Teknisk Tidskrift / 1931. Allmänna avdelningen / 358 (1871-1962) Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
	Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Häfte 25. 20 juni 1931 - Kullagerpassningar. Ett genmäle, av H. Törnebohm

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>

Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

Fig. 1. Uppmätningsresultat från utvändig mätning av 100 st. S. K. F:s kullager nr 6208 (D = 80 mm).

utförande tillverkas, så skulle detta innebära ett övergivande
av standardiseringens viktigaste huvudprincip.

Ingenjör Hansson riktar sin kritik speciellt mot toleransen
för kullagrets ytterdiametermått och framhåller med mycken
skärpa att denna är onödigt stor, betonande bl. a. att
kullagerfabrikanten ej utför precisionsarbete, vilket däremot
presteras av förbrukaren. Till bemötande av detta
överraskande angrepp tillåter jag mig endast hänvisa till
fig. 1, som är ett godtyckligt valt s. k. månadsundersökningsdiagram
för 80 mm utvändig diameter. Hos SKF göras nämligen
månatliga undersökningar av från färdiglagret tagna 100 st.
kullager, av varje månad olika dimensioner, vilka ytterst
noga uppmätas av från kontrollavdelningarna fristående
personal. Det är resultatet av en dylik undersökning
rörande ytterdiameterns tolerans som lämnas i fig.
Utvändiga diametern uppmätes i optimeter, varvid största
och minsta diametermått på varje kullager fastställas.
De vertikala streckens utsträckning antyda sålunda orundhet
(ovalitet och konicitet). De angivna punkterna äro
medelvärdena, vilka ungefär torde motsvara de värden
som ytterringarna hade omedelbart efter utvändiga
slipningsoperationen. Genom påföljande operationer
och inre spänningar, som mer eller mindre utlösa sig
under dessa operationer och under lagring, kunna
ringarna undergå formförändringar, som giva upphov
till måttvariationer på ett och samma kullager. Det
internationella avmåttet för nämnda diametermått är
– 15 u. Som synes av diagrammet variera
medelvärdena (punkterna) från – 2,5 u till – 13
u, dvs. variera inom ett toleransområde av
endast 10,5 u. I motsats till ingenjör Hansson
måste jag absolut göra gällande att detta är precision.

Jag överlåter nu åt läsaren att avgöra, huruvida
anspråket på någon nämnvärd minskning av toleransen
verkligen kan anses vara skälig. Svaret måste bliva nej,
såvida den princip, som SKF gjort till sin, nämligen att
toleransen åtminstone vid slutkontrollen skall inkludera
all förekommande orundhet, fortfarande bibehålles.
Få vi gå ifrån den principen, kunna vi högst väsentligt
minska på papperstoleranserna, liesultatet kunde då
möjligen bliva att kullagrens diametermått låge ungefär
så som framgår av fig. 2. Detta diagram är ett
uppmätningsprotokoll för lager från ett med SKF i
utlandet förut konkurrerande företag, vilket använde sig
av den principen, att om endast ett diametermått låge
inom toleransområdet, så kunde lagret godkännas.

Det är alltså så, att på papperet arbeta kullagerfabrikerna
i dag med "stora" toleranser, men i verkligheten ha de att
röra sig inom betydligt snävare gränser. Detta förhållande
hänger ihop med att kullagerringarna äro tunnväggiga och
fjädrande samt att de av ekonomiska skäl ej kunna – i
likhet med passbitar – utföras av material som genom
särskilda, oftast tidsödande, operationer göres möjligast
fritt från inre spänningar. Det är dessa förhållanden som
helt förbigåtts av ingenjör Hansson, Han gör helt enkelt
direkta jämförelser emellan de för vanliga massiva axlar


Fig. 2. Uppmätningsresultat från utvändig mätning av 100 st. kullager av utländskt fabrikat (D = 62 mm).

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>