Teknisk Tidskrift / 1931. Allmänna avdelningen / 308 (1871-1962) Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
	Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Häfte 21. 23 maj 1931 - Tendenser till högre krav på bostadsstandard, av Erik Bülow Hübe

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>

Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

Fig. 1. Gamla staden i Malmö.

tecken är, att spekulationsbyggmästarna icke vilja
veta av norrtomter för bostadsbyggen. Så länge åt
söder, öster eller väster belägna tomter finnas
tillgängliga inom rimligt avstånd avvisas norrtomterna
såsom mindervärdiga. Dessa den praktiska nyttans
män, vilka ej kunna misstänkas lägga annat än rent
affärsmässiga synpunkter på problemen, svara, då
i övrigt välbelägna norrtomter utbjudas: mej,
lägenheterna äro för svåra att hyra ut – folk vill
bo åt söder". Resultatet synes också här i Malmö,
vid i öster och väster gående gator få tomterna söder
om gatan ligga öde långt efter det de solbelysta
tomterna å motstående sida blivit fullbyggda. Endast
då bättre tomter helt saknas i trakten, tillgripas norrtomterna.

Förhållandet är enbart glädjande, sett ur den synpunkten
att det bevisar, att en av de främsta fordringarna å en
god bostad, riklig tillgång till ljus och luft, håller på att
ingå i det allmänna medvetandet såsom oeftergivlig.

Det enklaste sättet att få denna fordran uppfylld även
beträffande norrtomter vore naturligtvis att lägenheterna
dels gjordes genomgående, och dels att huvudrummen
förlades åt gården. Detta kräver emellertid först och
främst att åtminstone för byggnader för smålägenheter
det nu så allmänt tillämpade stora husdjupet av 14 à 15
meter övergives och att man återvänder till förut brukliga
mindre mått av 10 à 12 meter. Det större djupet har
som bekant tillgripits för att mellan de två eller kanske
tre hjärtmurarna i husens inre få plats med alla de
moderna bekvämligheter, som utgöras av mörka hallar,
mörka badrum m, fl. andra ljuset skyende inrättningar,
och vilka alla ansetts ofrånkomliga i en fullt modern
bostad. Att hyran för dessa s. k. bekvämligheter
beräknats lika högt, som om de varit fullt belysta
och fullvärdiga utrymmen, har undgått hyresgästernas
uppmärksamhet. Samtidigt som husdjupet ökats har
en tendens visat sig att i och för inskränkning av
trappantalet sammantränga allt flera lägenheter vid
samma trappa. På vissa håll i landet har man kommit
så långt som till 8 à 10 smålägenheter per våning och
trapplan. Här i Malmö har detta antal kunnat inskränkas
till högst fyra, men redan med detta antal är det ogörligt
att få flera än två lägenheter genomgående från gata till
gård, varvid de två övriga lägenheterna, om trappan
såsom i Sverige är brukligt förlägges åt gården, helt
och hållet komma att vetta åt gatan, dvs. åt norr.

En annan svårighet, som möter vid försök att få
huvudrummen förlagda åt gården, är hyresgästernas
inrotade förkärlek för gaturum. Man skulle tro, att
det vid moderna kvarter med stora sammanhängande
gårdar, skulle vara möjligt att i större utsträckning få
huvudrummen orienterade åt gården. Hos
hyresgästerna sitter dock ännu från deri tid, då
gårdarna voro smala mörka prång, en bergfast
övertygelse kvar att det icke går an att bo mot en
gård, dit skola trappor, kök och jungfrukammare
och i nödfall sovrummen förläggas, men de fina rummen
måste ligga åt gatan. Möjligt är emellertid att även här
en omkastning så småningom kan ske. Härför fordras
dock i främsta rummet att byggherrarna se till, att
gårdarna bliva tilltalande att bo emot, dvs. att större
omsorg nedlägges på gårdsfasadernas gestaltning så
att dessa icke allenast utgöras av fattigast möjligt
utstyrda, efter några år sotstrimmiga längor. Även
måste cementgårdarna, åtminstone delvis, ersättas
med planteringar, en bättre soptunnekultur eftersträvas
och andra liknande förbättringar införas. Klart är
givetvis, att om bostadsöverskott skulle inträda,
de kvarter, som ha tilltalande gårdar, längre få behålla
sina hyresgäster än de med traditionella bakgårdar
försedda. Att våra gårdar även i nya kvarter ännu
uppvisa så stora brister i här omtalade avseenden
sammanhänger kanske därmed att

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>