Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Häfte 10. 7 mars 1931 - Notiser - Norsk gäst vid teknologföreningens marsstämma - Förslag till val av styrelseledamöter och revisorer i Svenska teknologföreningen - Nya tyska vattenkraftverk
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Professor S. är medlem av den Norske Ingeniørforenings
representantskap sedan 1925, ledamot av Norska
vetenskapsakademien sedan 1927 och av
Vetenskapssällskapet i Trondhjem sedan 1928.
Förslag till val av styrelseledamöter och revisorer i
Svenska teknologföreningen. Den vid teknologföreningens
stämma i november 1930 utsedda valkommittén har i
dagarna överlämnat sitt förslag till de val av styrelseledamöter
och revisorer jämte suppleanter, som enligt föreningens
stadgar skola äga rum vid instundande marsstämma.
Till styrelseledamöter föreslås direktör Kristoffer Huldt,
ordförande (nyval), direktör Uno Forsberg, 1:e vice
ordförande (nyval), civilingenjör Gunnar Magnuson,
2:e vice ordförande (nyval), direktör Sten Westerberg
(omval), direktör Ragnar Wahrgren (nyval) och
civilingenjör Edy Velander (nyval).
Till styrelsesuppleanter föreslås direktör Per Boëthius
(omval), byggnadsrådet Ragnar Hjort (omval), 1:e
byråingenjör Siffer Lemoine (nyval), civilingenjör Gösta
Richert (nyval) och bergsingenjör Evert Wijkander (nyval).
Till revisorer föreslås 1:e byrådirektör Axel Gustrin,
civilingenjör Harald Almqvist och kapten G. Herman
Jansson, samtliga nuvarande revisorer.
Till revisorsuppleanter föreslås de nuvarande suppleanterna
bergsingenjör Emil Gustafsson och civilingenjör Fredrik Waern.
Föreningens nuvarande 2:e vice ordförande, överingenjör
Axel Ekwall hade hos kommittén anmält, att han på grund
av bristande tid icke önskade komma i åtanke vid
kommittéförslagets upprättande, och avsägelser förelågo
även från ytterligare ett par av nuvarande styrelsens ledamöter.
Till valkommittén hade icke ingått någon skrivelse från någon
grupp av föreningens medlemmar i anslutning till 17 §
i föreningens stadgar.
Valkommittén har utgjorts av civilingenjör Ragnar Holmer
och direktör Kristoffer Huldt (utsedda av föreningens
ordförande), professor Bengt Afzelius, arkitekt Hakon
Ahlberg, kapten Hans Elliot samt civilingenjörerna
Walo Finné och Orvar Laquist (utsedda av stämman).
Valkommitténs beslut hava varit enhälliga; dock har
direktör Huldt icke deltagit i överläggningarna angående
förslaget till val av ordförande.
Nya tyska vattenkraftverk. I Tyskland utföras f. n.
ett antal betydande vattenkraftutbyggnader, vilka dels utgöra
realiserandet av äldre planer, dels äro att betrakta som ett
av högkonjunkturerna fore den nuvarande krisen framkallat
steg till avhjälpande av den då rådande kraftbristen. Av
dessa nyanlagda vattenkraftverk, vilka i allmänhet började
byggas för 2 à 3 år sedan och vilka beräknas kunna tagas
i drift under innevarande år, lämnar dipl.-ing. H. Meischner
en översikt i VDI-Nachrichten (25 febr. 1931), varur vi här
återge ett utdrag.
Kraftverket Ryburg-Schwörstadt, vid vilket arbetena
påbörjades redan år 1927, är liksom alla vattenkraftverk
vid övre Rhen ett typiskt dygnskraftverk, dvs. det saknar
alla möjligheter för vattenreglering. Den genererade
effekten kommer alltså att växla med vattentillgången i
floden och kommer även att vara lika stor på natten som
under dagen. Kraftstationen i Ryburg-Schwörstadt ligger
alldeles vid dammen i Rhen, som på detta ställe bildar
gräns mellan Baden och Schweiz. Kraftverket bygges
därför av tyska och schweiziska intressenter gemensamt,
och kraften kommer framdeles att fördelas mellan de
bägge länderna. Rhen har ovanför dammen ett
nederbördsområde av 34 500 km2. Kraftstationen
disponerar under 183 dagar av året över en drivvattenmängd
av 1000 m3/sek. Dammen förses med fyra,
vardera 24 m breda och 12 m höga dubbelluckor, av
vilka de övre kunna sänkas 4,5 m. Den i den högra, till
Baden hörande delen av strömfåran belägna
kraftstationsbyggnaden av armerad betong utrustas
med fyra aggregat. Kaplanturbinerna, med vertikal axel,
utföras för en normal vattenmängd av 250 m3/sek.
(maximalt 300 m3/sek.) och få i förstnämnda
fallet vardera en effekt av 35 000 hkr vid 10,8 m
fallhöjd. Årsenergien uppgår till 600 mill. kWh.
Turbinerna bli därför anmärkningsvärt stora:
löphjulsdiametern utgör 7 m, och ledskeneapparaten
har höjden 2,6 m. Högspänningsställverket, som förlägges
i fria luften på den badensiska stranden, täcker en yta av
4 har. För framtida behov har man planerat en för
sjöfarten avsedd sluss i den till Schweiz hörande delen
av strömfåran.
I nära samband med kraftverken vid övre Rhen står
Schluchseeverket i Schwarzwald (Baden), vars övre
fallsträcka kommer att bliva fullt utbyggd under innevarande
år. Detta kraftverk kommer att generera energi för
spetstäckning och får därför omfattande regleringsanläggningar
för vattnet. Genom en 40 m hög damm i floden Schwarza
kommer sjön Schluchsee att kunna uppdämmas 30 m,
motsvarande 108 mill. ms. Nederbördsmängden i det
72 km2 stora nederbördsområdet utgör 94 mill.
ms per år. Dammen, som gjutes av betong med 20 %
sprängsten, har den jämförelsevis ringa massan av 38 000 m3
och utföres som en krökt gravitationsdamm med 140 m
radie. För avbördande av överskottsvattnet finnas två
skibord och två hävertar, vardera för en vattenmängd av
40 m3/sek. Från dammen leder en 6 km
lång stoll med cirkulär sektion och 4,1 m diameter till ett
85 m högt schakt med 10 m diameter, vilket upptill och
nedtill är anslutet till en reservkammare om 4 000 m3.
De till schaktet anslutna tilloppstuberna ha 2,5 till 3 m
diameter. Den i kraftstationen Häusern utnyttjade
medelfallhöjden i denna översta del av den övre
fallsträckan utgör 200 m. Anläggningen skall med billig
nattkraft från bl. a. Ryburg-Schwörstadt kunna pumpa
upp vatten till Schluchsee-bassängen, varifrån vattnet
vid behov skall uttagas för alstring av den för
spetstäckning erforderliga, högvärdiga energien.
Maskinanläggningen i Häusern består av 4 aggregat,
omfattande turbiner för en vattenmängd av 22 m3/sek.,
motorgeneratorer om 32 000 kVA vardera samt
pumpar för 10 m3 uppfordring vardera per
sekund. Med nederbörds- och pumpvatten kommer
kraftstationen att per år kunna generera 140 mill. kWh.
För reglering av vattenmängden i den närmast nedanför
Häusern belägna delen av fallsträckan användes
Schwarzabassängen, åstadkommen genom fördämning
av Schwarzasee och rymmande 1,7 mill. ms. Sjöns
nederbördsområde utgör 22 km2. Vattenkraften
i denna fallsträcka utnyttjas i den provisoriska
kraftstationen Eichholz, till vilken drivvattnet föres
genom en 2,8 km lång Stoll, ett vattenschakt med höjden
50 m och diametern 8 m samt två tuber. (Av det i
och för sig mycket intressanta arbetet med drivningen
av Eichholzstollen kommer Teknisk tidskrift, Bergsvetenskap,
att framdeles meddela en beskrivning.) Den i
Eichholzstationen utnyttjade medelfallhöjden utgör
128 m och den årliga vattenmängden 115 mill. ms.
Energiproduktionen skall i medeltal uppgå till ca 32 mill.
kWh per år. Stationen utrustas med två horisontella
turbiner, var och en för en vattenmängd av 14 m3/sek.
och en effekt av 17 000 kVA å samlingsskenorna
till generatorerna. Stationen skall sedermera nedläggas,
då de båda nedre fallsträckorna Witznau och Waldshut
måste utbyggas.
Kraftverket Bringhausen i Waldeck ligger 2,5 m
nedanför Tysklands f. n. största dammbyggnad,
Edertalsperre. Bringhausen kommer att utnyttja
överskottsenergien från brunkolsångkraftverket Borken för
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
