Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Häfte 10. 7 mars 1931 - Notiser - Nya tyska vattenkraftverk - XIII. Internationella bostads- och stadsplanekongressen - Reseberättelser - Norra Södermanlands järnväg till staten? - Litteratur - Insänd litteratur
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
uppfordring av vatten, som i likhet med förhållandet i
Schluchseeverket skall användas för alstring av energi
för spets täckning Den övre bassängen i detta kraftverk
har en rymd av 760 000 m3, vilket med en nyttig
fallhöjd av ca 300 m motsvarar 500 000 kWh. Bassängen
måste avgränsas med en 900 m lång gravitationsdamm
av betong med en största höjd av 22 m och massan
90 000 ms. De fyra maskinaggregaten bestå av
francisturbiner, vardera för en vattenmängd av 12,5 m3/sek.,
motsvarande 40 500 hkr vid 281 m fallhöjd, och
generatorer, vilka liksom i Schluchseeverket alternativt
kunna användas som pumpmotorer. Nedanför den nedre
bassängen ligga kraftverken Affoldern, Hemfurth I och II,
vilka intimt samarbeta med Bringhausen.
Jämte dessa tre storkraftverk byggas även en del
medelstora anläggningar, däribland Untereichen och
Illertissen i nedre Iller, vardera med en effekt av
15 600 hkr. Mindre vattenkraftanläggningar utföras
i samband med de just nu pågående många
kanaliseringsarbetena i Tyskland.
XIII. Internationella bostads- och stadsplanekongressen
hålles, som vi tidigare i korthet meddelat, i Berlin den
1–5 juni 1931. Kongressen är anordnad av International
Federation for Housing and Town Planning, och som dess
president fungerar dr Raymond Unwin. Bland vice
presidenterna märkas följande representanter för de
nordiska staterna: Sveriges minister i London friherre
Erik Palmstierna, Kai Hendriksen, Danmark, professor
Eliel Saarinen, Finland, och Ch. Gierloff, Norge.
Vid kongressen kommer dels en rapport att framläggas
rörande lärdomar från tidigare kongresser, dels anordnas
diskussioner kring problem, tillhörande tvenne huvudgrupper,
nämligen avskaffandet av fattigkvarteren i städerna samt
trafikproblemet i samband med stads-och regionplanering.
I sistnämnda grupp märkes bl. a. en rapport av arkitekten
i byggnadsstyrelsen Gustav Linden.
Kongressens sammanträden hållas i Festsaalgebäude i
Zoologischer Garten, där goda hotell finnas i närheten.
Byggnaden inrymmer även ett antal smärre rum, lämpliga
för gruppsammanträden och konferenser. Lunch kommer
att serveras i kongressbyggnaden, och alla exkursioner
utgå därifrån. Efter kongressen anordnas studieresor till
tyska städer. Under kongressdagarna pågår en stor tysk
byggnadsutställning, vilken deltagarna har de bästa
möjligheter att besöka. Rapporterna komma att sändas
till deltagarna i så god tid, att de hinna läsas före avresan
till Berlin. Avgiften för deltagare i kongressen är £ 1, för
dam i deltagares sällskap 10 sh. Anmälningar torde
snarast möjligt insändas till Mr H. Chapman, International
Federation for Housing and Town Planning, 25 Bedford
Row, London, W. C. 1.
Reseberättelser. Följande reseberättelser ha inkommit
till tekniska högskolans bibliotek, där de finnas tillgängliga
för intresserade.
Carlsson, Rudolf, Intryck och erfarenheter samlade
under en studievistelse i Tyskland 1926–29 för studerande
av ställverksprojektering. 44 maskinskr. foliosid. 35
handritade figurer. Västerås den 11 mars 1930.
Almgren, J. Bertil, Reseberättelse över studieresa till
England och Tyskland för studier av moderna lodapparater
med Förslag till nya ekolod samt Grundundersökningsapparater.
Text 18 foliosidor i manuskript & Bil. N:r 1–30, innehållande
förutom diverse småtryck, ritningar och fotografier även följande
specialutredning: US-lodet, I-III, författad av J. B. Almgren.
Norra Södermanlands järnväg till staten? I proposition
till årets riksdag föreslås att Norra Södermanlands järnväg
skall inköpas av staten. Järnvägen har en längd av 90 km
mellan Nyby bruk och Södertälje södra. Härtill komma
bibanor till (Strängnäs resp. Mariefred av 15 resp. 3 km.
längd samt linjedelen Nyby bruk–Mälarbaden (4 km.)
ävensom sparförbindelser till Eskilstuna norra station och
Södertälje uthamn. Banan, som är normalspårig, öppnades
för allmän trafik år 1895. Oaktat banan genomlöper
jämförelsevis tätt bebyggda orter, har trafikomfattningen
likväl icke varit tillräcklig för att möjliggöra ett
tillfredsställande ekonomiskt resultat av driften. Banan
har haft att kämpa med en stark konkurrens såväl från
bussar och bilar som från sjöfarten på Stockholm. Vid
banans anläggning erhölls ett statslån å 1 800 000 kr.
Då emellertid det visade sig, att banan icke förmådde
att erlägga föreskrivna annuitets- och räntebelopp å
detta statslån, bestämde 1917 års riksdag i enlighet
med en då avlämnad proposition att vid 1917 års slut
förfallna dylika belopp, som uppgingo till omkring
1 065 000 kr. skulle kapitaliseras såsom särskilt lån
till järnvägen. Annuiteterna å statslånen uppgingo till
sammanlagt 143 000 kr., men då järnvägen under
åren 1918–1930 kunnat endast inbetala i medeltal
omkr. 68 000 kr. har järnvägens skuldbörda ökats
år från år. Denna uppgick vid 1930 års slut till nära
3 1/2 mill., därav omkr. 1 600 000 kr. i oguldet
kapital och resten i upplupna icke erlagda räntor.
Med anledning härav och då betydande utgifter för
nödvändiga åtgärder för banans drift, såsom rälsutbyte
m. m. nu förestode, har det bolag, som äger banan,
ansett sig böra hembjuda densamma till staten på
villkor, att staten övertager bolagets skulder och
förbindelser samt införlivade banan med statens
järnvägar ävensom beträffande bolagets personal
och pensionärer tillämpade i liknande fall vanliga
grunder. Åtgärder för statsförvärv av järnvägen hava
tillstyrkts såväl av järnvägsstyrelsen som av övriga i
ärendet hörda myndigheter med undantag av
riksräkenskapsverket. Nu föreslås, att staten övertager
järnvägen och att därvid ett belopp av omkr.
1 600 000 kr. överföres till statens järnvägars fond
samt att bolagets övriga skuld av staten avskrives.
Det till statens järnvägar överförda beloppet skall
anses hava utgått av skattemedel och således icke
medräknas i det belopp, som enligt gällande grunder
i första rummet skall av järnvägsstyrelsen förräntas.
Först efter 12 år skall 500 000 kr. av detta belopp
betraktas som lånemedel och förräntas i vanlig ordning.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
