Teknisk Tidskrift / 1931. Allmänna avdelningen / 309 (1871-1962) Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
	Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Häfte 21. 23 maj 1931 - Tendenser till högre krav på bostadsstandard, av Erik Bülow Hübe

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>

Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

byggnadsverksamheten till största delen bedrives
av enskilda personer, som var och en bebygga en
eller ett fåtal tomter, avsedda att var för sig utgöra
lätt realiserbara enheter. Där större företagare eller
bostadsföreningar på en gång fullbygga hela kvarter
äro förhållandena bättre. I Köpenhamn är
bostadsmarknaden ännu i viss mån bunden, och
stadsunderstödda byggnadsföretag omfattande hela
kvarter på den grund vanliga. Där äro även gårdarna
ordnade med stor omsorg, och då man där
fortfarande bygger husen med ett djup sällan
överstigande 10 meter, kunna även smålägenheterna
göras genomgående in till de vackra gårdarna.
Planerna av dylika hus visa även, att huvudrummen
ofta förläggas mot gårdarna, vilka ej sällan med sina
lekplatser och planteringar gjorts mera tilltalande
än omgivande gator.

Så långt ha vi tyvärr i allmänhet ännu ej hunnit. Ej heller
är det möjligt att genom stadsplanebestämmelser effektivt
råda bot för missförhållandena å de slutna gårdarna.
Visserligen kan olämpligt bebyggande av gårdsutrymmena
förhindras, ehuru redan detta betraktas såsom ett olidligt
förmynderskap. Men härifrån och till en verkligt positiv
förbättring av våra gårdsförhållanden är steget långt,
så länge allt, som icke synes från gatan, mer eller
mindre betraktas som den enskildes ensak.

Då det emellertid kan förutses att allmänhetens ökade
krav på sol och luft icke komma att stanna vid att allenast
de rena norrtomterna utdömas, är det att hoppas att på
denna väg byggherrarna skola komma till bättre förståelse
av ett mera öppet byggnadssätt och medverka till en
verklig förbättring. Utomlands har ju redan lamellbyggnadssystemet,
med i längor sammanförda fria byggnadskroppar, skilda
åt av åt gatorna öppna gårdar eller planteringar, vunnit
stor utbredning. Ett tyskt slagord: "Die Stadt ohne Höfe",


Fig. 2. Modell av stadsplaneförslag för Hästhagen i Malmö.

är målande nog. Fördelarna med de öppna planterade
gårdarna, med utsikt åt gatorna och åt angränsande gårdar,
är ur hygienisk synpunkt så påtaglig, att det icke torde
vara nödvändigt att närmare ingå därpå. Här må allenast
framhållas, att om genomtänkta planer utarbetas,
gårdslägenheterna i nu vanlig bemärkelse praktiskt taget
försvinna. I samband därmed kommer motviljan mot att
få huvudrum orienterade åt gård att upphöra. Då husen
bliva synliga från alla håll, måste även gårdsfasaderna
behandlas med omsorg och komma därför att erbjuda
en tilltalande anblick. Visserligen blir exploateringstalet
vid dylikt byggnadssätt något lägre än vid slutet, men
kostnadsökningen behöver på den grund ej bli avskräckande.
Ett här genomräknat exempel för ett bestämt område,
avsett att bebyggas med femvåningshus, visar nämligen,
att man, om området i sin helhet vid


Fig. 3. Radhusområde i södra förstaden.


Fig. 4. Industriområde å söder.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>