Teknisk Tidskrift / 1931. Allmänna avdelningen / 133 (1871-1962) Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
	Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Häfte 9. 28 feb. 1931 - Notiser - Ett nytt system för hissanläggningar - Kassaskåp för radium - Radiofyrar vid de amerikanska flyglinjerna

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>

Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

Byggnad med två hissar i varje schakt. I vänstra schaktet
stå hissarna i högsta läget, i högra schaktet i lägsta läget.

Pittsburgh. Utformningen av en dylik hissanläggning måste
ju växla efter byggnadens storlek och art, antalet
hissförbindelser och hastigheten inom dessa osv. I ett
normalt 20 våningars hus kan anläggningen utföras
ungefär på följande sätt: Den övre korgen i schaktet
går med den större hastigheten. Den går direkt från
gatuplanet upp till 11:e våningen och köres därefter
och uppåt som en vanlig hiss mellan de övre våningarna.
Den är alldeles oberoende av den undre hisskorgen
utom i ett avseende: den kan ej köras nedåt, medan
den undre hissen befinner sig i rörelse uppåt. Så snart
den övre hissen kommit i rörelse uppåt från gatuplanet,
stiger den undre hissen upp från sin uppställningsplats
i källarplanet och kan från gatuplanet köras uppåt till
vilken som helst av de lägre 10 våningarna. Den undre
korgen kan manövreras oberoende av den övre men
kan ej komma denna närmare än på ett visst avstånd.
Skulle man försöka köra i fatt den övre korgen,
retarderas den undre automatiskt och stoppas på ett
visst avstånd från den övre. Den kan sedan köras nedåt
men ej uppåt, förrän den övre korgen kommit i rörelse
uppåt. Hastigheterna hos hissarna äro så avpassade, att
båda korgarna normalt uppnå sina högsta lägen samtidigt,
men om den övre korgen hinner först upp, kvarhålles den
där, tills den undre korgen kommit upp till sitt högsta läge.
Vid nedåtgående regleras avstånden mellan korgarna på
motsvarande sätt. Den undre korgen kan därvid icke
köras upp mot den nedåtgående övre, och den övre
stoppas, innan den hunnit ifatt den nedre.

Anläggningen har tre av varandra oberoende säkerhetssystem,
ett elektriskt och två mekaniska. I hisskorgarna finnas
signalsystem, utvisande båda korgarnas lägen i schaktet,
varigenom föraren även kan se orsaken till att hissen eventuellt
stoppas automatiskt.

Kassaskåp för radium. Hos U. S. Bureau of Standards
i Washington har man i källaren till en av laboratoriebyggnaderna
installerat ett särskilt kassaskåp för förvaring av det radium som
sändes till anstalten i och for-provning. Huvudparten av det
radium som användes i Amerika är av afrikanskt ursprung,
och medan importörerna i allmänhet nöja sig med utländska
certifikat över den inköpta varan, bruka de slutliga förbrukarna
ej använda ämnet för medicinskt bruk, innan dess egenskaper
blivit omsorgsfullt prövade. Under året 1929–1930 undersökte
Bureau of Standards ca 10 gram radium, värderat till nära 2,5
mill. kr. Denna kvantitet väntas överskridas under innevarande
verksamhetsår. Laboratoriet kan på en gång ligga inne med
ända till 5 gram radiumsulfat. För att kunna tillfredsställande
förvara dessa dyrbara och för omgivningen särdeles farliga
provföremål har man nu anskaffat det nämnda kassaskåpet,
som väger 9 1/2 ton och är försett med en 150 mm tjock
isolerande blyinfodring.

Radiofyrar vid de amerikanska flyglinjerna. För
säkerställande av flygning i mörker och dimma har man
hittills använt optiska fyrar (för nattflygning) och
radiopejling. Vid den senare användas vanligen fasta
pejlstaioner på marken, med ledning av vilka flygaren
bestämmer kursen. Mindre använt är det system, vid
vilket pejlingssignalerna utsändas från flygplanet. Ett
tredje system, som kan kallas det blandade systemet,
förefaller vara särskilt ägnat för kursbestämningar.
Flygsträckan utrustas därvid med fasta radiofyrar


Fig. 1. Riktningskarakteristik för två korsade ramantenner
A–A och B–B. Bisektriserna markera orten för lika stora
signalstyrkor.


Fig. 2. Relativa ljudstyrkorna vid mottagning av signaler
från en radiofyr, som sänder morsetecknen a och n.

enligt samma princip som användas vid lyrbelysning för sjöfarten.

Sedan försök med riktad radiosändning första gången
utförts år 1917, är det särskilt U. S. A. som gått i spetsen,
då det gällt att utnyttja sådan sändning för flygnavigeringens
behov. Efter de erfarenheter man fått av radiofyrar vid vissa
delsträckor, ämnar nu amerikanska handelsdepartementet
inrätta sammanhängande radiofyrsträckor för alla viktigare flyglinjer.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>