Teknisk Tidskrift / 1931. Allmänna avdelningen / 155 (1871-1962) Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
	Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Häfte 11. 14 mars 1931 - Elektrisk reflexionsugn, av C. Benedicks och J. Härdén - Polarskensproblemet och elektronstrålkompassen, av A. Salmony

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>

Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

(om ej objektet är mycket stort, vilket i sig är ofördelaktigt).
Vidare kunde observeras att vid höga strömstyrkor en
tilltagande förstoftning från anoden ger upphov till ett
värmeabsorberande stoftmoln. För den använda
elektroddiametern (15 mm) synes strömstyrkan böra
hållas över 20 amp. och under 90 amp.

I följande tabell 2 återgives resultaten av några
verkningsgradsbestämningar vid varierande strömstyrkor
(med 15 mm pluskol). Vid försöken användes den
elliptiska kopparspegeln samt kalorimetern i evakuerad
glaskolv (tryck ca 0,1–0,3 mm Hg).

Tabell 2.

Amp.	Volt	Verkningsgrad %
10	45	1,5
12	46	3,4
15	49	5,8
20	49	13,0
39,5	43	22,75
59	43	20,5
75	45	18,5
92	48	15,2
100	46	13,8
120	48	11,5

Dessa siffror visa ett påfallande optimum i verkningsgrad
vid ca 40 amp.; absoluta mängden instrålad energi stiger
givetvis med ökad strömstyrka.

g. Inverkan av övriga faktorer.
Några försök gjordes även att ersätta kolelektroderna
med metallelektroder (volfram), elektrolytiska ledare
(Nernstmassa) samt vattenkyld kopparelektrod med
inre kolstav (i likhet med minuskolet); svårigheten att
hålla bågen stadigt brinnande gjorde, att inga tillförlitliga
värden härvid kunde erhållas.

Vanliga ljusbågskol kommo därför uteslutande till
användning. Elektroder, tillverkade av t. e. kimrök
och hårt brända, borde för föreliggande ändamål
kunna vara fördelaktiga.

Inverkan av olika fönster, resp. tryck vid smältning
i slutet kärl.
Vid smältning i slutet kärl är fönstret, genom vilket
strålningen passerar, av avsevärt inflytande. Några
försök gjordes med olika material och tjocklek.

Vid följande försök var strömstyrkan ca 40 amp.
(vid 42–45 volt); trycket i kärlet ca 0,1 mm Hg.

1) Glaskolv, Jena glas, 130 mm diam., ca 1,5 mm
väggtjocklek. Verkningsgrad = 22,7 %.
2) Kvartsglasfönster, 2,5 mm tjocklek (120 mm diam.).
Verkningsgrad = 13,0 %.
3) Direkt i luft (utan fönster). Verkningsgrad = 19,3 %.
4) Glasfönster, ca 2 mm tjocklek, diam. 230 mm vid
atm. tryck. Verkningsgrad 15,3 %.
5) Samma fönster som i 4, men vid ca 1,0 mm Hg-tryck.
Verkningsgrad = 17,4 %.
6) Samma fönster som i 4, i kolsyreatmosfär.
Verkningsgrad = 15,5 %.

Några försök gjordes med varierande tryck. Det visade
sig att i allmänhet en tryckskillnad, varierande från 0,05
upp till 10 mm Hg ej medförde någon märkbar ändring.
Försöket med kolsyreatmosfär (nr 6) talar ju i samma
riktning, nämligen att gasen och dess tryck ha föga inflytande
– såsom kan förutses. Högsta verkningsgrad har visserligen
erhållits i vakuum – vars användande ju ofta kan erfordras.
Arbete i luft ställer sig emellertid åtskilligt bekvämare,
speciellt med avseende på lättare injustering av brännfläcken.

5. Senare utförande.

Sedan ovanstående försök utförts och sedan den ursprungliga
apparaturen förvärvats av ett högskolelaboratorium, har en ny
ugn byggts. Denna har en vattenkyld elliptisk kopparspegel,
med diameter 63 cm och 18 cm brännvidd. Spegelns djup
var likaledes 18 cm; ett större djup medför knappast någon
förökad verkan.

Anordningen avbildas i fig. 9. Den är i princip lika med det
föregående utförandet, ehuru de mekaniska detaljerna något
förenklats.

Några ingående försök ha ännu ej utförts härmed. Densamma
har emellertid varit till god nytta, i det att med hjälp av denna
ugn ett antal elektroder framställts av amorft bor, erforderliga
för spektralanalys vid en fysikalisk institution.

Sammanfattning.

Den gamla metoden att utnyttja brännspegel för upphettningsändamål
har använts i förening med den elektriska ljusbågen. Efter
förberedande försök har framkommit en elektrisk reflexionsugn
med elliptisk kopparspegel, vilken visat sig vara ett gott
laboratoriehjälpmedel. Den är användbar för vakuumarbete.

Huvudfördelen är möjligheten att till smältning värma även
en oledande substans, utan att denna kommer i beröring
med främmande ämnen (såsom degel väggar). En annan
fördel är den hastiga upphettningen som möjliggöres.
Temperaturer även över 2000°C uppnås med lätthet.

Verkningsgraden har visat sig vid blank spegel kunna
uppgå till närmare 25 % av den ljusbågen tillförda energien.

POLARSKENSPROBLEMET OCH ELEKTRONSTRÅLKOMPASSEN.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>