- Project Runeberg -  Teknisk Tidskrift / 1931. Allmänna avdelningen /
161

(1871-1962)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Häfte 11. 14 mars 1931 - Notiser - Reningsanläggning för avloppsvatten i Stockholm - Apokryfisk översättning, av E. Palm

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

1,5 m3 per sekund, från en befolkning av ca 450 000
personer. Anläggningen skulle senare kunna utvidgas till det
dubbla. Redan nu skulle anläggningen vid regntillfällen kunna
mottaga en vattenmängd av närmare 6 m3 per sekund.

I första utbyggnadsstadiet skulle avloppsvattnet endast
underkastas mekanisk rening, dvs. befrias från huvudparten
av de i vattnet olösta föroreningarna, vilket med hänsyn
till nuvarande förhållanden kan anses fullt tillräckligt.
För mötandet av framtida krav och behov anordnas
emellertid anläggningen så, att den senare kan utvidgas
att omfatta även biologisk rening, varigenom vattnet
kan göras praktiskt taget rent.

De nu föreslagna mekaniska reningsanordningarna
utgöras av grovgaller, fettfångare, avsättningsbassänger
samt kloreringsanläggning. Utöver dessa reningsanordningar
finnas dessutom anläggningar för oskadliggörande av de
ur avloppsvattnet avskilda smutsämnena.

Kloreringsanläggningen är avsedd att användas vid epidemier
i staden för avloppsvattnets fullständiga desinfektion. Det i
avsättningsbassängerna avskilda slammet avlägsnas omedelbart
medelst kontinuerligt drivna, under vattnet arbetande maskinella
anordningar, vilka sammanföra slammet till mitten på varje
bassäng, varifrån det sedan avledes med självtryck. Detta
"färska" slam är starkt illaluktande och kan därför ej
behandlas i det fria utan måste avledas i slutna ledningar
till särskilda, väl övertäckta rötkammare, i vilka det förvaras
under ett par månaders tid och härvid bringas till fullständig
utruttning. Det utruttnade slammet, som är så gott som luktfritt,
avtappas med vissa mellanrum till väldränerade torkbäddar,
där det på kort tid torkar till fasta kakor, som med fördel
kunna användas såsom jordförbättringsmedel. Vid slammets
utruttning i rötkamrarna utvecklas stora mängder av metangas,
vilken äger ett betydande förbränningsvärde. Den kommer
därför att uppsamlas och användas, i första hand för
uppvärmning av rötkamrarna till en för utruttningsprocessen
gynnsam temperatur samt sedermera även för omvandling
till elektrisk energi.

Från reningsanläggningen föres det renade vattnet genom
en särskild ledning ut till huvudströmfåran i Saltsjön och
utledes och fördelas där på djupt vatten.

Arbetet med reningsanläggningen vid Henriksdal och de till
densamma förande ledningarna är avsett att påbörjas med
det snaraste samt slutföras under de närmaste åren.
Anläggningen vid Husarviken och ledningarna till densamma
torde däremot ej komma till utförande, förrän en allmännare
bebyggelse av Ladugårdsgärde kommer till stånd. Den
sistnämnda anläggningen blir betydligt mindre än den vid
Henriksdal men är avsedd att utföras på liknande sätt
som denna.

Anläggningskostnaderna för de föreslagna anordningarna
beräknas till sammanlagt 10 280 000 kr. Härav komma
på Henriksdalsanläggningen: för ledningar 6 380 000 kr.,
för pumpverk 500 000 kr. och för reningsanläggningen
2 200 000 kr. eller totalt 9 080 000 kr. För anläggningen
vid Husarviken äro kostnaderna för ledningar 800 000 kr.
och för reningsanläggningen 400 000 kr. eller totalt 1 200 000 kr.

Av gatukontoret ha tidigare utarbetats ett flertal alternativ
med avseende på ledningarnas sträckning och
reningsanläggningarnas placering. De olika förslagen ha
till prövning underställts tvenne utländska sakkunnige,
nämligen de tyska avlopps- och reningsteknikerna
Oberingenieur H. Blunk vid Emschergenossenschaft i
Essen och Oberingenieur F. Fries vid Ruhrverband,
likaledes i Essen. Dessa ha i stort sett tillstyrkt det nu
framlagda förslaget.

Teknisk tidskrift kommer framdeles att publicera en
mera detaljerad teknisk beskrivning av den föreslagna
reningsanläggningen.

APOKRYFISK ÖVERSÄTTNING.


Standards, av H. Dubreuil, i svensk
översättning av S. Backlund "En arbetare om
Amerika", Wahlström och Widstrand, Stockholm
1930.

"Det finns alldeles för många av dessa ’intellektuella’,
som ha den ödesdigra gåvan att kunna klarlägga frågor,
de icke känna till – –" säger Dubreuil på ett ställe i
sitt arbete "Standards". Man känner sig nästan frestad
att tillämpa dessa ord på den svenska översättningen
av hans verk, åtminstone då det gäller tekniska och
verkstadsförhållanden. Arbetet, som borde läsas av alla,
såväl företagare som arbetare och som torde kunna
jämställas med Fords och Taylors arbeten på detta
område, blir genom den bristande sakkunskapen vid
överflyttningen till vårt språk nästan obegripligt i vissa delar.

Så t. e. är det väl tvivelaktigt att alla kunna lista sig till att
då översättaren talar om en verkstad för tillverkning av
kvastar för dynamomaskiner, så avses borstar (för
kollektorn). Man vet nog i allmänhet att Fords och
andra anläggningar i U. S. A. äro veritabla labyrinter,
men då i den svenska översättningen påstås, att varje
yrkesarbetare där går omkring med vinkelmätare och
kompass i sin verktygslåda, då blir man lite smått
chockerad. Förklaringen torde vara den att passare
heter compasses på engelska och compas på franska.
Hos Ford iakttog Dubreuil enligt översättningen bl. a.
mycket intressant en neger, som med en mortelhammare
stansade
vevslängar. Han hade t. o. m. två mortlar till
sin disposition. Visserligen talar Dubreuil på annat
ställe om handens triumf hos Ford, nämligen i samband
med verktygstillverkningen, men att mortlar skulle
komma till användning förefaller minst sagt skrattretande.
Man har också svårt att hålla sig allvarlig då orden detalj
eller arbetsstycke oupphörligt äro översatta med pjäs.

Köttportionerna i marketenteriet äro så stora att var och
en gott kunde bespisa många fransmän. Förmodligen
är det det amerikanska ordet job, som blivit föremål för
den något misslyckade översättningen göra (t. e. "varje
göra, som var nödvändigt"). Storleken av en
järnstång är i allmänhet icke liktydigt med grovleken. På
flera ställen talas om fräsare, som äro sysselsatta med att
"skära ut tändernahjulverk", uttryck, som
visserligen förekomma i Schulthess och andra lexika men
knappast i verkstäder. De vid tidsstudierna använda
tidtagningsuren (stop watch) kallas antingen för kronografer
eller kronometrar, varav översättaren berikat
svenska språket med ett nytt verb nämligen "kronometra".
Överhuvud taget synes ordet tidsstudier vara främmande
för översättaren, enär han oupphörligt kringgår detta begrepp
genom att använda sådana uttryck som studiet av tider,
arbetsanalys, time-study
o. d.

På ett par ställen har meningen blivit den rakt motsatta mot
vad som avses. Å sid. 67 får den stackars verkmästaren
en premie, som "minskas i proportion till antalet föremål
(arbetsstycken), som levereras ut". Å sid. 75 står ordagrant:
"Det är som bekant mycket sällsynt, att en amerikansk
industriman talar om sina fabrikshemligheter, vilket däremot
ständigt förekommer i våra fabriker, där man omsorgsfullt
ruvar över sina hemligheter." Och i nästa mening: "Det är
i hög grad anmärkningsvärt, att man utan tvivel har större
möjligheter i Amerika än någonstädes att besöka företag
och studera dem i deras minsta detaljer."

Som exempel på ytterligare bidrag av översättaren till vårt
fattiga språk må anföras maskinismen och maskinistisk,
avskav
(spån), droska i betydelsen karosseri, taga
dän (bort), kaliber (tolk, mall), räknekompass,
pengautlånare, radiator, ventilatör
(fläkt), regularisering
(reglering), klassera (klassificera) etc.

På sid. 90 och flerfaldiga ställen talas om att "man sänder
föremålet, som är under fabrikation, med en konvoj
genom fabriken". Man blir ängslig för "föremålets"

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 02:11:12 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/tektid/1931a/0171.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free