Teknisk Tidskrift / 1931. Allmänna avdelningen / 293 (1871-1962) Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
	Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Häfte 21. 23 maj 1931 - Cementtillverkningens utveckling och nuvarande ståndpunkt, av Folke Winqwist

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>

Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

grus och överst ett ungefär 1/2 meter tjockt lager av
mylla. Den kvartära avlagringens mäktighet varierar
betydligt från ett par m till 10 m. Det är således
betydande kvantiteter obrukbart material, som måste
undanskaffas innan kalkstenen blir åtkomlig för
brytning. Därom vittna även de stora utfyllningar,
som företagits i Limhamnstrakten och som helt förändrat
strandlinjen där. Så t. e. äro en stor del av
cementfabrikens område och hela den s. k. Ön med
A.-b. Flygindustris byggnader, kol- och brännoljeupplag
m. m. uppbyggda på utfyllningar till vilka material
erhållits från kalkbrotten vid Limhamn.

Kalkbrottet har nu en area av ungefär 450 000 m² och ett
största djup av 35 m, som motsvarar 22 m under
medelvattenståndet i Öresund. Brytningskvantiteten är
ca 400 000 ton berg per år. Den kalk, som brytes
utgöres av hård kalksten för kalkbränning och
utskeppning samt lösare kalksten för cementfabrikationen.
Som föroreningar i kalkstenen förekomma flinta och
kiselkalk, vilken senare dock blandas med den lösare
kalkstaven och sålunda användes till cementmaterial.
Såväl den hårdare som den lösare kalkstenen lämna
råmaterial till jordbrukskalkfabriken, från vilken mald
kalksten levereras för jordbruksändamål och för
glastillverkning m. m.

Fig. 7. 3 1/2 m³ elektrisk grävskopa i Limhamns kalkbrott.


Fig. 8. Gamla rörkvarnar för finmalning av råslam. Diam.: 1 3/4–2 m, längd: = 6–7 m.
Korrektionsbassängerna i förgrunden.

All jordrymning utföres sedan flera år tillbaka medelst
ångdrivna grävmaskiner med 1 1/2 m³ skopa. Själva
brytningen av kalkstenen har till för 1 1/2 år sedan helt
utförts för hand. Sedan denna tid sker brytningen delvis
medelst en elektriskt driven grävmaskin, som väger
160 ton, löper på larvfötter och är försedd med en
3 1/3 m³ skopa. Anskaffandet av denna är
det första steget till mekanisering av driften. Först
sedan denna blivit fullt genomförd, kan grävmaskinen
komma helt till sin rätt. Orsaken till att handbrytning
använts så länge är de stora svårigheter, som en
sortering av materialet erbjuder. Det brutna berget
innehåller såsom förut nämnts hård kalksten, lös kalksten,
kiselkalk och flinta i blandning. Kalkstenen måste kunna
uttagas i så stora bitar, att de lämpa sig för bränning
i ringugnar, under det att cementmaterialet bör
nedkrossas så långt som möjligt. Flintan bör ju helst
avlägsnas efter renkrossningen. Vid handbrytningen
utskjutes berget först, varefter arbetarna vid lastningen
sortera berget.

Vid lastning med grävmaskin har godset hittills först
lastats i vagnar och dessa sedan tippats på upplag,
varvid plockning av flinta och hård kalksten företagits.
Sedermera har upplastning från upplaget ägt rum
medelst grävmaskin.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>