Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Häfte 11. 14 mars 1931 - Notiser - Tekniska högskolan - Bergsstaten - Överingenjörsbefattningarna vid Stockholms elektricitetsverk - Grängesbergsbolaget under år 1930 - Djupsand-snabbfilter
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Samtliga sökande hava av de sakkunniga förklarats
kompetenta, professor Wernstedt dock med någon tvekan
av en av de sakkunniga.
Länsarkitekten Friberger placerar i första förslagsrummet
Sundahl, i andra rummet Markelius och förklarar
Ahlberg och Asplund lika berättigade till tredje
förslagsrummet.
Professor Lallerstedt sätter i första förslagsrummet
Asplund, i andra rummet såsom likställda Ahlberg,
Hedqvist och Sundahl, i tredje rummet Markelius
och i fjärde Wernstedt.
Generaldirektör Tengbom har placerat de sökande i
följande ordning: Asplund, Ahlberg, Sundahl, Hedqvist,
Markelius och Wernstedt.
Professor Thomsen har i första rummet uppfört Asplund,
i andra rummet Sundahl och i tredje Markelius, i fjärde
Ahlberg och därefter såsom jämställda Hedqvist och
Wernstedt.
Professor Östberg har i första rummet uppfört Sundahl, i
andra rummet jämställt Asplund och Wernstedt, i tredje
rummet uppfört Ahlberg, i fjärde Hedqvist och i femte
Markelius.
Bergsstaten. K. m:t har den 6 mars till bergmästare i
Gävle-Dala bergmästaredistrikt utnämnt och förordnat
gruvingenjören i samma distrikt Björn Tiberg.
Överingenjörsbefattningarna vid Stockholms elektricitetsverk.
Som bekant ha Stockholms stadsfullmäktige beslutat, att vid
elektricitetsverket hädanefter skola finnas två överingenjörsbefattningar,
och industriverksstyrelsen har tidigare till innehavare av den ena
av dem utsett civilingenjören Yngve Holm, föreståndare för
Halmstads elektricitetsverk. I avseende på den andra befattningen
har valet stått mellan de båda förste ingenjörerna vid Stockholms
elektricitetsverk Hilmer Richson och Karl Laurell, av vilka den
förstnämnde sedan den 1 oktober 1930 på förordnande uppehållit
befattningen. Sedan ingenjör Richson numera blivit utsedd till
elektroteknisk chef vid Lanforsens kraft aktiebolag, vilket uppdrag
kan förenas med hans ordinarie befattning som förste ingenjör vid
elektricitetsverket, har han anmält, att han icke önskar komma i
åtanke såsom överingenjör, och det är att förvänta, att ingenjör
Laurell nu kommer att utnämnas till denna befattning. Båda de nya
innehavarna torde komma att tillträda sina befattningar den 1 april.
Grängesbergsbolaget under år 1930. Ur trafikaktiebolaget
Grängesberg–Oxelösunds nyligen offentliggjorda styrelseberättelse
för verksamheten under år 1930 inhämta vi följande redogörelse
för driften vid bolagets olika anläggningar.
Grängesberg. Tillredningsarbetena å huvudetagen å 230 m
avvägning ha under året fortsatts, så att de stora huvudutfraktsorterna
inom Timmergruvefältet färdigdrivits, varigenom hela ortsystemet
på denna etage fullbordats. Vidare har Timmergruveschaktet börjat
uppdrivas från 230 m etagen till 190 m etagen. Tillredningarna för
den ännu djupare 270 m etagen ha under året fortgått, så att
inbyggnaden av Karl Johans schakt fullbordats och avsänkningen
av Müllers schakt till denna nivå avslutats. På den nya etagen ha
vidare drivits 385 m av de stora transportorterna. Arbetet med
det nya centralschaktet i södra fältet, det s. k. Dillners schakt, har
under året fortsatts genom uppdrivning från 190 till 150 m samt
genom avsänkning från dagen till 28 m. För erhållande av ytterligare
en angreppspunkt för drivningen har på 110 m nivån en ort indrivits
till platsen för schaktet. Inom Lönnfallsområdet ha tillredningarna
för underjordsbrytningen fortsatts. Kommunikationsschaktet från
190 m nivån till dagen har färdigdrivits samt de båda störtschakten
fullbordats.
Malmfångsten vid Grängesberg utgjorde under året 1 420 142 ton
styckemalm och mull från gruvor och sovringsverk. Därjämte brötos
649 546 ton gråberg inom fyndigheten och 66 336 ton gråberg utom
denna. Malmprocenten (inkl. mull) av det inom fyndigheten brutna
berget utgjorde sålunda 68,6 %. Av den erhållna malmen ha 52,4 %
erhållits genom skrädning i lavarna och 47,6 % från sovringsverken.
Av årets malmfångst exporterades över Oxelösund 1186 634 ton,
medan 127 660 ton försåldes till inhemska förbrukare.
Från kraftstationerna i Lernbo, Hellsjön, Enkullen och Mockfjärd
ha till trafikaktiebolagets distributionsnät levererats sammanlagt
38 750 524 kWh.
Driften vid Grängesbergsfältet pågick i full utsträckning t. o. m.
oktober månad, varefter arbetstiden inskränktes till 5 dagar i
veckan. Medeltalet anställda arbetare och förmän uppgick till
1 663 man, därav 58 minderåriga. I gruvorna sysselsattes 921
man, i sovringsverken 141 man, i verkstäder och kraftstationer
144 man och vid anläggnings- och byggnadsarbeten 348 man.
Gruvrörelsen i Strässa var under året nedlagd.
Västerdalsälvens kraftaktiebolag producerade sammanlagt
49,6 mill. kWh, varav till trafikbolaget levererades 22,8 mill.
kWh. Vid A.-b. Expressdynamits fabrik i Grängesberg
tillverkades under året l 834 500 kg dynamit, varav ca 95 %
förbrukades i trafikbolagets gruvor i Grängesberg, Kiruna och
Malmberget.
Kiruna. Sammanlagda brytningen i Kiirunavaara utgjorde
under året 9 857 397 ton, därav 5 742 668 ton malm. Med
grävmaskiner upplastades 4 897 361 ton malm och 3 546 912
ton berg eller sammanlagt 8 462 273 ton, motsvarande 85,8 %
av hela brytningen. Av all malm från brytningen utfraktades
99,4 % genom tunneln. Till Narvik avsändes 5 697 371 ton,
till Luleå 120 025 ton och till förbrukning inom Sverige och
Norge 264 ton eller sammanlagt 5 817 660 ton. Driften
pågick i full utsträckning under 298 dagar. Antalet arbetare
och förmän uppgick vid räkenskapsårets slut till 1 723 man.
Luossavaara. Sammanlagda brytningen under
räkenskapsåret utgjorde 55 0431 ton, därav 270 592
ton malm och 297 839 ton gråberg. Till Narvik avsändes
270 040 ton och till Luleå 275 ton eller tillsammans
270 315 ton malm. För omläggning av malmtransporten
från rutschbana till störtschakt hava drivits två schakt ned
till 170 m nivån. Driften har pågått under samma förhållanden
som i Kiirunavaara. Antalet arbetare och förmän vid
räkenskapsåret slut utgjorde 233.
Malmberget. Under räkenskapsåret utgjorde
brytningen 2 535 935 ton berg, varur direkt eller efter
sovring erhöllos 1 823 093 ton exportmalm, 287 039
ton varpmalm och 425 803 ton gråberg. I anrikningsverken
mottogos från sovringsverk och äldre upplag 474 775
ton varpmalm, varur framställdes 191 675 ton finmalm
och slig. Totala exportmalmsproduktionen utgjorde således
2 014 768 ton. Sovringsverken behandlade 1 666 894
ton gods, som lämnade 1187 382 ton exportmalm. Till
Luleå avsändes under året 2 102 561 ton exportmalm.
I Vitåfors färdigbyggdes under året det nya sovringsverket.
Arbetet vid gruvorna fortgick under året i full utsträckning.
Vid räkenskapsårets utgång utgjorde antalet arbetare 1 802 man.
Narvik. För bolagets räkning utlastades under
räkenskapsåret 5 095 426 ton Kirunamalm, 215 749
ton Luossavaaramalm och 89 217 ton Tuolluvaaramalm
eller sammanlagt 5 400 392 ton. Antalet arbetare
uppgick vid räkenskapsårets slut till 1 025.
Luleå. För bolagets räkning utlastades under året
121 420 ton Kirunamalm, 1 841192 ton Gällivaremalm,
51 ton Luossavaaramalm, 19 014 ton Tuolluvaaramalm
och 45 726 ton malm från Koskullskulle. Antalet arbetare
och förmän var vid räkenskapsårets slut 245.
Djupsand-snabbfilter. De vanligast förekommande
och använda snabbfiltren för vattenrening arbeta sällan med
högre sandskikt än ca 60 till 90 cm. Då kemisk
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
