Full resolution (TIFF)
- On this page / på denna sida
- Häfte 14. 4 april 1931
- Ekonomisk översikt, av F. Oberger
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
EKONOMISK ÖVERSIKT.
Sedan senaste översikt ha vissa för den kommande
ekonomiska utvecklingen ganska betydelsefulla
politiska uppgörelser ägt rum. Den engelsk-indiska
konflikten har om icke i dess helhet bilagts dock
bringats in på banor, som för Englands del måste
leda till en avsevärd förbättring av situationen. Gandhis
ställning har försvagats och en viss starkare splittring
än tidigare gör sig gällande bland nationalisterna utan
att dock omintetgöra värdet av den träffade
överenskommelsen, som redan lett till en icke
obetydlig ökning av Englands omsättning på Indien
och i någon mån lättat den tryckta situationen för
den engelska bomullsindustrien. Den fransk-italienska
flottuppgörelsen under engelsk egid och de pågående
förhandlingarna om ett stort italienskt lån från ett stort
franskt-amerikanskt bankkonsortium, i vilket de
amerikanska intressena målmedvetet gått in för att
ansluta så många som möjligt av de största franska
bankirgrupperna, är onekligen ägnad att i hög grad
skingra det moln på den politiska och ekonomiska
himmeln, som den växande motsättningen mellan
Frankrike och Italien utgjort. Låneförhandlingarna
ha visserligen hittills bjudit utomordentliga svårigheter,
men redan att dessa planer dragas under mycket
allvarligt övervägande är ett gott tecken. Den politiska
bombexplosion som offentliggörandet av de
tysk-österrikiska förhandlingarna om tullunion innebar,
visar att de nationella lidelserna icke ligga särdeles
djupt under ytan ännu. Huruvida överrumplingsmomentet
och tidpunkten för ett offentliggörande voro taktiskt väl
valda kan möjligen ifrågasättas; ännu en diskussion av
de Briandska alleuropeiska planerna, varigenom deras
principiella betydelse ytterligare understrukits, innan det
nu tagna steget bringats till allmänhetens kännedom, hade
måhända varit ägnat att i högre grad binda de forna
segrarnas möjligheter att reagera mot en lokal tillämpning
av vad som de i princip godtagit och rekommenderat utan
tanke på att det kunde komma att rikta sin udd emot dem.
Den snabba reaktion, som nu ägde rum, tycks ha skett
helt under intryck av åtgärdens politiska betydelse utan
avvaktan av en undersökning av huruvida den strider mot
de traktater, som binda Österrike. Det torde väl näppeligen
råda det minsta tvivel om att avtalet mellan de
föredragsslutande staterna föregåtts av en deras
grundliga undersökning av den folkrättsliga sidan och
att i varje fall formellt juridiskt något brott mot förefintliga
traktater ej är förhanden. Säkerligen kommer därför
Tyskland att hålla fast vid att Haagdomstolen är rätt
forum för lösandet av det folkrättsliga spörsmålet och
icke segrarstaternas politiska iustrument i Geneve. Det
är väl föga sannolikt, att ententemakterna skola kunna
stjälpa tullunionen, då ju England tydligen realiter om
ej formellt närmast ställer sig på Tysklands sida och
endast kräver, att traktaterna icke brytas. Det återstår
att se, i vad mån åtgärden kommer att blåsa nytt liv i
de kontinentala ententmakternas misstro till Tyskland
och motverka de utjämningssträvanden, som i främsta
rummet skulle kunnat leda till för det allmänna ekonomiska
tillfrisknandet betydelsefulla kapitalrörelser. Följderna av
tullunionen, när den en gång trätt i full kraft, bli väl i
främsta rummet mest kännbar för Tjeckoslovakiet.
Det är säkerligen ingen tillfällighet att det är just denna
stats press, som starkast opponerar sig. Men även för
Polen är åtgärden av stor betydelse, i det ett tullkrig
med Tyskland skulle innebära en ytterligare skärpning
efter tullunionen, då ju Österrike i hög grad är beroende
av sina grannar för sin livsmedelsförsörjning. Ännu en
fara hotar i framtiden, ty det framstår såsom en synnerligen
naturlig åtgärd för såväl den blivande unionen som
Ungern, att, när de politiska förhållandena stabiliserats
och de politiska riskerna reducerats, sistnämnda land
ansluter sig till unionen. Det produktionsekonomiska
enhetsområde, som på detta sätt skulle skapas, skulle
få en betydligt naturligare struktur, än det som nu avtalats;
ett sådant område skulle få en vida större balans mellan
de ekonomiska produktionsfaktorerna och bli i betydligt
större grad självförsörjande, än det som nu danas.
Känslan av att detta handelsekonomiska avtal har stark
politisk bakgrund och mindre ekonomisk saknar långt
ifrån reel grund, men detta hindrar ju icke, att det är
formellt oangripligt.
Av de ovan angivna politiska tilldragelserna är det, såsom
nämnts, endast den engelsk-indiska överenskommelsen,
som har någon omedelbar ekonomisk betydelse. De för
den gångna månaden föreliggande ekonomiska fakta äro
icke fullt så utpräglat ogynnsamma som de för januari, i
det vissa, om än icke nämnvärt markerade, tecken till
förbättring kunna skönjas i U. S. A. Tackjärnsproduktionen
under februari uppgick sålunda till 61 000 ton per arbetsdag
mot 55 000 under januari och 54 000 i december.
Stålproduktionen företer likaså en viss förbättring, beroende
på i främsta rummet ökad efterfrågan från bilindustrien,
och de valsverk, som tillverka plåt för dess behov, visa
de gynnsammaste siffrorna. Stålindustriens sysselsättning
har under mars ytterligare stigit, och den utnyttjade delen
av dess kapacitet uppgick till 57 % mot 52 i början av
februari. Bilfabrikationen under februari har enligt föreliggande
preliminära uppgifter stigit med cirka 70 000 vagnar och
uppgått till 240 000. Den stigande tendensen från de båda
föregående månaderna har sålunda icke brutits utan starkare
accentuerats. För samma månad i fjol var motsvarande
siffra 324 000 och ännu ett år tidigare 466 000. Även
byggnadsindustrien kan uppvisa en återhämtning gentemot
den dock särskilt oförmånliga siffran för januari.
Bomullsindustriens produktion under januari har uppgått
till 212 mill. yards tyg mot 202 mill. en månad tidigare och
267 för februari i fjol. Försäljningarna ha däremot ökats i
betydligt högre grad och uppgå till 327 mill. yards mot 239
mill. yards för januari och 244 mill. för februari i fjol.
Lagrena ha sålunda minskats avsevärt, och orderstocken
visar en stegring från 317 mill. yards i slutet av januari till
396 mill. ultimo februari. Även ylleindustrien kan glädja sig
åt en ganska betydande ökning av orderstocken även om
förbättringen icke är så avsevärd som för bomull. Federal
Reserve Boards produktionsindex, som genom sin konstruktion
eliminerar säsongvariationerna ger vid handen att en verklig
förbättring ägt rum under februari, i det indextalet för denna
månad är 85 (1923/25 = 100) mot 82 under såväl december
som januari och 85 för november. Till dessa konstaterbara
förbättringar kommer, att den mera optimistiska tonen i
uttalandena om konjunkturutvecklingen numera spritt sig
till tidigare mera reserverade och försiktigare finansmän,
nationalekonomer och industriledare. Återhämtningen är
ju icke av den omfattning, att den i och för sig har någon
större betydelse, men är dock ett gott tecken mot
bakgrunden av att nyssnämnda produktionsindex alltsedan
april, då det var 107, icke uppvisat stegring någon enda
månad. Den mera optimistiska uppfattningen samt dennas
verkliga underlag åstadkom en ganska betydande stegring
av kursnivån på New Yorks fondbörs under förra delen
av februari, medan resten av månaden och de fyra första
veckorna av mars uppvisat ganska starka fluktuationer
kring denna nyss uppnådda nivå. Den amerikanska
penningmarknaden är mycket lätt. De till centralbanksystemet
anslutna bankernas rediskontering visar nytt bottenrekord
mot slutet av mars och samtidigt har bankernas
värdepappersportföljer vuxit betydligt. Bankernas totala
guldkassor uppgå till det största sammanlagda belopp,
som någonsin förekommit. Det kan uppenbarligen icke
dröja så länge innan marknaden är mogen för långfristiga
utländska lån.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Fri Oct 18 15:27:03 2024
(aronsson)
(diff)
(history)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/tektid/1931a/0210.html
