Full resolution (TIFF)
- On this page / på denna sida
- Häfte 18. 2 maj 1931
- Kullagerpassningar, av A. Hansson
- Notiser
- Tekniska högskolan
- Ahlsellska stipendiet
- Ett nytt syrafast kitt
- En ny smörjspruta
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
som nu fått ersätta kullagren. Tendensen går f. ö. mot
en rikligare dimensionering av kul- och rullager. Vid
uppgörande av nykonstruktioner går man nu sällan
under en beräknad livslängd av 100 000 timmar, och
ofta räknar man med det dubbla, under det att hälften
eller mindre var vanligt for några år sedan.
Följderna av en kul- eller rullagerdefekt äro, åtminstone
vid elektriska maskiner, betydligt mera svårartade än vid
en glidlagerdefekt. Ett utmattat kul- eller rullager har ofta
valsat såväl på axeln som i lagerhuset, så att båda dessa
detaljer måste förnyas. Då en sådan reparation ej får
förekomma ofta, blir man försiktigare vid dimensioneringen
av lagren och väljer om möjligt lagrets livslängd minst lika
lång som maskinens i övrigt.
Förutsättning för det högre glappet vid rullager är således
mycket sällan förhanden, och man bör taga i övervägande,
om det är lämpligt. Det stora glappet föranleder att lagret
"dunkar" vid högre varvtal och vid "obestämd" belastning.
Å. Hansson.
NOTISER
Tekniska högskolan har i dagarna publicerat
katalogen för vårterminen 1931. Antalet studerande vid
högskolan utgör 846, därav 791 ordinarie, 17
specialstuderande, 32 extra och 6 självständiga studerande.
Av de ordinarie tillhöra 145 fackavdelningen för
maskinbyggnad och mekanisk teknologi (därav 91 i
första och andra samt 54 i tredje och fjärde årskurserna),
49 (38 och 11) fackavdelningen för skeppsbyggnad,
148 (86 och 62) fackavdelningen för elektroteknik,
162 (84 och 78) fackavdelningen för väg- och
vattenbyggnad, 104 (64 och 40) fackavdelningen för
kemi och kemisk teknologi, 83 (57 och 26)
fackavdelningen för bergsvetenskap samt 100 (58
och 42) fackavdelningen för arkitektur. Antalet
ordinarie studerande i första och andra årskurserna
utgör sammanlagt 478, i tredje och fjärde årskurserna
sammanlagt 313. Jämfört med antalet vårterminen
1930, ha de ordinarie studerande ökats med 56 från 735.
Även kollegienämndens redogörelse för högskolans
verksamhet under budgetåret 1929–1930 föreligger
nu i tryck. Bland de större extra anslag, som högskolan
åtnjöt detta år, märkas ett å 213 900 kr. till fullbordande
av inredning och utrustning av fysiska institutionen samt
ett å 103 000 kr. för uppförande och inredning av
laboratoriet för flygteknik. Högskolans inkomster utgjorde
under året 1526180:48 kr., därav statsanslag å sammanlagt
1 245 611:62 kr.
Under året besattes professurerna i hyttmekanik,
cellulosateknik och träkemi samt flygteknik med
ordinarie innehavare; de två sistnämnda professurerna
voro nyinrättade. Styrelsen förordnade under året två
docenter, och lärarkollegiet antog 101 assistenter.
Efter fullgjorda disputationsprov utnämndes vid
högskolan två teknologie doktorer.
Biblioteket hade under året en i jämförelse med föregående
år något minskad besöks- och lånefrekvens. Antalet
besökande utgjorde 8 965 mot 9 830 under året
1928–1929 och antalet boklån 25 800 mot 31 000 året
1928–1929. Nedgången tillskrives de exceptionella
förhållanden som orsakats av arbetena med bibliotekets flyttning.
Ahlsellska stipendiet för år 1931 har bland 7 sökande
av Svenska teknologföreningen, efter förslag av styrelsen
för avdelningen för Väg- och vattenbyggnadskonst, tilldelats
civilingenjör Victor Jansa för att sätta honom i tillfälle att i
Tyskland, England och event. Holland studera industriella
reningsverk för fabrikationsvatten och avloppsvatten.
Ett nytt syrafast kitt. En tysk firma har på senare
tid fört i marknaden ett kitt, kallat "Höchst", som visat
sig med fördel kunna användas som bindemedel för
syrafasta material. I motsats till förhållandet vid vanligt
vattenglaskitt erfordrar det nya kittet ingen torkning genom
värme, enär dess hårdnande orsakas av en kemisk
omsättning mellan de i kittet ingående ämnena. Hårdnandet
försiggår även hastigt och likformigt genom hela massan,
medan de vanliga vattenglaskitten måste uttorkas i luft
och länge bibehålla sin plasticitet i de inre delarna. Det
nya kittet utmärkes därför av en påfallande hög
tryckhållfasthet och en god vidhäftningsförmåga. Dessa
egenskaper i förening med lottets motståndsförmåga mot
kemiska angrepp bidraga givetvis till minskande av
reparationskostnaderna och förkortning av driftavbrotten.
Användningen av kittet i förening med inklädnad med
syrafast sten säges ställa sig billigare än inklädnad med
bly-, koppar-, aluminium- eller specialstålplåt.
Kittet, som tillverkas i olika kvaliteter allt efter
användningssättet, är beständigt mot alla syror utom
fluorvätesyra. Däremot kan det lika litet som andra
vattenglaskitt motstå långvariga angrepp av alkalier.
De olika kvaliteterna skilja sig från varandra bl. a.
med avseende på beständigheten gentemot
koncentrerade, utspädda eller svaga syror, aggressiva
saltlösningar och vatten. Kittets sammansättning varieras
så, att vissa sorter äro lämpligare till fogfyllnad, andra
åter till murningsarbeten.
Av särskilt intresse är kittets beständighet mot utspädda
syror, vatten och ånga. Det kan därför inom svavel-,
salpeter- och saltsyreindustrierna användas vid byggnad
av syrabehållare och absorptionstorn, till beklädnad av
betongbehållare, kärl av gjutjärn eller smidesjärn,
rörkokare, autoklaver osv. Inom sulfitindustrien kan det
användas i kokare, lutbehållare m. fl. apparater. Inom
fettindustrien har det funnit användning i raffinerings- och
fettspaltningsapparater m. m. Dess egenskaper komma
även till sin rätt i sådana industrier, där man arbetar med
svaga syror, såsom i mejerier, garverier osv.
Inom nästan alla nämnda industrier är det ofta nödvändigt
att skydda byggnadernas golv och väggar mot angrepp
av syror och saltlösningar, att skydda maskinfundament
mot förstöring genom smörjoljor samt att förebygga
murverkets förstöring i rökkanalerna genom inverkan
av sura gaser och kondensat. Även för dessa ändamål
säges det nya kittet vara ägnat bl. a. på grund av sin
motståndsförmåga mot högre temperaturer. Genom sin
höga tryckhållfasthet kan det även bidraga till förenkling
av fundament inom kemiska industrianläggningar, där
man hittills genom omfattande och besvärliga åtgärder
måst skydda de använda betongfundamenten mot
kemiska angrepp.
En ny smörjspruta. Nyligen har en svensk smörjspruta
av intressant konstruktion förts i marknaden. Den är
konstruerad efter frammatningssystemet och rymmer 1/2 kg
smörjmedel samt kan förses med olika munstycken,
anpassade efter skilda slag av smörjkoppar.
Smörjapparaten, vars utseende i genomskärning framgår
av fig., består av två olika pumpsystem, nämligen, olje-
eller fettbehållaren, vilken i sig själv tjänstgör som
frammatarpump vid smörjning och som insugningspump
vid påfyllning, samt högtryckspumpen med utloppskanal
och munstycke.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Fri Oct 18 15:27:03 2024
(aronsson)
(diff)
(history)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/tektid/1931a/0256.html
