Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Häfte 12. 21 mars 1931 - Anteckningar för en artikel om funktionalism. Subjektiva reflexioner, av H. N. Pallin
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
dess konstruktiva former. Sällan eller aldrig hava
dessa personer praktiskt deltagit i några trä-, sten-,
järn- eller betongbyggnadsarbeten, målnings- eller
tapetseringsarbeten e. d. Likväl är det dessa män
och kvinnor, som sitta högst, när det gäller att inför
allmänheten presentera och bedöma det funktionalistiska
värdet av modern byggnadskonst med vad därtill hörer,
att skapa och framdriva de avgörande opinionerna
därom samt över huvud taget på dessa stabila områden
spela modelejon. Det nu sagda gäller i sin mån även
stads- och landsplanearbeten.
*
Konstdoktorer liksom andra logiskt tänkande varelser
förstå givetvis betydelsen av ändamålsenlighet
i husbyggnadskonsten, och de hava ingen anledning
att sticka under stol med sin mening därom eller
underlåta att göra propaganda för sin uppfattning
beträffande denna princip. Detta gäller även om vissa
andra allmänfattliga sidor av funktionalismen, där
vederbörande på grund av praktisk verksamhet
kunna vara personligen hemmastadda, Men ett
bedömande av den ändamålsenliga formgivningen
av konstruktioner och därav sammansatta byggnader,
byggnadsdelar, bruks- och inredningsföremål m. m.
av rent teknisk-industriell natur, utövat av på dessa
tekniska områden icke skolade personer, måste alltid
utsätta vederbörande för faran av dilettantism.
*
Funktionalisternas iver att springa utvecklingen i
förväg innebär a priori, att överdrifter måste göras
samt att kapital och kraft därmed förbrukas, ty man
äger icke rätt att göra det antagande, att så kraftiga
hopp i utvecklingen, som av dem nutilldags försökas,
skulle kunna genomföras, utan att svåra felbedömningar
äga rum. Ehuru en ökad ändamålsenlighet i
överensstämmelse med vår tids ökade tekniska
möjligheter är önskvärd, i den mån den icke kan
anses vara för närvarande tillräckligt beaktad, skulle
därför en viss måtta vid byggnadskonstens nutida
förvandling från "arkitektur" till ren teknik för sakens
egen skull vara bra, även om framåtskridandet såsom
sådant kan hava berättigade krav på en viss experimentell
tribut.
*
Alla moderna rörelser stå vid varje särskild tidpunkt
i ett visst bestämt förhållande till varandra. Så är det
exempelvis icke svårt att spåra ett sammanhang mellan
de extremare rörelserna inom modern politik, byggnadskonst,
litteratur, musik osv. Till en viss grad kan man begagna
denna omständighet för vinnande av förståelse över
innebörden av ett eljest mera svåröverskådligt utslag i
de moderna strävandena genom iakttagelse av någon
samtida och till sin innebörd mera lättbegriplig form av
koordinerade modeföreteelser. Funktionalismen i sina
längst drivna och hyperpittoreska eller superromantiska
utslag kan sålunda jämföras med den moderna, atonala
musiken. De måla varandra på sätt och vis rätt väl. De
peka på ett kaos, ur vilket någonting relativt nytt eventuellt
kan komma. Men man behöver tid att ställa in sin själs
radio till de ovana ljuden, trots den glädje man möjligen
känner över att höra någonting nytt eller hittills ohört,
som kanske talar framtidens språk, om nu verkligen
någonting nytt skall uppenbaras under solen. Men då
vill man gärna inflika. Tag vara på det ändamålsenliga
hos dessa rörelser, i den mån det kan upptäckas, bevara
det som är välgörande för hälsa och lust, Men låt resten
åka, antingen genom att köra det på porten eller låta det
dö en naturlig död utan publicistiska kamferinsprutningar.
*
Med ornamentens borttagande från husen, bort även med
smycken från de levande kroppar, som där skola bo.
Bort med allt det bjävs, som män och kvinnor få betala
så dyrt, bort med huvud-, bröst-, hals-, arm- och
fingersmycken m. m., som icke producera utan konsumera
kapital! Sådan nutidsmänniskan f. n. går klädd och prydd,
passar hon ej i ett funktionalistiskt hus. Hon utgör där ett
disharmoniskt inslag.
*
Om jag försöker att vara absolut ärlig och så långt det står
i mänsklig makt befriar mig från fördomar, dvs. betraktar
saken såsom uppriktig vetenskapsman och människa, måste
jag bekänna, att ornamentet, när det karakteriseras av måtta
och jämvikt, bereder mig ett visst obeskrivligt, om ock ej
omåttligt välbehag. Svårigheter ligger i, att placera det rätt
och att utforma det efter platsen. På vissa, icke bärande delar
av en byggnad är det enligt min uppfattning väl motiverat och
ägnat att bidraga till den omväxling, som ett av den mänskliga
naturens mest utpräglade behov kräver på alla områden. Det
gäller därför mindre att taga bort, det som ej är nödvändigt
för stabilitet, ekonomi och komfort, än att efter råd och
lägenhet med måtta och balans sätta dit, det som icke stör
byggnadens ändamål. Varför skulle icke detta omväxlingsbehov
få tillgodoses genom byggnaders prydande, om medel därtill
finnas? Om ornamentet också icke direkt mal pengar eller
nyttigheter, kan det mala omväxling och välbehag och därmed
en viss livslust. En diamant på en kvinnas finger är vacker.
En av ringar överlastad hand är motsatsen. Smaken och
måttan, till vilken öken ha de flytt, dessa mänsklighetens
och kulturens skönaste ornament?
*
För några år sedan utlystes en pristävlan om ny armatur för
gatubelysning i Stockholm. Av de prisbelönade förslagen
har en i modern form utförd lykta i stor utsträckning numera
kommit till praktisk användning. Denna lykta, som är
konstruerad av en arkitekt, består av ett tak, uppburet
av tre icke alltför smala pelare eller tenar, som vila på
en bottenplatta. I detta hus hänger glödlampan. De tre
pelarna taga bort en del av ljuset. Denna lampa ersatte en
äldre lykta, där taket uppbars av en enda rund, helgjuten
glascylinder, så att intet ljus togs bort av någon pelare.
Den var alltså till sin konstruktion ur belysningssynpunkt
funktionellare är den nya lyktan, men fick ändock vika
på grund av det mänskliga variations- eller modebegäret.
Funktionalismen gick i detta fall bakåt.
*
Det finns ett svenskt bokarbete, som ur teknisk, alltså
ren funktionell synpunkt, kritiskt granskat och
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
