Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Häfte 20. 16 maj 1931 - Överblick av den industriella koncentrationsrörelsen i modern tid, av G. Settergren
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
I Amerika ha de monopolistiska sammanslutningarna
till övervägande del tagit form av truster. Icke
monopolistiska sammanslutningar förekomma också
i stor utsträckning, vilka framför allt koncentrerat sig
på utbyte av statistiskt material, gemensamma
självkostnadssystem m. m. Att trusterna kunnat nå en
stor utbredning i Amerika är förvånansvärt med
hänsyn till att allt vad monopolbildnmgar heter varit
förbjudna i den federala amerikanska lagstiftningen
sedan 40 år tillbaka i tiden. Förbudet, som infördes
genom antagandet av den s. k. Sherman-lagen existerar
fortfarande, ehuru genom en tilläggslag, den s. k.
Webb-Pommerenelagen, sammanslutningar med
uteslutande ändamål att driva exporthandel numera
uttryckligen betecknas såsom icke stridande mot
antitrustlagarna. Likaså ha sammanslutningar inom
jordbruket med avsikt att främja dess avsättning
undantagits från lagens tillämpning. Mot sådana
sammanslutningar, som ansetts existera i strid mot
Sherman-lagen, ha igångsatts statliga undersökningar
i avsikt att utröna, huruvida samgåendet utnyttjats på
ett mot övriga samhällsmedlemmar illojalt sätt. Efter
undersökningarnas slutförande ha i vissa fall synnerligen
drakoniska domslut utfärdats. Vissa trustbildningar ha
helt enkelt förklarats upplösta, deras tillgångar ha
fördelats på ett flertal nya företag, som ålagts
konkurrera med varandra, vissa namngivna personer
ha förbjudits inneha tjänst inom de nya företagen o. d.
Trots dessa stränga åtgärder, ha trusterna likväl fortsatt
att existera i en eller annan form. Detta har delvis berott
därpå, att de olika i den amerikanska federationen
ingående staterna ha rätt att för eget område utfärda
lagar i ekonomiska frågor, varav ett par stater ha
begagnat sig och infört betydliga lättnader i
Shermanlagens tillämpning. Huvudsakliga anledningen
är dock, att trustlagstiftningen visat sig ineffektiv.
Såväl bildandet som uppehållandet av en monopolistisk
överenskommelse kan nämligen ske på många vägar,
som äro oåtkomliga för lagstiftningen. Överenskommelsen
kan vara av lösaste och formfriaste slag, exempelvis
muntlig, såsom de berömda Gary dinners, på vilka nästan
hela den amerikanska järnindustriens pris- och
produktionspolitik under flera år reglerades. Tack vare
den amerikanska lagstiftningens misslyckande, torde
man inom såväl vetenskapliga som lagstiftande kretsar
i flertalet länder vara tämligen klar på det lönlösa i att
genom lagstiftning söka förhindra de monopolistiska
sammanslutningarnas tillkomst och existens. Dessutom
har man allt mer kommit till klarhet om deras stora
ekonomiska betydelse. Lagstiftning, därest sådan skall
förekomma gentemot monopolbildnmgar, bör i stället,
så anser man numera, inriktas på att förhindra ett alltför
hänsynslöst utnyttjande av den stora makt i samhället,
som oftast ligger förborgad inom dem.
Sammanslutningsrörelsen i Tyskland.
Tyskland är kartellernas förlovade land. Detta utesluter
naturligtvis icke att även trustbildningar i avsevärd
omfattning där påträffas. Bl. a. återfinna vi inom de tyska
landamärena Europas största trust I. G. Farbenindustrie,
med ett kapital av ca 1 milliard i svenskt mynt, som
tillsammans med Vereinigte Stahlwerke och den
holländska margarmtrusten bildar det europeiska
triumviratet på trusternas fält. Ehuru dessa tre truster
äro av ofantlig storleksordning överträffas de dock
vida ifråga om kapitalstorlek av Standard Oil, världens
största företagskoncentration, med ett kapital på ca
15 milliarder i svenskt mynt och med ca 500 företag
samlade under sin spira. Till jämförelse må anföras
att Sveriges största trustföretag, Svenska tändsticks
a.-b., har ett aktiekapital på 360 mill. kronor.
De i Tyskland under rättsliga former existerande
kartellerna beräknades år 1925 utgöra ca 3 000,
därav 2 500 inom industrien. År 1893 bildades
Tysklands än i dag viktigaste kartell Rheinisch-Westfalische
Kohlensyndikat. Tyskland har blivit det land i
Europa, som har den mest omfattande lagstiftningen
tör reglering av monopolorganisationernas, särskilt
kartellernas verksamhet. Den tyska lagstiftningen
har icke förbjudit monopolsammanslutningarnas
existens utan har närmast inställt sig på att söka
upphäva avigsidorna av sammanslutningsverksamheten.
Den tyska industriens inställning till kartellspörsmålet
har blivit oförändrad från kartellernas första framträdande
tills nu och har måhända mest talande formulerats av
geheimerådet Kirdorf, grundaren och den mångårige
ledaren av det förut omnämnda Rheinisch-Westfalische
Kohlensyndikat. Han säger: "Om de karteller, vilka jag
nära känner, nämligen kol- och järnindustriens båda
stora försäljningsorganisationer, kan jag av fullaste
övertygelse säg,a, att de äro nödens barn. Outhärdliga
affärsförhållanden hava framtvingat dem. De hava
bildats under trycket av nöd och tillintetgörande
svårigheter." Detta att kartellerna äro nödens barn
har länge stått som det förklarande ordet i denna fråga.
Sammanslutningsrörelsen i Sverige.
I Sverige förekommer, liksom i England, en blandning
av de båda monopoltyperna, karteller och truster. Det
monopolistiska systemet här i landet räknar sin uppkomst
från 1880 och 90-talen. Det utvecklade sig i början
mycket långsamt, men har särskilt efter kriget nått en stor
omfattning. Inom nästan varje industrigren förekommer
f. n. samarbete av ena eller andra slaget mellan de inom
branschen verksamma företagen. De i Sverige
förekommande trusterna och kartellerna torde i förhållande
till landets industriella kapacitet vara av betydande
storleksordning. Såsom exempel härpå kunna nämnas
Asea och L. M. Ericsson på det elektriska området.
Kullager och Separator på det niaskinindustriella området,
socker- och jästtrusterna samt margarinkartellen på
livsmedelsområdet. Svenska sockerfabriks a.-b. med ett
aktiekapital av 135 mill. kr. är f. ö. näst tändstickstrusten,
som ju numera är en internationell skapelse, landets
största monopolsammanslutning. Vidare ha vi den stora
galoschtrusten, varjämte märkas de båda statliga
monopolbildningarna A.-b. Vin- och spritcentralen och
Svenska tobaksmonopolet. I Sverige ha vi dessutom
jämförelsevis många stora företag, även om de icke intaga
en monopolställning. Icke mindre än 45 företag ha mer än
1 000 arbetare. Dessa 45 företag sysselsätta tillsammans
ca 100 000 arbetare, dvs. 1/4 av landets normala
industriarbetarstam. Vi ha dessutom en mångfald industriella
föreningar, vilkas huvuduppgift är att vara organ för
samarbete i någon form, vanligen ifråga om
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
