Teknisk Tidskrift / 1931. Allmänna avdelningen / 174 (1871-1962) Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
	Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Häfte 12. 21 mars 1931 - Notiser - Slussventiler för höga ångtryck - Patentverkets omorganisation

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>

Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

Fig. 4. Slussventil med elektrisk manövrering.

grund härav icke på varandra under belastning av
ångan, varför skador såsom repor, frätningar m. m.
icke uppstå vid denna konstruktion. Vidare äro
tätningsringarna insatta fast och tätt i huset enligt
patenterad metod. Slidplattorna äro försedda med
lätt utbytbara, elastiska tätningsringar, vilka göra
den annars omständliga inslipningen obehövlig.
Vidare äro tätningsringarna okänsliga för orenlighet
och garantera en absolut tät avstängning åt båda
hållen. Då slussventilen är stängd, står därför huset
fullständigt utan tryck, och det kan undersökas,
om rörledningen är absolut tätt avstängd, genom
att en i husets botten insatt provventil öppnas.
Detta är en fördel, som icke får underskattas,
särskilt vid avstängningsorgan för turbiner,
kretsledningar och liknande fall, oavsett den
ångbesparing, som med tiden uppnås vid långa
och mycket förgrenade rörnät.

I stora pannanläggningar är det ibland på grund av
ventilernas svåråtkomliga läge nödvändigt att
manövrera medelst förlängningsspindel och liknande
medel. Härigenom uppkomma såsom bekant
åtskilliga olägenheter, vilka i större anläggningar
avhjälpas genom att manövreringen sker genom
elektromotor. Det är härvid lämpligt att montera
motorn jämte tillhörande kugghjulsutväxlingar


Fig. 5. Slussventil med snabbstängning
genom fallvikt.


Fig. 6. Slussventil med snabbstängningsspindel.

omedelbart invid slussventilen. Motordriften underlättar
slussventilens stängande och öppnande på vilket avstånd
som helst; likaså kan ventilen öppnas endast så mycket
som erfordras för ledningarnas uppvärmning. Genom en
i omedelbar närhet av strömbrytaren anordnad signallampa
kan slidens rörelse iakttagas genom periodisk upplysning
av lampan. Vidare kan en ställningsvisare anordnas i
närheten av strömbrytaren, vilken alltså angiver, om
slussventilen är öppen eller stängd. Fig. 4 visar sådana
anordningar. Fig. 5 visar ett utförande av slussventilen
med snabbstängning genom fallvikt. Snabbstängningen
kan här ske för hand, genom lina eller elektriskt. Vid
eventuella rörbrott eller olyckshändelser kan slussventilen
utan risk stängas på några sekunder från varje önskad plats.

Fig. 6 visar ett utförande med snabbstängningsspindel, vilket
i många fall är önskvärt för att avkorta stängningstiden.

Lika stor omsorg, som nedlagts på konstruktionen, fordrar
även slussventilens tillverkning. Provning företages hos
tillverkaren under de driftsförhållanden, som slussventilerna
skola användas för. Till huset användes endast elektrostålgjutgods.

Patentverkets omorganisation. Regeringen har numera
avgivit den väntade propositionen angående patent- och
registreringsverkets stat m. m. (nr 135). Teknisk tidskrift
har tidigare redogjort för patentverkets organisationsfråga
genom referat av de sakkunnigas betänkande (1930, sid.
646) och av teknologföreningens yttrande på remiss angående
betänkandet (1930, sid 719).

De sakkunniga hade föreslagit sådan ändring i patentverkets
arbetssätt, att det skulle ankomma på ledamot själv att
meddela patent samt på avdelningschef att meddela avslags-
och förfallobeslut. Vidare föreslogo de sakkunniga, att inom
verket skulle inrättas en besvärsavdelning såsom instans
mellan anmälningsavdelningarna och regeringsrätten.
Besvärsavdelningen, som skulle bestå av verkets chef jämte
tre tekniska ledamöter och i förekommande fall en
rättskunnig ledamot, skulle pröva hos avdelningen anförda
besvär över anmälningsavdelningarnas avslags- och
förfallobeslut, underställningsvis pröva patentärende, vilket
anmälningsavdelning trots inkomimen invändning ansett böra
leda till patent, avgiva utlåtanden till regeringsrätten och
domstolar i mål angående patent samt handlägga ärenden,
som angå författningar röjande patent.

Bland de verk och organisationer, som yttrat sig över de
sakkunnigas förslag, har statskontoret anfört betänkligheter
mot förslaget att åt anmalningsavdelnings ledamot anförtro
att ensam besluta om patents meddelande. Vidare har
statskontoret funnit förslaget att inom ett ämbetsverk inrätta
en besvärsavdelning sakna motsvarighet på andra håll men
ansett sig ej böra motsätta sig de sakkunnigas förslag.
Samtliga organisationer, som av kommerskollegium beretts
tillfälle att yttra sig om förslaget, ha i princip ställt sig välvilliga
därtill, speciellt beträffande den föreslagna besvärsavdelning,
rörande vars lämpligaste sammansättning meningarna dock
varit något delade. Handelsministern har även ansett sig böra
förorda de sakkunnigas förslag i denna del.

Beträffande personalbehovet hade de sakkunniga beräknat
det erforderliga antalet ledamöter å anmälningsavdelningarna
till 43, varjämte för balansens avverkande under den närmaste
femårsperioden skulle erfordras anställande av ytterligare 8
ledamöter. Vid beräkning av det erforderliga antalet
avdelningschefer i första instansen hade de sakkunniga utgått
från, att de nuvarande fyra tekniska byråchefernas arbetsbörda
komme att avsevärt lättas genom de föreslagna förändringarna
i verkets arbetssätt. Antalet byråchefer skulle därför kunna
nedbringas till tre. På besvärsavdelningen skulle erfordras tre
tekniska ledamöter. Å ordinarie stat borde enligt de sakkunniga
uppföras besvärsavdelningens tre tekniska ledamöter med
placering i lönegrad B 30. I denna lönegrad skulle alltså två
befattningar tillkomma. Av ledamöterna å anmälningsavdelningarna
borde enligt de sakkunniga endast 35 befattningar uppföras å
ordinarie stat och fördelas på lönegraderna B 24, B 26 och
B 28. För befattningshavare i den högsta lönegraden, B 28,
borde benämningen bliva byrådirektör, för befattningshavare i
B 26 förste byråingenjör och för befattningshavare i B 24
byråingenjör. I B 28 skulle placeras 12 ledamöter, i B 26
likaledes 12 ledamöter och i

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>