Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Häfte 25. 20 juni 1931 - Kullagerpassningar. Ett genmäle, av H. Törnebohm - En ny rökgasanalysapparat, av A. H.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
utarbetade allmänna toleranserna – som därjämte få
överskridas på grund av fastställda slitagebestämmelser
på hakmått – och kullagertoleranserna, vilka gälla för
härdade tunnväggiga ringar och vilka skola inkludera
slitagetoleranser m. m.
För att nu komma till frågan om kullagerpassningar i
elektriska motorer, så måste jag giva ingenjör Hansson
rätt däruti, att den noggrannhet som måste presteras för
att uppnå tolerans SMS J1 är synnerligen precisionskrävande.
Uppgiften om att denna tolerans är nödvändig och erforderlig
i elektriska motorer har jag emellertid fått från ASEA. Då
denna uppgift lämnades mig, fördes emellertid frågan om
orundheten och toleransgränsernas definitioner icke på tal.
Att så nu skett i Kullagertidningen är beroende på de resultat
ifråga om livslängdsprov å kullager, som pågått i SKF:s
laboratorium under de senaste tre åren. Vi ha därvid kunnat
praktiskt konstatera, att livslängden och alltså hållbarheten
hos ett kullager är märkbart beroende av storleken hos de
glapp som förekomma antingen i lagret själv, mellan löpringar
och kulor, eller ock, vilket har samma effekt, mellan lagerhus
och ytterring. Orundhet i ett lagerhus innebär dåligt understödd
ytterring, och det är ju utan vidare uppenbart att om
belastningen riktar sig mot sådant ställe i lagerhuset, där
stödet mot ytterringen är mindre tillfredsställande, effekten
blir en minskad livslängd hos lagret. Lyckligtvis behöver ju
icke alltid belastningsriktningen vara den sämsta tänkbara
och sålunda kan en kullagerinbyggnad i ett över hövan
orunt lagerhus också fungera tillfredsställande. Om man
vill undvika den "osäkerhet i passningen", om vilken
ingenjör Hansson talar, gör man dock klokt uti att icke
överlämna åt slumpen en sak som numera med mycket
enkla hjälpmedel kan behärskas.
Att döma av de uppgifter, som ingenjör Hansson lämnat,
torde det icke vara uteslutet att med bibehållande av
nuvarande toleranser på kullager få tillfredsställande
passning med hustoleransen ISA J7, varvid då maximum
skall definieras som största förekommande diametermått.
För diametergruppen – 50–80 mm är J7-toleransen – 10
+ 20 u, och då orundheten i lagerhuset i regel torde uppgå
till minst 10 u, skulle hålets inskrivna cirkel icke komma
att överskrida nuvarande SMS J1:s maximivärde. Den
sänkta minimigränsen bör kunna tolereras, om det av ingenjör
Hansson nämnda hårda förfarandet med minimitolken mildrades.
Full säkerhet angående J7-toleransens lämplighet kan emellertid
fås först efter praktiska prov. Tyvärr har icke SKF möjlighet
att utföra sådana.
Ingenjör Hansson berör ävenledes en hel del frågor angående
glapp i rullager. En uttömmande behandling av alla dessa frågor
skulle emellertid föra alltför långt, och jag tror därjämte att en
sådan redogörelse skulle sakna allmänt intresse. Jag åtnöjer
mig med att framhålla att de nu gällande glappbestämmelserna,
som nu kritiserats, äro frukten av SKFrs erfarenheter från en
mer än 20-årig verksamhet i in- och utlandet och inom alla
tänkbara avsättningsområden. De svårigheter som konstaterats
av ingenjör Hansson kunna helt säkert avhjälpas, och medlen
härför torde gemensamma överläggningar kunna giva.
H. Törnebohm.
 |
|
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
