- Project Runeberg -  Teknisk Tidskrift / 1931. Allmänna avdelningen /
157

(1871-1962)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Häfte 11. 14 mars 1931 - Polarskensproblemet och elektronstrålkompassen, av A. Salmony - Notiser - Arbetsdomstolen - Tekniska högskolan

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

illustration placeholder

Fig. 7. Försöksanordning för påvisande av en elektronstråles
avböjning i det jordmagnetiska fältet.

vulst (fig. 2). "Ovanifrån" och "underifrån" närma sig
elektronerna jordens polarområden i komplicerade banor.
Utanför den elektronfria rymden kring ekvatorn ligga de
periodiska rymdbanorna, för vilka många olikartade
former redan blivit funna genom beräkningar och försök.
Tillsammans bilda dessa banor en "elektronvägg", som
kan reflektera från jorden utsända kortvågiga elektriska
signaler och som därför av Störmer anses som orsaken
till det nyligen observerade "världsrymdekot". Då
elektronerna i dessa banor omkretsa jordekvatorn i en
och samma riktning, äro de att uppfatta som en elektrisk
ström, ringströmmen, som återverkar på det jordmagnetiska
fältet och sålunda åstadkommer en förskjutning av
polarskenens existensområde mot ekvatorn. Nästan
samtidigt med Störmers beräkningar anställde tre forskare
vid AEG:s forskningsinstitut i Berlin, dr-ing. Brücke,
dr Ende och dr Engel försök, vid vilka det lyckades dem
att framställa nästan trådformiga, synliga elektronstrålar, i
vilka elektronerna ha en jämförelsevis liten hastighet. Fig. 6
visar en sådan mycket mjuk stråles kraftiga avböjning i
ett magnetfält, medan fig. 7 visar storleken av strålens
avböjning i det jordmagnetiska fältet. Dessa resultat
bestyrkte alltså Störmers teorier experimentellt och gåvo
t. o. m. kvantitativ överensstämmelse.

illustration placeholder

Fig. 8 (t. v.). Elektronstrålkompass framifrån (sluten).
Fig. 9 (t. h.). Samma apparat från sidan (öppnad).

Den av Brucke konstruerade apparaten för framställning
av långsamma elektronstrålar har även fått praktisk
användning, nämligen som elektronstrålkompass för
luftfartyg, vilken apparat visas i fig. 8 och 9.
Instrumentets verkan beror på elektronstrålens
avböjning i magnetiska fält. Elektronemissionen sker
på vanligt sätt från en glödkatod. Medan elektronerna
i t. e. ett radrorör emitteras åt alla håll, måste de i
kompassen samlas till ett rakt knippe i vilket
elektronerna röra sig rätlinigt ut från glödkatoden.
Efter en vägsträcka av ca 20 cm träffar strålen en
glasskärm, vars insida är preparerad, så att strålen
på densamma markerar en liten lysande fläck.
Genom mycket komplicerade konstgrepp kan man
få denna ljusfläck att visa noggrant åt öster. På
skärmen kan man anbringa en särskild skala, så att
man omedelbart kan avläsa riktningen. I vilket läge
luftfartyget än befinner sig, visar strålen alltid åt öster,
vilket är av synnerlig fördel vid flygning i kurvor.
Ljuspunktens förflyttning över skalan möjliggör även
ett bedömande över ett flygplans sidolutning. Det borde
vara möjligt att anbringa även en lutningsskala på glaset,
så att föraren samtidigt kunde observera kursen och
lutningen. En särskild fördel med kompassen är att
den är tröghetsfri, medan en vanlig kompassros är en
materiell kropp, vars tröghetsmoment är mycket
märkbart vid kursförändringar, varför kursbestämningar
under sådana förhållanden bliva i viss mån otillförlitliga.
Icke heller gyrokompassen är fullt lämplig för flygning,
enär vikten hos maskineriet måste vara ganska betydande.

                                                                A. Salmony.

NOTISER


Arbetsdomstolen. Som Teknisk tidskrift tidigare
meddelat, hade i årets statsverksproposition under anslaget
till arbetsdomstolen föreslagits höjning av arvodet för
domstolens ordförande från 7 000 kr. till 21 000 kr.,
motsvarande lönen till justitieråd, samt arvodet till den
som v. ordförande fungerande ledamoten från 5 000
till 6 000 kr. Dessutom föreslogs, att sekreteraren, som
hittills åtnjutit ett årsarvode av 4 000 kr., skulle erhålla
lön enligt lönegrad B 24.

Statsutskottet hade beträffande förmånerna för ordföranden
ej ansett sig kunna förorda vare sig k. m:ts förslag om
21 000 kr. eller det av lönenämnden på sin tid föreslagna
arvodet av 17 000 kr. utan föreslagit, att arvodet måtte
utgå med samma belopp som till ämbetsverkschefer, vilka
utses på viss tid, eller 19 000 kr., dock så, att därest till
befattningen utsäges justitieråd eller f. d. justitieråd, arvodet
skulle utgå med 21 000 kr. Arvodet till vice ordföranden
föreslog utskottet skola utgöra 5 500 kr. I övrigt tillstyrkte
utskottet regeringsförslaget. Vid plena den 4 mars biföllo
riksdagens båda kamrar utskottets förslag.

Tekniska högskolan. K. m:t har den 6 mars utnämnt
och förordnat statsgeologen professor Per Geijer att från och
med den 13 september 1931 vara professor i mineralogi och
geologi vid tekniska högskolan.

Tekniska högskolans lärarkollegium har enhälligt beslutat att
till innehavare av professuren i järnets metallurgi kalla
bergsingenjören greve Bo Kalling.

Sakkunnigutlåtandena angående de sökande till den efter
professor E. Lallerstedt lediga professuren i arkitektur ha
numera avgivits. De sakkunniga hava varit länsarkitekten
Erik Friberger i Göteborg, professor Erik Lallerstedt,
generaldirektör Ivar Tengbom, professor Edv. Thomsen,
Köpenhamn, och professor Ragnar Östberg. De kvarstående
sökandena äro arkitekterna Hakon Ahlberg, Gunnar Asplund,
Paul Hedqvist, Sven Markelius, Eskil Sundahl och professor
Melchior Wernstedt.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri Oct 18 15:27:03 2024 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/tektid/1931a/0167.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free