Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Häfte 12. 21 mars 1931 - Anteckningar för en artikel om funktionalism. Subjektiva reflexioner, av H. N. Pallin
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
tekniskt-hygienisktrationellt riktigt enligt tidtabell, tumstock,
rymd- och viktmått efter en statligt fastställd teknisk
maximiplan; i sådant fall vore också serie- eller
standardtillverkning av alla möjliga föremål det enda,
som kunde godtagas och den funktionalistiska gjut-
eller nitkroppskasernen i ett fåtal typer den enda
riktiga byggnadsprodukten. Vid detta stadium av
utvecklingen har man för länge sedan passerat den
punkt, där man har användning för arkitekter.
Ingenjören och läkaren stå då kvar såsom
allenahärskare, ehuru klavbundna av en variationsfientlig
princip, trots att variation och utveckling äro nära identiska.
*
Den moderna funktionalismen har sitt patos och även
sitt berättigande i sin vilja till ändamålsenlighet, till nyttighet.
Men vad menas med denna ändamålsenlighet? Alldeles
övervägande menar man bekvämlighet. Är denna bekvämlighet
önskvärd till vilken grad som helst? Med all sannolikhet icke,
åtminstone icke på alla områden. Helt och hållet, exempelvis,
när det gäller säkerhet till liv och lem, såsom vid byggandet
av en omnibus; men ingalunda helt eller alltid, när det gäller
andra föremål, exempelvis en stol, förutsatt att den icke direkt
skall formas som ett verktyg för produktion eller distribution.
Bekvämligheten bör gå så långt, som det är nyttigt för hälsan
och en sund sport. Om hälsan icke tar skada med hänsyn till
de sociala och de individuella uppgifter vi ha att fylla, så må
då bekvämligheten drivas, dit det är möjligt. Men eljest icke.
En stol skall fylla de två huvudvillkoren, att skänka kroppen
lagom vila i en hälsosam ställning samt att så litet som möjligt
slita våra kläder. Det finns alltså gränser för bekvämligheten.
Så ock för de flesta andra egenskaper inom de områden,
där funktionalismen driver fram sina teorier till praktisk
utformning.
*
Först på allra sista tiden har man i ett och annat fall kommit
fram till en verkligt bekväm funktionalistisk stol, men i
bekvämlighet och behag har dock ännu ingen modern stol
överträffat de bättre gung-stolarna från förra århundradet,
så tycker åtminstone undertecknad.
*
Den svenske uppfinnaren O. Högberg i Ransäter,
där jag gjorde hans bekantskap 1902, lyckades konstruera
och fick även patent på en fjädrande stol, sammansatt av en
enda fortlöpande, vriden ståltråd – i sitt slag ett litet
mästerstycke. Denna stålmöbel var omkring sekelskiftet
mycket populär, bl. a. som restaurantmöbel, och den torde
ännu på många håll i olika variationer finnas kvar. Varför
hyllas icke denna märkliga uppfinnare som en av den
funktionalistiska möbelteknikens föregångsmän?
*
Funktionalismen är teknikens stil. I järnbyggandets
ungdom karakteriserades dess konstruktioner av
den allt dominerande diagonalen med dess
spetsiga vinkel. Under den armerade betongens
tidsålder har diagonalen såsom konstruktionselement
i stor utsträckning ersatts av inspända stänger och
knutpunkter eller hela ytor och därmed till det yttre och
inre av dess räta vinkel i ytor och rymder. Genom
att detta rätvinkliga system med stora spännvidder
kunnat tillämpas i förut oanade skalor, har den moderna
byggnadskonstruktionen kommit att i sin yttre habitus
på ett utpräglat sätt skilja sig från tidigare s. k. stilar,
uppkomna av dåtidens mera begränsade
konstruktionsmöjligheter, och har däri fått ett karakteristikum
– en stil – den moderna teknikens stil.
*
Att tekniken skapat en egen, modern stil, som brutit
igenom med rationalismens samlade kraft, har väl
förståtts även av arkitekterna, vilka måhända av
denna anledning stundom synas vilja göra gällande,
att de historiska stilarna efterträtts av en epok utan stil.
*
Den moderna, rationellt utförda byggnaden är till 90 %
en teknisk produkt, och dess formgivning är därav i allt
väsentlig bestämd. Vilka delar återstå sedan för arkitekten
att utföra i egenskap av arkitekt? Kan man ej vänta, att
ingenjören, som alltid varit så övervägande praktiskt
inriktad, skall kunna lika väl som arkitekten lösa även
plan- och inredningsfrågorna i det tekniskt-funktionalistiska
huset? Är icke den husbyggande ingenjören lika
kompetent som arkitekten att bedöma därmed
sammanhängande sociala och ekonomiska spörsmål?
Givetvis under förutsättning att han icke är en alltför
obetydlig kapacitet. Då de nödiga tekniska och konstruktiva
kunskapernas förvärvande kräver den största tiden av
de kunskapstörstande aspiranternas utbildning, synes
det nödvändigt, att den funktionalistiska arkitekten,
om han vill fortsätta på en ärlig stråt, mera koncentrerar
sin utbildning på rent tekniska utbildnings detaljer.
Den nuvarande arkitekten är här t. v. helt beroende av
ingenjören, liksom denne f. n. i fråga om planlösningar
och inredningsfrågor är beroende av arkitekten, ehuru
knappast i samma grad. Man skulle därför vilja säga till
arkitekten, som det står i prospekten från de moderna
korrespondensinstituten: "Ni måste öka Edra
kunskaper!" Så småningom skulle han därigenom
kanske nå det presumtiva målet: att bliva en god ingenjör
med husbyggnad som specialitet.
*
Om denna uppmaning att öka sina kunskaper med allt
skäl kan riktas till den funktionalistiskt intresserade
arkitekten, ifall han vill hålla sig kvar på ifrågavarande
byggnadsmarknad, gäller detta i ännu mycket högre
grad om byggnadskonstens uteslutande akademiskt
bildade kritici (vanligen populärt kallade konstdoktorer),
vilka oftast sakna varje spår av praktisk kännedom
vare sig om moderna byggnaders uppförande eller om
utförandet av konstruktioner av annat slag. Ej heller hava
de något nämnvärdare konkret vetande om
byggnadsmaterialens tekniska egenskaper, om inverkan
av olika belastningar och däremot svarande byggnadsmassor,
om uppträdandet, arten och storleken av olika slags
spänningar i olika slag av byggnadsdelar, om jämnstarka,
funktionella och ekonomiska konstruktioner eller deras
beräkning in. m., vilket allt är bestämmande för ett rationellt
byggande och driver fram
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
