Teknisk Tidskrift / 1931. Allmänna avdelningen / 160 (1871-1962) Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
	Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Häfte 11. 14 mars 1931 - Notiser - Djupsand-snabbfilter - Reningsanläggning för avloppsvatten i Stockholm

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>

Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

ett sammanfallande av hela sandmassan, och eventuella
klumpbildningar följa sandmassans rörelseriktning och
sönderdelas och renas på ovan angivet sätt. Nämnda
försiktighetsmått är av stor vikt, enär tvättningen bör göras
fullständig och därigenom hålla filtret ständigt effektivt.
Sedan genom glascylindern konstaterats att sanden blivit
fullt ren och avlagringarna bortförda, stängas klaffarna n
med handtaget o och först därefter likaledes ventilen
k. För en fullständig tvättning på relaterade sätt
beräknas en tid av 20 à 30 minuter och vattenåtgången
för såväl spolning som tvättning uppgår till 0,8–1,5 % av
filtrets reningskapacitet pr timme. Efter avslutad tvättning
sker en förnyad spolning genom öppnandet av ventilen
h under ett par minuter, varigenom sandskiktets övre
yta blir jämnad. Genom stängning av ventilerna h och g
och öppnande av ventilerna e och f sättes filtret
ånyo i funktion.

Reningsanläggning för avloppsvatten i Stockholm.
I dagarna har (Stockholms stads gatunämnd godkänt ett
av gatukontoret utarbetat förslag till anordningar för
sammanförande och rening av avloppsvattnet från hela
den inre staden, vidare Ladugårdsgärde och övriga delar
av Norra Djurgården samt slutligen det centrala
Brännkyrka. För Bromma har tidigare utarbetats förslag
till avlopps- och reningsanordningar, vilka nu äro under
utförande. För de nordöstra och södra delarna av
Brännkyrka kommer förslag att framläggas längre fram.

För det vidsträckta område, varom det således nu är
fråga, föreslås utförandet av tvenne reningsanläggningar,
belägna den ena nordost om Hammarbyleden strax intill
Henriksdals station å Saltsjöbanan (placeringen är ännu
ej definitivt bestämd), den andra vid gasverket å norra
stranden av Husarvikens mynning i Värtan. Den
förstnämnda anläggningen skulle således bliva den
viktigaste och tjänstgöra för hela den inre staden och
det centrala Brännkyrka, medan anläggningen vid
Husarviken skulle i första hand betjäna nordöstra
delen av Östermalm och


Nuvarande avloppsnätet inom Stockholm samt de föreslagna avskärande samlingsledningarna. Heldragna
linjer beteckna ledningar i öppet schakt, streckade linjer tunnlar. P = pumpstation, Sf = sandfångare.

Ladugårdsgärde samt sedermera hela Norra Djurgården,

För avledande av kloakvattnet till Henriksdalsanläggningen
skulle anläggas stora samlingsledningar utmed strandgatorna
(se fig.). För Kungsholmen och Norrmalm föreslås utförandet
av en ledning från Rålambstorg till Karl XII:s torg. Under
Klara sjö framgår ledningen såsom dykaxledning på
vattendragets botten. För Östermalm skulle anläggas en
ledning i Strandvägen från Narvavägen till Nybroplan,
vidare runt Nybroviken, över Blasieholmen och fram till
Karl XII:s torg, där den förenar sig med den västerifrån
kommande ledningen. Avloppsvattnet skulle därefter föras
under Norrström medelst en dykarledning till Skeppsbron
samt därefter ledas vidare genom denna gata till
Räntmästaretrappan. Här skulle vattnet ånyo passera genom
en dykarledning, nämligen under Saltsjön strax öster om
Slussområdet fram till Stadsgårdskajen och därefter in under
Södra bergen såsom tunnel.

Här tillstöter den västerifrån kommande ledning, som avleder
vattnet från västra Södermalm. Denna ledning följer Söder
Mälarstrand åt öster förbi Torkel-Knutssonsgatan samt går
därefter in i Mariaberget såsom bergtunnel. Tunneln går
vidare österut i en vid båge söder om Södermalmstorg och
förenar sig under Katarinavägen med den norr ifrån
kommande ledningen. Vattnet föres därefter vidare åt
sydost medelst en tunnel under Stigberget och Erstaberget
till trakten av Tegelviken. Här lyftes vattnet cirka 4 m
medelst ett pumpverk, som tankes helt insprängt i berget
söder om Tegelviken. Vattnet ledes därefter vidare i
bergtunnel fram till Hammarbykanalen samt föres under
denna genom tunnel djupt under kanalen. Efter
passerandet av ytterligare en kortare ledningssträcka når
så vattnet fram till reningsanläggningen.

De ovannämnda samlingsledningarna äro endast avsedda
att framföra det egentliga smutsvattnet samt regnvattnet vid
svagare nederbördstillfällen. Vid starkare regn avbördas en
del av avloppsvattnet genom bräddavlopp direkt till det
vidliggande vattendraget. Vid bräddavloppen anordnas
emellertid silanordningar för kvarhållande av de grövre,
för ögat märkbara föroreningarna. Samlingsledningarna
bliva likväl av mycket stora dimensioner. Så t. e. skall
ledningen i Skeppsbron utföras av cirkulära betongrör
med 2 m diameter. Ledningstunneln under Södra bergen
blir 3 m bred och nära 4 m hög samt göres gångbar,
så att den kan inspekteras även under full drift.

Utöver det ovannämnda huvudpumpverket vid Tegelviken
skulle endast en mindre pumpanläggning komma till
utförande i Strandvägen vid Torstensonsgatan för trakten
kring Narvavägen. I övrigt skulle vattnet medelst självfall
eller självtryck föras fram genom ledningarna.

Enligt ett. av gatunämnden nu godkänt principförslag skulle
anläggningen vid första utbyggnaden dimensioneras med
hänsyn till de närmaste årens behov och kunna behandla
en vattenmängd vid torrväder av ca

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>