Full resolution (TIFF)
- On this page / på denna sida
- Häfte 12. 21 mars 1931
- Anteckningar för en artikel om funktionalism. Subjektiva reflexioner, av H. N. Pallin
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
TEKNISK TIDSKRIFT
HÄFT. 12 ÅRG. 61 21 MARS 1931
UTGIVEN AV SVENSKA TEKNOLOGFÖRENINGEN
HUVUDREDAKTÖR: CARL KLEMAN
INNEHÅLL: Anteckningar för en artikel om funktionalisnl, av kapten H. N. Pallin. – Helium som bärgas för "LZ 128".
– Ett nytt framsteg på tonfilmsområdet. – Notiser. – Litteratur. – Tekniska föreningar. – Sammanträden.
ANTECKNINGAR FÖR EN ARTIKEL OM FUNKTIONALISM.
SUBJEKTIVA REFLEXIONER.
Av kapten H. N. Pallin, Stockholm.
Ändamålsenligheten är ett krav, som överallt och
alltid har uppställts och respekterats. Det innebär
självöverskattnmg av vår tids funktionalister, om
de anse sig relativt ändamålsenligare än gångna tiders
byggmästare och hantverkare. Om vi vilja, är det
möjligt, att vi kunna vara – absolut sett – mera
ändamålsenliga vid utförandet av byggnader och
konstruktioner, än man förut var, detta tack vare
vetenskapen och tekniken, och endast tack vare
dem. Funktionalismen, driven till sina yttersta
konsekvenser, kör bort den tekniskt oskolade
arkitekten och ersätter honom med ingenjören.
Funktionalismen tvingar därför arkitekten att mer
än förr se och arbeta tekniskt. Då han ännu i mångt
och mycket saknar nödig utbildning och kompetens
såsom ingenjör, får hans funktionalistiska verksamhet
en anstrykning av dilettantism – han blir en ny
eklektiker. Detta är antagligen en av de inre orsakerna
till det obehag en del av den funktionalistiska
produktionen, även hos icke fackmän framkallar.
Bristande kunnighet och för hastig radikalism i
förhållande till en ännu ej förvärvad erfarenhet äro
farliga förutsättningar, då det gäller att bygga bo åt
en så urkonservativ naturprodukt som människan,
som i sina grundegenskaper av allt att döma ändras
nästan geologiskt långsamt.
*
Ändamålsenlighet är nödvändig och bör med hänsyn
till denna nödvändighet icke utan skäl rubbas av den
personliga smakens ingrepp. Men nödvändigheten
har grader, beroende bl. a. på de risker, som äro
förenade med begagnandet av den betraktade produkten.
Denna gradering kan åskådliggöras med inånga exempel.
Flygplan, vilka än så länge äro ytterst känsliga för allt,
som inverkar på trafiksäkerheten, få över huvud taget
icke rubbas såsom tekniskt färdiga produkter. På sin
höjd kan ägaren måla vissa delar efter sin tillfälliga
nyck. En automobil medger redan större friheter.
Man kan t. e. utan större fara skaffa sig ett karosseri
efter sin personliga smak. De vitalare delarna kunna
dock fortfarande icke rubbas, om man vill hava den
grad av effekt samt säkerhet till liv och lem, som äro
möjliga att erhålla. På detta sätt kan man genomgå
och granska en hel serie av föremål för att studera de
undan för undan sjunkande kraven; men låt oss gå
vidare direkt till ett av de sista f öremålen i serien, till
en enkel stol att sitta på, eftersom de två föregående
exemplen också kunna anses representera sittplatser,
ehuru avsedda att var på sitt särskilda sätt förflyttas.
Vid en vanlig stol är kravet på säkerhet mycket ringa,
och man har följaktligen en väsentligt mycket större
frihet att utforma den efter sitt personliga behag. Skall
denna gradvis stigande frihet begagnas, det är frågan.
I varje fall synes det för vanlig uppfattning icke vara
något brott att göra det, ifall över huvud taget något
frihetsbegrepp skall finnas. Det ensidigt betonade
kravet, att stolen bör utföras på enklast och billigast
möjliga sätt efter den modell, som vid en viss tidpunkt
anses bekvämast fylla stolens ändamål, har sitt berättigande,
när det gäller att tillgodose en standardiserad
masstillverkning för att fylla ett kolossalbehov. Men
för att kunna med fog göra en sådan masstillverkning till
den enda berättigade, tvingas man att uppställa satsen,
att alla människor skola vara eller tvingas att vara lika.
Man måste komplettera den konsekventa och
undantagslösa funktionalismen med en världsåskådning
i stil därmed, för att få det funktionalistiska puzzlets
olika delar att passa ihop. Man finner också, att de
flesta funktionalistiska förkunnare logiskt eller instinktivt,
åtminstone halvt om halvt närmat sig en bolsjevikisk
samhällsordning, eller för att tala med någon överdrift,
en insektkultur, där undantag äro uteslutna – ett
termitsamhälle, färdigt och avslutat för historiska tidrymder.
*
Funktionalismen som princip betecknar i sin "sakliga"
och till sin spets drivna utformning på sätt och vis den
mänskliga termitstackens byggnads- och inredningskonst,
delvis redan till dimensioner och funktioner färdigbildade
i skyskraporna, där människor bearbeta cellulosa med
samma intensitet om också icke på samma sätt som
termiter i sina jättetorn. Är man beredd att hylla ett
sådant framtidsideal och att för sig och sina barn i
kommande led intaga platser som trägnagare i ett
mänsklighetens framtida insektsamhälle, där envar
gör, sitter, ligger, äter och idkar umgänge fullkomligt
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Tue Dec 12 02:11:12 2023
(aronsson)
(diff)
(history)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/tektid/1931a/0175.html
