Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Häfte 20. 16 maj 1931 - Överblick av den industriella koncentrationsrörelsen i modern tid, av G. Settergren
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
konditioner och utbyte av statistiska uppgifter.
Sammanslutningstendensen kan för den skull
sägas vara rätt stark här i landet. De områden,
där den är svagast utvecklad torde vara järn-
och textilindustrierna. Inom den sistnämnda
industrien förekommer dock ett relativt stort
antal föreningar, inom vilka i viss utsträckning
samarbete äger rum.
Även i Sverige ha vi lagstiftning beträffande
monopolsammanslutningar, nämligen lagen om
undersökning angående monopolistiska företag
och sammanslutningar av den 18 juni 1925.
Såsom rubriken anger är det emellertid varken
en förbudslag såsom den amerikanska eller en
uppsiktslag som den tyska. Vår lag avser endast
att, därest ett företag eller en sammanslutning kan
antagas vara av monopolistisk natur, möjliggöra
för myndigheterna att verkställa undersökning
rörande företagets eller sammanslutningens inverkan
på pris- och omsättningsförhållandena inom landet.
För den händelse en verkställd undersökning skulle
giva vid handen, att ett företag utnyttjar sin
maktställning på ett emot konsumenterna och
samhället hänsynslöst sätt, finnes emellertid i lagen
icke stadgad någon som helst påföljd. För
statsmakterna föreligger dock möjlighet att under
hot om utredningsresultatets publicering söka
förmå vederbörande att omändra sin politik.
Undersökning jämlikt lagen har hittills verkställts
endast i två fall. Svenska kvarnföreningen har på
tillskyndan från jordbrukarehåll varit föremål för
undersökning. Jordbrukarna ansågo, att kartellen
på ett obehörigt sätt använde sin ställning för att
nedpressa priserna å spannmålsprodukter. Även
jästindustrien har undersökts. I båda dessa fall
framkom emellertid vid undersökningen ingenting,
som ansågs motivera vidtagandet av särskilda
åtgärder gent emot de båda koncernbildningarna.
Undersökning begärdes även rörande a.-b.
Stockholms bryggeriers verksamhet, men denna
framställning vann ej kungl. maj:ts bifall. Det
framhölls nämligen från de hörda myndigheternas
och organisationernas sida, att stockholmsbryggeriernas
pris å maltdrycker understeg det pris, som i
allmänhet tillämpades av landsortsbryggerierna,
varför det ansågs att man å priori kunde utgå
från att ett obehörigt utnyttjande av monopolställningen
icke förekommit.
Sammanslutningsformerna.
Jag övergår nu att lämna en kortare redogörelse för
de vanligaste formerna av samarbete och sammanslutning
mellan olika företag på det ekonomiska området.
Truster, karteller, ringar, syndikat m. fl. benämningar
användas ofta i det allmänna språkbruket i samma
bemärkelse, nämligen för att beteckna en monopolistisk
sammanslutning av vad slag det vara må. Emellertid
kan man särskilja två stora huvudformer av
monopolsammanslutningar, under vilka flertalet av de
övriga kunna inordnas, nämligen de i det föregående
berörda båda slagen, truster och karteller. Båda hava
det gemensamt, att de söka monopolistiskt behärska
marknaden, men de skilja sig därutinnan att kartellen
är tidsbegränsad, bildad genom ett för viss tid slutet
avtal mellan företagen, under det att trustbildningen
är av bestående karaktär. I det fall att sammanslutningen
icke kan utöva monopol brukar man säga att en
intressegemenskap föreligger mellan företagen.
Monopol anser man i allmänhet förefinnas, när en
sammanslutning behärskar 70 à 80 % av produktionen
eller omsättningen av en vara.
Truster.
Den utomlands vanligaste formen av trustbildning är
det s. k. ägarebolaget, holding company, som det
vanligen kallas efter engelsk-amerikansk terminologi.
Denna form karakteriseras därav att antingen ett
förutvarande eller ett nybildat företag uppköper aktierna
i de företag, som skola ingå i sammanslutningen.
Företagen bevara här en viss formell självständighet,
men direktiven för företagets ledning utgå från holding
companyföretaget, som alltså utgör den bestämmande
och sammanhållande länken mellan företagen. I Sverige
har denna företagsform hittills ej varit så vanlig beroende
på arten av den skattelagstiftning, som ända tills helt
nyligen gällt här i landet. Trafik a.-b. Grängesberg–Oxelösund
och Svenska tändsticks a.-b. hava emellertid bl. andra
varit organiserade efter denna princip. Vid förra riksdagen
beslöts en sådan förändring av våra skattelagar, att vinst,
som intjänas hos ett bolag och sedermera överföres i
form av utdelning till moderbolaget, endast beskattas
en gång. Det var den tidigare gällande dubbelbeskattningen
i förevarande avseende, som i stor utsträckning förhindrat
användandet av ägarebolaget som trustform. Sedan denna
lagändring genomförts har Svenska cellulosa a.-b., ehuru
ingen trust, organiserats som ett ägarebolag, och det är att
förutsätta, att för framtiden denna sammanslutningsform blir
allt vanligare. En annan viktig trustform är fusionen,
som kan ske på två sätt, antingen så att ett redan befintligt
företag mot kontant betalning eller mot nya egna aktier
uppköper övriga företag, som skola ingå i fusionsbildningen,
eller också på så sätt att ett nytt bolag bildas, som i sig
upptager de förut sinsemellan konkurrerande företagen.
Inom fusionen upplösas de förutvarande företagen, och
deras tillgångar och skulder överföras till det nya
trustföretaget. Svenska sockerfabriks a.-b. utgör
exempel på den senare fusionsformen.
Även den s. k. arrendeformen har i viss utsträckning
kommit till användning. Fagerstakoncernen, ehuru ingen
trust, är bl. a. organiserad efter denna princip. Såsom
namnet anger, innebär denna trustform att ett företag mot
viss avgift arrenderar de företag, med vilka samarbete
skall upptagas. Genom användandet av arrendeformen
undgår man de höga engångskostnader, som vanligen äro
förenade med bildandet av en fusion – särskilt höga
lagfartskostnader vid överförandet av de gamla företagens
fastigheter till trustföretaget – och samtidigt nedbringades
den för ägarebolaget tidigare karakteristiska dubbelbeskattningen
så långt möjligt. Sedan dubbelbeskattning mellan moder-
och dotterbolag numera upphävts, torde emellertid denna
sammanslutningsform bliva mindre vanlig.
Karteller.
Kartellerna hava i allmänhet sin upprinnelse inom de
industriella föreningarna. Vanligen brukar det tillgå så,
att tillverkarna inom en bransch sammansluta sig i en
förening, som har till ändamål att bevaka branschens
gemensamma intressen. En av de oftast förekommande
uppgifterna för föreningen blir
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
