Full resolution (TIFF)
- On this page / på denna sida
- Häfte 20. 16 maj 1931
- Överblick av den industriella koncentrationsrörelsen i modern tid, av G. Settergren
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
TEKNISK TIDSKRIFT
HÄFT. 20 ÅRG. 61 16 MAJ 1931
UTGIVEN AV SVENSKA TEKNOLOGFÖRENINGEN
HUVUDREDAKTÖR CARL KLEMAN
INNEHÅLL: Överblick av den industriella koncentrationsrörelsen i modern tid, av auditör G. Settergren.
– Utvinningen av helium. – Notiser. – Tekniska föreningar. – Sammanträden.
ÖVERBLICK AV DEN INDUSTRIELLA KONCENTRATIONSRÖRELSEN
I MODERN TID.
[1]
Av auditör G. Settergren.
En av vår tids viktigaste iiidustriekonomiska företeelser
är otvivelaktigt den inom industrien pågående
koncentrationsrörelsen. Inom alla industristater tillmätes
denna rörelse en utomordentlig betydelse och på många
håll anses den t. o. m. vara det mest karakteristiska och
betydelsefulla draget i nutidens ekonomiska liv. Den
spänner över så gott som hela näringslivet och griper långt
ned på djupet, i flera hänseenden omdanande näringslivets
hela struktur.
För att förstå sammanslutningsrörelsens betydelse och
för att inpassa den i dess rätta ekonomiska sammanhang
– mången anser den nämligen vara det praktiska uttrycket
för en ny ekonomisk uppfattning – torde det vara lämpligt
att ge frågan dess historiska relief.
Historisk återblick.
Den under 1600- och 1700-talen härskande ekonomiska
uppfattningen benämnes merkantilismen, och dess främsta
kännetecken var det starka reglerande ingripande på
näringslivets område, som gjordes från statens sida. För
denna tidsperiod utmärkande drag voro skråväsendet
på hantverksområdet, städernas utpräglade privilegier
på handelsområdet, dr s. k. handelskompaniernas
monopolställning inom utrikeshandeln, en omfattande
statlig understödsverksamhet på hela näringslivets
område m. m.
Det är givet att den statliga tvångströja, vari näringslivet
under denna tidsperiod insnörts, skulle i hög grad hindra
rörelsefriheten. Så småningom började banden också
kännas tryckande, och särskilt blev så fallet efter den
stora industriella revolutionen i mitten av 1700-talet.
Marken hade så småningom förberetts för en ny bärande
idé på det ekonomiska området, den s. k ekonomiska
liberalismen, vars hörnpelare som bokant är den fria
konkurrensen. Såsom denna teoris andlige upphovsman
brukar räknas den bekante engelske nationalekonomen
Adam Smith. Den ekonomiska liberalismen var
merkantilismens raka motsats. Den ekonomiska
verksamheten skulle nu i största möjliga utsträckning
överlämnas åt den enskilde och så långt möjligt lämnas
fri från statens reglerande band.
Den ekonomiska liberalismen är ett enda förhärligande av
konkurrensens idé. I konkurrensen måste de svagare och
mindre utvecklingsdugliga företagen alltid ge vika för de
starkare, varigenom utövades en behövlig gallringsprocess.
Och genom att företagsamheten så långt möjligt frigjordes
från statens reglerande inflytande stärktes den enskildes
initiativ. Dessa båda teser voro den ekonomiska liberalismens
viktigaste trossatser.
Men konkurrensen förde så småningom till betydande
svårigheter på det ekonomiska området. De stora industriella
uppfinningarna medförde en så kraftig ökning av
produktionskvantiteten, att konkurrensen blev allt bittrare
och så småningom antog i hög grad illojala former. Den
verkade i stor utsträckning nationalekonomiskt förödande
och medförde också ruin för den enskilde. Det är för den
skull ej underligt, att tanken så småningom fördes hän
på att söka finna medel att stävja dess avigsidor.
Botemedlet fann man just i sammanhållning mellan
producenterna. Koncentrationsformerna voro till en
början relativt lösa, men ha för vart årtionde som gått
blivit allt fastare ända till marknadens fullständiga betvingande
genom monopolet. Det är med hänsyftning på denna
utvecklingshistoria, som man brukar säga, att den fria
konkurrensen så småningom slog över i sin motsats
monopolet; och att liberalismen som ekonomiskt system
numera efterträtts av ett system med reglerad fri konkurrens.
Det gamla liberalistiska frihetskravet har numera i stor
utsträckning fått ge vika för kravet på organiserad samverkan.
Marknadens reglering handhaves emellertid icke av staten
utan av näringsidkarna själva, vilket bildar den skarpa
gränslinjen mellan koncentrationsrörelsen och merkantilismen.
Sammanslutningsepoken är ett slags mellanting mellan
merkantilism och ekonomisk liberalism.
Sammanslutningsrörelsen i Amerika.
Den moderna sammanslutningsrörelsen (även i
äldre tider ha givetvis enstaka sammanslutningar
förekommit; tyskarna ha konstaterat att redan på
1300-talet funnits en kartell mellan florentinska
köpmän) framträdde först på 1870-talet i Förenta
staterna och närmast därefter i Tyskland och har
i båda dessa länder nått en mycket kraftig utveckling.
[1] Föredrag vid Svenska teknologföreningens föreläsningskurs
i industri-ekonomiska ämnen den 26--28 mars 1931.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Fri Oct 18 15:27:03 2024
(aronsson)
(diff)
(history)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/tektid/1931a/0275.html
