Teknisk Tidskrift / 1931. Allmänna avdelningen / 343 (1871-1962) Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
	Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Häfte 24. 13 juni 1931 - Några uppgifter och reflexioner rörande statsbaneelektrifieringen, av Axel Granholm

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>

Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

Tab. 6. Banlängd, trafik och drivkraft.

				Härav av
År	Trafikerad banlängd	Lok- och ångfärjekm	Ånglok	Elektriska lok- och motorvagnar	Ångfärjor	Tonkm (inkl. lapplandsmalm)	Personkm	Tonkm (inklusive lapplandsmalm) + personkm	Sveriges import av kolbränslen	Därav S. J. import	Använda kWh	Av hela årsproduktionen elektr. energi i landet
	Km	Tusental		Tusental		Mill.	Mill.	Mill.	Ton i tusental	Ton i tusental	%	Tusental	%
1911–1913	4 583,3	36 241	36 081	–	160	1 863	963	2 826	4 812	497	10,3	–	-
1919–1921	5 677,3	35 792	34 620	1 043	129	2 007	1 305	3 312	2 358	359	15,2	17 308	–
1920–1922	55 926	32 988	31 276	1 577	135	1 954	1 227	3 181	2 674	272	10,2	26 333	–
1921–1923	5 634,9	31 396	29 165	2 101	130	1 899	1 183	3 082	2 909	219	7,5	34 900	–
1922–1924	5 702,7	32 866	30 258	2 480	128	2 036	1 186	3 222	3 917	341	8,7	41 074	–
1923–1925	5 822,6	34 268	31 293	2 846	129	2 172	1 204	3 376	4 278	409	9,6	48 443	–
1924–1926	5 955,7	35 872	31 796	3 940	136	2 333	1 223	3 556	4 307	347	8,1	65 742	–
1925–1927	6 103,4	37 260	31 181	5 927	152	2 484	1 268	3 752	4 681	370	7,9	92 718	–
1926–1928	6 234,0	38 494	30 693	7 628	173	2 391	1 313	3 704	4 993	386	7,7	110 972	–
1927–1929	6 377,5	40 283	31 102	8 999	182	2 595	1 360	3 955	5 757	460	8,0	128 739	–
1928–1930	6 494,7	42 047	32 392	9 459	196	2 694	1 432	4 126	5 795	421	7,3	131 570	2,6
För fortsatt elektrifiering (konstruerade tal) efter
efter Malmöelektrifieringen . . .									5 679	305	54	230 000	3,5
efter Ångeelektrifieringen . . .									5 606	232	4,1	290 000	4,0
efter Västkustbaneelektrifieringen . . .									5 565	191	3,4	325 000	4,1

från en god ekonomisk konjunktur till den allmänna
depression, som nu råder och som på så många av
det ekonomiska livets områden skapat ovisshet och
fruktan för framtiden. Med några ord skall belysas
huru järnvägsstyrelsen i detta nya läge resonerat
och resonerar.

Statsbaneaffärens allmänna ställning har bringats
därhän, att inkomsterna vid en mera normal trafikrörelse
förslå att täcka utgifterna, häri inräknat en tillfredsställande
avsättning till förnyelsefond (avskrivning) samt ränta enligt
gällande statslåneränta på det bokförda kapitalet. Efter en
viss i samband med 1927 års malmavtal företagen reglering
har detta opplånat kapitals natur och skall i första hand be
traktas som räntepliktigt. Statsbanan förräntar sig också
numera i genomsnitt taget själv – för tillfället är detta
knappast fallet under rådande exttema. depression. Någon
direkt .avkastning på det övriga i statsbaneegendomen
efter hand införda kapitalet (av skattekapitals natur) ger
rörelsen däremot icke, men det behöves blott en relativt
ringa trafikökning för att så skall bliva förhållandet.

Den ekonomiska politiken vid förvaltningen av statsbanan
anses böra gå ut på någon sänkning av taxorna, då trafiken
i genomsnitt når en sådan omfattning, att inkomster och
utgifter inkl. låneränta balansera. Någon övervinst på
rörelsen anses icke böra ifrågakomma. Näringslivet lär
bäst tjänas därmed och statsbanedriften är ju intet
självändamål.

Hur länge statsbaneaffären kan följa den ekonomiska
politik som här skisserats är svårt att sia om. Förhållandena
beträffande taxan kunna ju utveckla sig på annat sätt än
som antytts, så att systemet blir fiktivt. Med landsvägarnas
och motorfordonens fulländning vinner bilväsendet alltmera
terräng och tvingar järnvägarna att även för längre
transporter frångå sitt gamla var de tariff system, vilket
är ägnat att stödja inkomstbudgeten. För övrigt måste
man nog också erkänna och räkna med, att järnvägarnas
taxenivå ligger alltför högt i jämförelse med de, allmänna
partipris- och levnadskostnadsnivåerna såväl inom som
utom landet. Belysande härför är följande tabell 7.

Tab. 7. Taxor och prisnivå.

Taxeplan (ungefärliga tal)	1920	Jan. 1931
Indextal (1913 = 100) för partipriser . . .	359	115
levnadskostnader . . .	269	161
S. J. persontaxa . . .	308	197
S. J. taxa för styckegods . . .	439	203
S. J. taxa för vagnslastgods . . .	350	165

Fig. 7. Växellok på linjen Stockholm–Göteborg.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>