Full resolution (TIFF)
- On this page / på denna sida
- Häfte 22. 30 maj 1931
- Rysslands kemiska industri, av Gösta Angel
- Markedsbrev fra United States, av E. C. Melby
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Vad speciellt de kemiska produkterna beträffar, så
är det påtagligt, att den ryska importen därav kommer
att starkt minskas, däruti överensstämma uttalandena
såväl från ryskt som utländskt auktoritativt håll. Någon
nämnvärd export av kemiska produkter, med undantag
av sådana av mer råvarunatur som naftaprodukter,
kalisalter, glaubersalt och soda, torde man däremot icke
behöva räkna med under de närmaste åren. Den ryska
kemiska industrien är nämligen, såsom tydligt framgår
av femårsplanen, i första hand inriktad på att tillfredsställa
det inhemska jordbrukets kolossala behov och därnäst
nafta-, cellulosa-, läder-, textil- m. fl. industriers behov.
För övrigt anser förf. sig icke kompetent att göra några
spådomar eller att uttala sig om femårsplanens nog så
betydelsefulla konsekvenser för övriga länder. En sak
är emellertid säker, Ryssland håller på att växa sig starkt.
MARKEDSBREV FRA UNITED STATES.
Av ingeniör E. C. Melby.
Det förste kvartal av et nyt aar er gaat uten å frembringe
nogen merkbar bedring i forretningsforholdene. Tiderne
har nu været nedadgaaende i 20 maaneder, eller ifraa
Mai 1929 til Januar 1931, og naæmest stillestaaende i
de sidste tre maaneder. Vi skraper nu paa bunden av
nedgangskurven, siges det, og den næste förändring maa
bli en opgang. Men de vise sier ikke naar denne
forbedring skal komme. Den nuværende nedgangsperiode
har allerede varet længere end vanlig under lignende forholde.
Saaledes vårte nedgångsperioden 1920–21 kun i tolv
maaneder (i U. S.) og i 1907–08 kun i ni maaneder. Grunden
til denne utstrakte nedgangsperiode er formodentlig ät den
sidste höikonjunktursperiode, 1925–1929, vårte længere
og rak större höider end nogengang tidligere i landets historie.
Folk "forkjöpte" sig i disse aar i den grad at det vil ta et par
aar fort at de kan forbruke sin överflöd av gods, enten det
nu er klær eller automobiler. Vi er nu kommet til et tidspunkt
i nedgångsperioden hvor en part av denne överflöd har
forsvundet, nemlig i klædesbranschen. Folk begynder igjen
å kjöpe klær, og tekstilindustrien kan som fölge derav utvise
et betydelig opsving i aktivitet. Faktumet er at denne industri
i förste kvartal hadde en höiere produktion end i nogen
tilsvarende periode i de sidste tre åar. Skotöi-industrien
utviser ogsaa en liten bedring. Det er naturlig at disse to
industrier skulde være de förste til å merke en forbedring
i efterspörgselen, for klær slites ut hurtigere end möbler;
og verktöi, og huser, og de fleste automobiler. Og paa grund
av den indskrænkede kjöpekraft som nedgångsperioden har
bräkt med sig har de fleste av disse övrige industrier (som
maskin-industrien, automobil-industrien, staal-industrien,
bygnings-industrien, osv.) fortsat å gaa tilbake. Netto-resultatet
er derför at vi staar ved utgången av förste kvartal omtrent
hvor vi stod ved begyndeisen, hvilket ikke er noget behagelig
sted å staa. Faktumet er ät tiderne er fremdeles yderst slette.
Den nye amerikanske "kjöpekrafts" teori synes å ha vakt
adskillig förargelse iblandt enkelte arbeidsgiverkredse i Europa.
For å forstaa denne teoris begrundelse i U. S. saa maa man
huske paa at United States industrielt produserer hovedsagelig
for et indenlandsk marked. Dets eksporthandel av fabrikerte
varer belöper sig i sin helhet til mindre end 15 % av total
produktionen. Det er derför klart at jo större folkets kjöpekraft
er desto större blir den indenlandske handel og dermed de
industrielle bedrifters profit. Farmerne er derimot ikke i favör
av kjöpekrafte-teorien, likesaa litet som det er vetelig at
eksportnaeringene i andre land vil være det. Landbrukerne
gaar, imidlertid, mere og mere over til maskin-drift, likesom
de forskjellige industrier har været nödsaget til, og arbeidslönningene
faar derför en stadig mindre betydning i produktionsomkostningene.
– I U. S. er det derför ikke den moraliske side av spörgsmaalet
men den helt ökonomiske som frembragte en realisation av
önskeligheten av stadig höiere lönninger for industriarbeidere.
Man kan vaere ultrakonservativ og ha et hjerte av sten og allikevel
se at, for U. S:s vidkommende, er kjöpekrafts-teorien "good
business". Henry Ford fremsatte denne teori for förste gang for
ca 15 aar siden og satte selv eksemplet ved å forhöie sine
arbeidslönninger. Han önsket at saa månge folk som mulig skulde
ha raad til å kjöpe hans smaa biler. Han blev snart efterfulgt av
de övrige automobilfabrikanter, tiltrods for at ingen arbeidere inden
automobil-industrien er organiserte. Gradvis fulgte de andre
industrier efter. Det viste sig at det var "god business’ å föröke
folkets kjöpekraft igjennem höiere lönninger. – Det er ogsaa
interesant å bemerke at arbeidsydelsen per månd har steget med
lönningene. General Motors har, for eksempel, fundet at
produktionsomkostningene, tiltrods for höiere lönninger, er lavere
i U. S. end i nogen av dets oversjöiske fabriker.
Det er tilfældet at en del arbeidslönninger er blit nedsat under den
nuværende nedgangsperiode, men det er ogsaa tilfaeldet at der
aldrig tidligere har været tat saa liten fordel av forholdene til å,
effektuere en almindelig lönsreduktion. Abeidere i staal- og
automobil-industriene, paa landets jernbaner og dampskibe,
osv. mottar samme lön nu som i 1929. De viktigste lönsnedslag
har fundet sted inden tekstil-industrien, belöpende sig til 15 à 20 %.
– Besparelser har gaat ut över funktionærer vel så meget som
över arbeidere. Arbeidsydelsen per månd er nu större end
nogensinde tidligere for begge parters vedkommende. De som
ikke kan eller vil produsere nok finder sig selv iblandt de
arbeidslöse. Foröket effektivitet i omsætmngen, saavelsom
i produktionen, har resulteret i videre besparelser som nu
reflekteres i lavere priser for nærsakt alle produkter.
Prisnivaaet i sin helhet ligger lavere end nogengang siden
1914. Arbeidslönningene ligger derimot gjennemsnitlig paa
höide med 1927.
En gros prisindekset per 7:de april (1931) ogper 1:ste
januari iaar og ifjor gjengis nedenfor (gjennemsnitsprisen
1913 = 100):
| Födevarer | Tekstilvarer | Brændsel | Metaller | Kemikalier | Alle varer |
| 7:de april, 1931 | 114,4 | 101,3 | 126,5 | 104,6 | 101,1 | 107,7 |
| 1:ste jan., 1931 | 120,9 | 105,8 | 142,0 | 105,8 | 123,0 | 115,5 |
| 1:ste jan., 1930 | 141,3 | 139,6 | 160,1 | 123,8 | 133,5 | 139,8 |
Gjennemsnits-indekset for alle varer per maaned i de
sidste fem aar, gjengis hermed (1913 = 100):
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Fri Oct 18 15:27:03 2024
(aronsson)
(diff)
(history)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/tektid/1931a/0328.html
