Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Häfte 14. 4 april 1931 - Ekonomisk översikt, av F. Oberger - Notiser - Statens järnvägars fondmedel placeras i trafikföretag?
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
I Europa kan däremot icke läget sägas ha visat några
mera påtagliga tecken till förbättring. Stålindustrien
företer dock för såväl England som Tyskland
förhållandevis förmånlig utveckling. Produktionskvantiteten
för månaden uppgår sålunda för Englands del till
0,49 mill. ton (f. å. 0,79) mot 0,41 mill. för januari
(f. å. 0,78), vilket med hänsyn till det större antalet
arbetsdagar i sistnämnda månad innebär en icke
obetydlig förbättring. För Tyskland uppgår
produktionsökningen räknat med hänsyn till
sistnämnda förhållande till i det närmaste 6,5 %.
Tackjärnstillverkningen däremot har icke kunnat
hålla jämna steg med stålindustrien, i det den
framställda kvantiteten i Tyskland sjunkit från 0,60
(f. å. 1,09) till 0,52 mill. ton (f. å. 0,96) eller med
cirka 4 proc. räknat per arbetsdag. De engelska
masugnarna ha däremot haft bättre sysselsättning
med en minskning sedan januari på endast 0,02 mill.
till 0,32 mill. ton (f. å. 0,62). Den tyska stenkolsbrytningen
har för februari uppgått till 9,8 mill. ton eller den lägsta
månadssiffra på denna sidan fredskrisen. Den franska
tunga industriens senaste produktionssiffror, de för
januari, visa alltjämt tydligt, att Frankrike är särskilt
lyckligt lottat i konjunkturavseende. Siffrorna för såväl
tackjärn som stål ligga endast relativt obetydligt under
månadsgenomsnittet för 1930 och den för
stenkolsbrytningen ligger t. o. m. en aning över
nämnda, nivå. Den engelska bomullsindustrien har
erfarit en viss om dock icke så stor lättnad på grund
av den förändrade situationen i Indien. Ylleindustrien
har kunnat glädja sig åt en betydlig förbättring på
hemmamarknaden och av en på grund därav ökad
sysselsättning. På kontinenten har läget inom
textilindustrien icke undergått någon förbättring.
De tyska bomullsspinnerierna ha föredragit att helt
inställa driften fr. o. m. 16 mars t. o. m. april månads
slut. På grund av de under månaden framlagda
produktionsekonomiska data kan icke konstateras
någon nämnvärd förändring i det ekonomiska läget
i Europa, och de europeiska storbörserna ha icke
heller följt New Yorkbörsen i dess mera optimistiska
ton på sistone, även om i fråga om dem någon
förbättring kan konstateras.
De under månaden framkomna statistiska data rörande
vårt näringsliv äro icke fullt så genomgående oförmånliga,
som de för januari voro. Svensk finanstidnings
produktionsindex för februari pekar på att sysselsättningen
inom industrien varit större än under januari, i det nämnda
index februarisiffra var 123 mot 113 för januari, medan
en normal utveckling brukar vara en viss nedgång från en
relativt hög januarisiffra. Förklaringen till detta förhållande
torde vara att söka däri, att januarisiffran på grund av
tillfälliga omständigheter givit ett starkare utslag nedåt,
än den aktuella situationen motiverade med hänsyn till
det allmänna läget synes man mera allmänt icke forcerat
igångsättandet i full utsträckning efter årsskiftet. Samtliga
i indexberäkningen ingående tillverkningsgrenar – bl. a.
våra stora stapelindustrier – visa bättre siffror än för
januari med undantag likväl för massa, vars januarisiffra
dock var förhållandevis hög. Ser man åter till månadens
exporjtsiffror äro de över lag allt annat än tillfredsställande.
Status quo gentemot närmast föregående månads siffror
och i en del fall en viss förbättring förete verkstadsindustriernas
och järnindustriens produkter, medan däremot massan
liksom trävarorna visa en stark nedgång. Trots den mycket
kraftiga minskningen för januari visar järnmalmsexporten
en fortsatt ganska stark nedgång. Även importen av industriella
råvaror avspeglar nu fullt ut den vikande konjunkturen.
– Handelsbalansen har för månaden resulterat i ett underskott
på 35 mill. kr. mot 27 mill. kr. i fjol; årets båda första månader
ha dock endast lämnat ett importöverskott på 55 mill. kr.
eller 3 mill. kr. mer än samma månader i fjol. Vår fondbörs
visar alltsedan januari månads slut en sakta stigande tendens,
tydligt influerad från New York, men följande den allmänna
utvecklingen där med samma reservation som tidigare på sin
tid den stora haussen. Stegringen av den allmänna kursnivån
under denna tid uppgår till cirka 6 %. För huvudparten av
denna stegring svarar de utlandsnoterade företagen och
främst Kreuger-gruppen. F. Oberger.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
