller omfattning, men innehållet i årets kungl,
proposition synes dock kunna berättiga till förhoppning
om snar förbättring i detta avseende.
Rättelse.
I föregående delen av artikeln (häfte 6) sid. 77 vänstra
spalten böra raderna 3–5 uppifrån lyda "under
byggnaden, och genom kulvertledningar utgående
från högskolans pumpvarmvattencentral tillföres
biblioteket värme.", å sid. 80 vänstra spalten rad 8
uppifrån bör stå metallkupor i stället för glaskupor.
NOTISER
Driftresultat vid engelska ångkraftverk. Efter
VDI-Zeitschrift återges här en av Electricity Commission
verkställd sammanställning av driftresultaten vid
engelska allmänna ångkraftverk under driftåret
t. o. m. 31/3 1930:
| | | | Eldningssystem |
| Årsproduktion | Bränsleförbrukn. | Termisk | K = kolpulvereldn. |
| Kraftverk | mill. kWh | kg/ kW h | totalverkningsgrad % | R = rosteldn. |
| Kearsley[1] . . . | 64,3 | 0,535 | 24,31 | R |
| North Tees . . . | 286,1 | 0,58 | 22,83 | R |
| Barton . . . | 391,6 | 0,60 | 22,10 | K, R |
| Ferrybridge . . . | 128,3 | 0,62 | 21,31 | R |
| Deptford W [2] . . . | 137,2 | 0,63 | 22,14 | R |
| Lister Drive 3 . . . | 245,4 | 0,67 | 20,30 | K |
| Barking . . . | 474,9 | 0,68 | 22,02 | K, R |
| Portishead[3] . . . | 59,5 | 0,69 | 18,20 | R |
| Spondon . . . | 128,9 | 0,71 | 21,14 | R |
| Hams Hall[4] . . . | 40,4 | 0,725 | 19,83 | K |
| Deptford E . . . | 251,4 | 0,725 | 19,23 | R |
| Brimsdown B . . . | 131,7 | 0,765 | 18,05 | K |
Världsproduktion och världskonsumtion av molybden.
VDI-Nachrichten (18 febr. 1931) har ur olika källor
gjort en sammanställning beträffande produktion och
konsumtion av molybden, varur vi här meddela ett utdrag.
Molybdenmetallen har först sedan sekelskiftet fått praktisk
användning. Förbrukningen har stegrats synnerligen kraftigt,
och inom stålindustrien användes numera flerdubbelt större
kvantiteter än under krigsåren. Den i stålindustrien använda
råvaran utgöres av ferromolybden eller kalciummolybdat,
vilka båda framställas ur det enda molybdenmineralet av
praktisk betydelse, molybdenglans. Amerikas tillverkning
av molybdenstål ökades mellan 1925 och 1928 från
150 000 till 400 000 ton, och man räknar med att under
den närmaste framtiden kunna komma upp till en produktion
av ca 1 mill. ton, motsvarande ett behov av ca 2 500 ton
ren molybdenmetall per år.
Världsproduktionen av molybdenglans skattades år
1929 till 3 600 ton. Priset för 85 %-ig molybdenslig har
en längre tid hållit sig vid ca 50 c/lb eller ca 4 kr. per kg.
Huvudparten av molybdenbehovet täckes av en enda
amerikansk gruva, Climax, i närheten av Leadville,
Colorado, som 1929 lämnade ej mindre än 3 360 ton
molybdenglans. Malmtillgången i denna fyndighet har
beräknats till ca 100 000 ton molybdenglans. Råmalmen
har en molybdenhalt av ca 0,5–1,0 %. Vid gruvan finnes
ett anrikningsverk för en dagsproduktion av ca 2 000 ton
rågods. I flotationsverket erhålles ett molybdenutbyte av
84 %, under det svavelkishalten kan nedbringas till 10 %
av rågodsets.
Övriga producerande molybdenfyndigheter äro mindre
betydande. Viktigast torde de norska fyndigheterna
(Kvina- och Knabengruvorna) vara. Även i Sverige
bröts en tid något molybdenmalm (i Uddgruvan, som
1925 avkastade 20 ton, men vilken sedan 1926 är
nedlagd). Möjligen kunna de marockanska fyndigheterna
ha intresse för Europa. Den viktigaste fyndigheten ligger
i närheten av Marrakesch och har en längd av ca 4 km.
Metallhalten i malmen säges uppgå till 2 à 10 %. Malmen
uppges vara ovanligt fri från skadliga beståndsdelar,
såsom vismut, arsenik, koppar, tenn osv. Man räknar
med att fyndigheten efter 2 år skall kunna giva en årlig
avkastning av 600 ton 90 %-ig molybdenslig.
Ett nytt system för hissanläggningar. I högre
byggnader har man hittills i allmänhet löst hissfrågan
på så sätt, att man anordnat en särskild hissanläggning
för trafiken mellan gatuplanet och de lägre våningarna,
medan man i särskilda schakt haft hissar, som betjänat
trafiken mellan gatuplanet och de övre våningarna samt
mellan de senare. I byggnader, där hissarnas kapacitet
måste vara betydande, upptaga dessa schakt en
jämförelsevis stor del av utrymmet, vilket givetvis
måste minska byggnadens räntabilitet. Enligt ett
meddelande, som i dagarna kommit tidskriften tillhanda,
har man emellertid i Amerika sökt göra besparingar i
detta avseende genom att använda samma schakt för
trafik med två hissar, av vilka den ena löper över den
andra. Den övre förmedlar då transporterna till och
från de övre våningarna, medan den undre har samma
uppgift beträffande de lägre våningarna. Undersökningar
av hissproblemet i en del projekterade större byggnader
i Amerika ha visat, att man med användande av det
antydda systemet kan spara en golvyta, som i hyra
avkastar mellan 35 000 och 85 000 dollars om året,
motsvarande ett investerat kapital av 1/2 till 1 million
dollars. Denna besparing kan i vissa fall täcka
anläggningskostnaden för hissanläggningen.
Den första anläggningen enligt detta system har
utförts i Westinghouses nya kontorsbyggnad i East
[1] Igångsatt 1/10 1929.
[2] Igångsatt 17/6 1929.
[3] Igångsatt 13/6 1929.
[4] Igångsatt 28/6 1929.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Fri Oct 18 15:27:03 2024
(aronsson)
(diff)
(history)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/tektid/1931a/0142.html
