Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Häfte 20. 16 maj 1931 - Överblick av den industriella koncentrationsrörelsen i modern tid, av G. Settergren
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
som med ensamrätt handhar försäljningen av
kartellmedlemmarnas produkter. Till försäljningsbolaget
inkommande order fördelas mellan kartellmedlemmarna
efter vissa fastställda kvoter. Till grund för
kvottilldelningen brukar läggas medlemmarnas
medelförsäljning under ett visst antal år närmast före
försäljningsbolagets tillkomst. Vanligen brukar man
härvid välja de tre sista åren eller de fem senaste med
uteslutande av det bästa och sämsta. Justeringar i de
framkomna medelvärdena tillåtas understundom, om
detta påkallas av alldeles extraordinära förhållanden.
Så vitt möjligt böra emellertid dylika ändringar i de
statistiskt framkomna siffrorna undvikas, enär kartellens
tillkomst i annat fall försvåras på, grund av de motsatta
meningar som alltid uppstå bland intressenterna rörande
justeringens berättigande. Vid varje räkenskapsårs slut
upprättas ett sammandrag, som utvisar sammanlagda
försäljningsbeloppet inom tolaget samt den del därav,
som varje kartellmedlem bekommit. Har någon erhållit
större del av försäljningen än som tillkommer honom
jämlikt kvot, söker man utjämna detta under en följande
tidsperiod, exempelvis de nästföljande 6 månaderna.
I vissa fall brukar i stället bestämmas, att viss ersättning
skall betalas av det företag, som fått överleverans, vilket
belopp utbetalas till det företag, som underlevererat.
Detta system bör emellertid undvikas, då det lätt leder
till misshälligheter mellan kartellmedlemmarna till följd
av svårigheterna att rättvist fastställa ersättningsbeloppets
storlek. Priser, betalnings- och försäljningsvillkor
fastställas av bolagets styrelse, som i regel brukar
bestå av en representant för varje kartellmedlem.
Försäljningsbolaget står oftast del credere för gjorda
försäljningar. Intressenterna fakturera försäljningsbolaget
efter fastställda bruttopriser med avdrag av gällande
högsta rabatt samt provision å det härefter framkommande
nettofakturabeloppet, vilken provision tillfaller
försäljningsbolaget som ersättning för dess arbete.
Den varje intressent enligt avtalet tillkommande kvotandelen
kan vara föremål för försäljning mellan medlemmarna
inbördes. Nämnda medgivande lämnas för att möjliggöra
koncentration av driften till ett mindre antal fabriker.
Intressenterna förpliktigas att icke överlåta sina företag
eller delar därav på annan utan att samtidigt tillförbinda
köparen att i alla avseenden övertaga de med
försäljningsbolaget ingångna förbindelserna. Till säkerhet
för förbindelsernas fullgörande, brukar dessutom varje
intressent få nedsätta i taka händer en till försäljningsbolaget
ställd, omedelbart efter uppsägning förfallen räntefri
förbindelse å visst lämpligen avpassat belopp. Förutom
vad nu nämnts brukar kartellöverenskommelsen innehålla
bestämmelser rörande försäljningsbolagets aktiekapital,
dess styrelse, reglering av de ekonomiska mellanhavandena
mellan intressenterna, skadestånd och förfarande vid
kontraktstvist, avtalets giltighetstid, rättsförhållandet
vid kontraktets upphörande, regler rörande ny medlems
upptagande m. m. Det skulle emellertid föra för långt
att här närmare ingå på alla dessa bestämmelser, vilka
f. ö. bruka rätt väsentligt växla.
Bildandet av en trust.
Vid trustbildningar möta de största svårigheterna vid
fastställandet av de principer, som skola läggas till grund
för värdering av de i trustbildningen ingående företagen.
I allmänhet brukar man utse en särskild värderingsnämnd,
ofta bestående av tre personer, därav lämpligen en jurist,
en auktoriserad revisor och en opartisk branschman.
Denna nämnd har att fastställa aktiernas värde på basis
av de utförliga bestämmelser rörande värderingen, som
bruka fastställas i avtalet. Nämnden ges i allmänhet rätt
att till sin hjälp anlita speciella sakkunniga vid värderingen.
Ifråga om fastigheter brukar vid värderingen hänsyn tagas
till tomtvärden och de kostnader, som byggnadernas
uppförande skulle betinga med avdrag för värdeminskning
på grund av byggnadernas ålder, bristande underhåll,
ändamålsenlighet eller modernitet. Maskiner och inventarier
upptagas till nuvarande anskaffningsvärde med avdrag för
värdeminskning på grund av slitning, föråldrad konstruktion
samt övriga på värdet inverkande faktorer. Lager av råvaror
upptages till vad de i värderingen skulle kosta i anskaffning,
med event. avdrag för bristande ändamålsenlighet eller
modernitet. Lager av halvfabrikat upptagas till värdet av
råmaterial plus nedlagda direkt produktiva löner och lager
av helfabrikat till försäljningsvärde ab fabrik med avdrag
av viss procentsats t. e. 10 %. Ifråga om all slags
lagervärdering gäller dessutom att skäliga nedsättningar
ske för icke kuranta delar av lagret. Vid värderingen av
utestående fordringar göres skäligt avdrag för osäkra
eller ofördelaktigt bundna. Vid värderingen kan också,
därest så överenskommes, tagas hänsyn till s. k.
goodwillvärde, dvs det värde, som framkommer genom
kapitalisering av den del av avkastningen efter
vederbörliga justeringar, som överstiger normal ränta
på medelkapitalet i företaget för ett visst fixerat antal
år tillbaka. Genom att värderingen handhaves av samma
personer vid alla företagen, får man garanti för att
tillämpningen av de uppställda principerna blir likartad.
Värderingen brukar få överklagas hos en för ändamålet
tillsatt särskild skiljenämnd, vars beslut däremot icke
får överklagas.
Betydelsen av koncentrationsrörelsen.
Koncentrationsrörelsen är ett av de allra viktigaste
leden i det nu pågående rationaliseringsarbetet. I
England exempelvis tillmätes dessa åtgärder så stor
betydelse för en ändamålsenligare industriell
verksamhet att ordet rationalisering där i första
hand för tanken hän på samarbete i en eller annan
form. Genom en sammanslutning kan såväl
kommersiell som teknisk rationalisering åstadkommas.
Det som vanligast ernås är besparing i
försäljningskostnader genom hela försäljningsapparatens
nedskärande. Den tekniska rationaliseringen erhålles
oftast därigenom att en specialisering kan genomföras
mellan de anslutna företagen eller därigenom, att
företag nedläggas för att kapaciteten vid de övriga
skall bättre kunna utnyttjas.
Fördelarna av en sammanslutning för de däri deltagande
företagen ställa sig naturligtvis högst olika beroende på
vilken form av sammanslutning, som väljes. I allmänhet
kan man säga, att ju större inskränkningar, som göras
i intressenternas möjligheter att tillgodose sina individuella
önskemål, ju bättre är det. Följaktligen bör m,an söka
få till stånd en så hög sammanslutningsform som möjligt.
Bäst av dem alla är trusten. först och främst därför,
att man då åstadkommer en bestående
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
