Teknisk Tidskrift / 1931. Allmänna avdelningen / 342 (1871-1962) Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
	Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Häfte 24. 13 juni 1931 - Några uppgifter och reflexioner rörande statsbaneelektrifieringen, av Axel Granholm

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>

Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

Tab. 5. Jämförande driftkostnadstabell för Malmö till Järna.

	Tågrörelse enl.
	tidtabell juli	Tågrörelse beräknad
	1929–juni 1930	för år 1934
Tågkilometer . . .	7,1 mill.	8,7 mill
Häremot svarande lokkilometer, inkl. växling . . .	8,8 mill.	10,7 mill.
Besparingar vid elektrisk drift:
Minskat personalbehov:
vid maskinavdelningen, 560 resp. 600 man à kr. 3 400 . . .	1 904 000	2 040 000
vid trafikavdelningen 40 resp 45 man à kr. 4 000	160 000	180 000
Stenkol, 122 500 resp. 148 000 ton à 20 kr. ökat med kostnad för transport, lagring
och ränta kr. 4:83 . . .	3 042 000	3 675 000
Minskad kostnad för lokunderhåll 9 öre per lokkm., 8.8 resp. 10,7 mill . . .	792 000	963 000
Minskad kostnad för smörjning av lok samt underhåll av kol- och
vattengivningsanordningar m. m.. . .	264 000	321 000
Minskad kostnad för belysningsström	180 000	180 000
Minskad kostnad för godsvagnar och presenningar . . .	40 000	40 000
Minskad kostnad för underhåll av svagströmsledningar efter omläggning till kabelledningar . . .	100 000	100 000
––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––
Summa besparingar kr.	6 482 000	7 499 000
Nytillkommande utgifter:
Ränta à 455 % å 47 909 500 kr	2 180 000	187 000
D:o à omläggningskostnaden för telegrafverkets ledningar. 4110300 kr . . .	187 000	187 000
Kostnad för strömtillförsel:
Underhåll skötsel och förnyelse av omformarestationer och ledningar . . .	1 164 00	1 164 000
Energiförbrukning . . .	2 358 000	2 716 000
––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––
Summa nytillkommande kostnader kr.	5 889 000	6 247 000

omnämna. Järnvägsstyrelsen höll ined bestämdhet
på att kraftleverantörerna skulle mötas i Nässjö, ej
som från ena sidan önskades i Alvesta, och detta
ledde till en uppgörelse kraftägarna emellan om en
sammanknytning av deras nät vid transformatorstationen
i Nässjö och en i utjämningssyfte verkande gemensam
kraftleverans till järnvägens omformarestation därstädes.
Denna uppgörelse torde ur allmän krafthushållningssynpunkt
vara till nytta.

Vid de jämförande kalkylerna har järnvägsstyrelsen för
ångdrift räknat med ett framtida kolpris av 20 kr. per ton.
Detta kan möjligen förefalla högt, då importpriset en tid
varit lägre. Styrelsen har emellertid den uppfattningen,
vilken grundats på den internationella diskussionen i
kolfrågan, att nuvarade kolpris näppeligen står i rätt
förhållande till produktions- och transportkostnader och
att, sett på längre sikt, en höjning av kolpriset torde vara
att förutse. Kolprisets variation inom någorlunda normala
gränser är för övrigt icke av avgörande betydelse för
utfallet av den jämförande driftskostnadsberäkningen.
En säkning eller höjning av kolpriset medför endast, att
den beräknade nettobesparingen vid införandet av
elektrisk drift sänkes respektive höjes med 155 000 kr.
för varje hel kronas ändring av kolpriset. Då den direkta
vinsten beräknats till 1 252 000 kr., kan således kolpriset
nedgå med 8 à 10 kr. per ton under det beräknade,
innan nettobesparingen helt försvinner. Kolpriset är alltså
icke utslagsgivande för slutresultatet. Järnvägselektrifieringens
driftsekonomiska besparingar ligga på helt andra områden.
Det kan väl emellertid vara av intresse visa, hur statens
järnvägars kolimport påverkats och kommer att påverkas
av en fortgående elektrifiering (tabell 6).

Som nyss nämnts, var järnvägsstyrelsen i viss mån tveksam
angående landets ekonomiska möjligheter att utvidga
statsbaneelektrifieringen, förbunden som denna utvidgning
var med en högst betydande kapitalinvestering, och styrelsen
ansåg sig behöva statsmakternas förprövning av frågan i
princip och i dess ekonomiska huvuddrag. Sedan denna
prövning skett och styrelsen hade att framlägga sitt
definitiva förslag, uppkommo emellertid ekonomiska
förhållanden, som gjorde ett förnyat övervägande på
dessa punkter påkallat. Härmed avses övergången
under år 1930


Fig. 6. Snälltågslok på linjen Stockholm–Göteborg.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>