Teknisk Tidskrift / 1931. Allmänna avdelningen / 317 (1871-1962) Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
	Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Häfte 22. 30 maj 1931 - Rysslands kemiska industri, av Gösta Angel

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>

Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

nådde till och med något därutöver. De till A-gruppen
hörande industrierna lyckades däremot icke genomföra
planen. Sämst var det för superfosfatindustrien, vars
produktion endast ökades från 151 000 ton till 196 000.

Efter andra årets förlopp kan sägas, att produktionsökningen
enligt den ursprungliga femårsplanen uppnåtts och i flera
fall överträffats. De högre satta kontrollsiffrorna för
1929/30, som avse ett genomförande av planen på i
genomsnitt fyra år, ha däremot icke uppnåtts i något fall.
Orsakerna härtill torde i första hand få tillskrivas, dels
bristen på erfarna ingenjörer och fabriksarbetare och dels
transportsvårigheter samt i viss mån brist på elektrisk energi,
särskilt inom Moskva-, Donets- och Uralområdena. Trots
att järnvägsnätet ökats från 58 200 km 1913 till 80 600 km
den 1 jan. 1931 och väsentligt högre utnyttjningssiffror för
den rullande materielen uppnåtts har järn vägsväsendets
utveckling blivit efter de övriga näringarnas. De stora
svårigheter man härvidlag har att övervinna framgå, om
man tar i betraktande, att för 1931 beräknas
passageraretrafiken bliva 4 ggr och godstransporterna
2 1/2 ggr större än 1913. För flodfarten beräknas en
motsvarande ökning på 2,4 ggr och för sjöfarten 1,5 ggr.
Vad den installerade effekten i kraftverken beträffar, så
uppgick denna 1920 till 1,22 millioner kW, 1930 till 2,9
och beräknas för 1931 till 4,5 och för 1933 till 10,65
millioner kW.

Under 1929/30 investerades i industrien sammanlagt 3 730
millioner rubel, varav 355 millioner i den kemiska och därav
i sin tur 127,7 millioner i konstgödselindustrien.
Produktionsökningen gent emot föregående år utgjorde för
hela industrien 24,2 % och för den kemiska 47,5 %. För de
viktigaste rent kemiska produkterna utgjorde ökningen:
superfosfat – 95 %, svavelsyra – 35,6 %, soda – 10,3 %.
I nedanstående tabell angivas siffror för några av de viktigaste
råvarorna.

			1929/30		1930/31
Produkt		Produktion	Produktion	Ökning i %	Beräkn.	Beräkn.
					produkt.	ökn. i %
Stenkol . . .	mill. ton	39,65	46,65[1]	17,6	83,6	84
Koks . . .	mill. ton	4,7	6[2]	27/2	9,4	57
Nafta . . .	mill. ton	13,5	17,2[3]	26	27,0	57
Torv . . .	mill. ton	5,37	6,67[4]	24	12,0	80
Järnmalm . . .	mill. ton	7,2	10,1	40,8	16,1	60
Tackjärn . . .	mill. ton	4,02	4,98	24	8,0	60
Stål . . .	mill. ton	4,72	5,55	17,6	8,8	59
Bly . . .	tusen. ton	–	ca 11	–	24,5	123
Koppar . . .	tusen. ton	–	44	–	150,0	230
Zink . . .	tusen. ton	–	ca 5	–	26,7	434
Superfosfat . . .	tusen. ton	196	383	95	112	190
Papper . . .	tusen. ton	–	470	–	595	27
Cement . . .	mill. fat	14,5	19,3	33,2	35	80

De viktigaste av de nya kemiska och metallurgiska anläggningar,
som under 1930 körts i gång, äro följande: Rysslands första
garvämnesfabrik i Petsjatkino; den första kamferfabriken
(400 ton pr år) och den första konstsilkefabriken (1,5 ton pr
dygn) i Leningrad; 1 cementfabrik (360 000 fat) i Novorossisk;
1 karbid- och kalkkvävefabrik och 1 anläggning för syntetisk
ammoniak (enligt Casale) i Töjernoretsjin-skij; l svavelsyre-
och 1 margarinfabrik i Leningrad; ett första kalischakt i
Solikamsk; 1 tändsticksfabrik i Novosybkov (1 000 kistor
pr dag); 1 oljefabrik i Vitebsk; 3 raffinaderier i Batum och
Baku; 2 krackningsanläggningar i Batum och Grosnij; 1 "pipe
line" om 900 km från Baku till Batum; 3 koksverk (för
sammanlagt 700 000 ton pr år) i Kertj, Djnepropctrovsk och
Vorosjilov; 2 ombyggda koksverk i Sjirokovsk och Krivoj-Rog;
talrika nya hyttor i Slatoust, Asjinsk, Nadeshdinsk, Nisjnij-Tagil,
Kuvasjinsk, Nisjnij-Saldinsk, Klimosk, Tsjernokolnizk, Stalin,
Rykov och Tomsk; Europas största pappersbruk vid Nisjnij
Novgorod; 1 kemiskt kombinat i Leningrad för tjära, läcker,
gelatin och aromatiska ämnen, utvidgning av alkalianläggningen
i Beresniki.

Bland påbörjade nybyggnader och utvidgningar märkas:
järnverken i Magnitogorsk, Saporoskje och Kusnezk
(för 2,5. 0,5 resp. 1,5 mill. ton tackjärn); Krasnouralskij
kopparverk (15 000 ton koppar); Bjelovskij och
Konstantinovskij zinkverk; Leningrads aluminiumverk
(utvidgning från 1 000 till 5 000 ton); glasbruket i Lisitsjansk;
1 cementfabrik (1 mill. fat) i Sjurovo; 1 tvålfabrik i Tuapse;
2 tegelbruk (30 000 000 tegel) i Kusnezk; 1 sodafabrik på
ön Zip-Navolski; 6 raffinaderier i Batum; 2 tändsticksfabriker
i Ufa och Kaluga; pappersbruk i Zugdid och Balachna;
utvidgning av de kemiska kombinaten Beresnikovskij,
Bobrikovskij, Donskij och Voskreseriskij.

I vad mån finansiella svårigheter, politiska förvecklingar, missväxt
eller dylikt eventuellt kunna dra ett streck i räkningen vid det
fortsatta arbetet på femårsplanens genomförande undandrar sig
ett förutbedömande. Av de hittillsvarande resultaten att döma,
synes det emellertid sannolikt, att den ursprungliga planen kommer
att genomföras till 1933, om man skall lyckas därmed till 1932 är
däremot mera osäkert med hänsyn till de förut nämnda
svårigheterna, särskilt i transportavseende.

Från auktoritativt håll (Cleinov, Seiden m. fl.) har pekats på de
allvarliga konsekvenser femårsplanens genomförande kommer
att medföra genom minskningen av Rysslands import och
ökningen av dess export. Från Sovjet-ryskt håll framhålles å
andra sidan det oerhörda varubehov, som förefinnes inom
landet, vilket behov genom näringarnas utveckling och
höjandet av befolkningens levnadsstandard kommer att
ytterligare ökas. Man vill sålunda göra gällande, att den
totala importen kommer att ökas i stället för att minskas,
även om dess struktur kominer att undergå väsentliga ändringar.
För att betala denna ökade import är det givet, att exportens
värde samtidigt måste ökas. Från ryskt håll pekas härvidlag
på att jordbruket är landets huvudnäring och därnäst
skogsbruket. Exporten av jordbruksprodukter skulle sålunda
ökas avsevärt. Vidare beräknas att trävaruexporten, som
sjunkit från 16 mill. m³ 1913 till 5 mill. 1927/28
men under de två första åren av femårsplanen åter stigit till
8 resp. 12 mill. m³, skall stiga till 17,5 mill. m³ 1933.
Industrien skulle däremot inom överskådlig tid endast i
undantagsfall kunna producera mer än som motsvarar det
inhemska behovet.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>