- Project Runeberg -  Teknisk Tidskrift / 1931. Allmänna avdelningen /
370

(1871-1962)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Häfte 26. 27 juni 1931 - Tidskriftsnytt inom mekaniska och elektriska facken, av Frithiof Holmgren och Sven Hedberg - En fotografisk reproduktionsautomat, av A. Salmony

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

utsträckas 1 à 2 oktaver nedåt. (Experimental Wireless,
nr 91, s. 177.) Med anledning av kvartskristallers ökade
användning som frekvensnormaler påvisas inverkan av
reflekterande ytor i kristallens närhet. Den akustiska
kopplingen mellan kristallen och dess spegelbild orsakar
en frekvensändring, som är beroende av avståndet till
reflektorn. I ett undersökt fall (vid 98 100 p/s) uppkom
en ändring av 7 . 10–4 vid en ändring av avståndet
med 1/4 våglängd, alltså i detta fall 1,7 mm. (Physikalische
Zeitschrift, h. 9, s. 377.) Högtalare av "Blatthaller"-typ
utföras nu i enheter för upp till 800 W tillförd effekt.
Magnetspolarna placeras mitt för luftgapen och dessa
seriekopplas, vilket tillika med användandet av koboltjärn
möjliggör luftgapsinduktioner på 22 000 gauss utan att
uppvärmning, mättning eller läckning överskrida tillåtna
värden. Tal kan med dessa högtalare överföras på flera
km avstånd. (Zeitschrift fur Hochfrequenztechnik, h. 4, s.
149.) En ny visarefrekvensmeter har konstruerats,
bestående av ett direktionskraftfritt dynamometersystem,
till vars rörliga spole en till mätområdets medelfrekvens
avstämd serieresonanskrets är parallellkopplad. Mätområdet
kan väljas litet, varvid känsligheten blir stor, eller så, att
det täcker ett stort frekvensintervall. Instrumentet är i
första hand avsett för radiofrekvens men kan även utföras
för lägre frekvenser. Utförda prov visa god överensstämmelse
med beräkningarna. Frekvensändringar av storleken 10–5
kunna mätas och i ett speciellt fall uppnåddes en känslighet
av 1,4 . 10–6. (Zeitschrift für Hochfrequenztechnik,
h. 5, s. 187 och 191.) En annan direktvisande frekvensmeter
består av en kondensator, som växelvis laddas och urladdas
genom två seriekopplade elektronrör. En milliamperemeter i
den gemensamma anodströmkällan kan direkt graderas i
frekvens. Mätområdet är 20 till 10 000 p/s. (Proceedings of
the Institute of Radio Engineers, h. 4, s. 659.) Sedan någon
tid pågå i Berlin försök med rundradio på 7 m våglängd. Med
några hundra watts telefonieffekt erhålles god mottagning på
10 till 20 km avstånd. Sändaren är kristallstyrd och dess
antenn en 50 m över gatunivån placerad vertikal dipol.
(Telefunken-Zeitung, h. 57, s. 46.) Fotoceller med speciella
katodbeläggningar, vari ingå Cesium, silver och guld samt
deras oxider ha visat sig vara betydligt känsligare än tidigare
konstruktioner, speciellt beträffande långvågig strålning.
Känsligheten uppgår till 40 à 48 uA/lumen. (Proceedings
of the Institute of Radio Engineers, h. 4, s. 655.) Liksom
andra gränsskiktlikriktare är Selenlikriktaren även användbar
som fotocell. Om därvid en genomskinlig guld- eller silverhinna
tjänstgör som anod uppgår känsligheten till 3 . 10–8 A/lux-cm2.
Genom speciella anordningar har man lyckats erhålla fotoströmmar
av storleken 150 mA från en cell med 45 mm diameter.
(Physikalische Zeitschrift, h. 7, s. 286.)                 Sven Hedberg.

EN FOTOGRAFISK REPRODUKTIONSAUTOMAT.


Mångfaldigandet av skriftliga aktstycken, teckningar, bilder
o. d. på fotografisk väg har numera blivit en ekonomisk
nödvändighet för affärs- och industrimannen. Större
affärsföretag, banker och allmänna institutioner betjäna sig
numera i allt större utsträckning av fotografiska metoder för
att på snabbaste sätt erhålla kopior av handlingar m. m.,
ty fotografiska kopior äga ju dokumentariskt värde.

För kopiornas framställning har man ända till senaste tid
oftast använt de vanliga fotografiska metoderna, som dock
äga olägenheten att bestå av två nära nog lika arbetstempon,
det ena för negativet, det andra för kopian. En förenkling av
dessa omständliga och kostsamma metoder innebar införandet
av ett enkom för dokumentfotografering framställt papper,
varigenom man inbesparade negativframställningen. Detta
papper är dock oanvändbart för återgivande av bilder; bilden
framträder nämligen som negativ, dvs. som vit skrift på svart
grund, men kan naturligtvis omkopieras, så att en positiv bild
erhålles. Kopiornas framkallning och fixering kräver dessutom
en hel del arbete.

Det är därför av stort intresse, att man nyligen lyckats konstruera
en reproduktionsapparat, som självständigt ombestyr
framkallningen och fixeringen, som inskränker handarbetet
till ett minimum och som har kameran förenad med en automatisk
skär-, framkallnings-och torkinrättning. Apparaten kan därför
automatiskt avskära det exponerade pappersstycket från en
förrådsrulle och överbringa papperet till framkallningsbadet
samt därifrån till torkinrättningen.

Man har även lyckats framställa ett lämpligt färgkänsligt
positivpapper med matt eller mera glänsande yta. Silverbildens
hållbarhet säges därjämte vara tillfredsställande. Exponerings-
och framkallningstiden är så kort, att en kopia kan levereras
färdig på 10 minuter, dvs. man erhåller på denna tid ett positivt
dokument, som alltså endast kräver ett enda arbetstempo.

Apparatens utseende framgår av fig. 1. Alla organ för skötseln
äro mycket förenklade. Originalet tryckes på vanligt sätt mot
en glasplatta på exponeringsbordet. Inställningen till bildskärpa
sker ej med hjälp av mattskiva utan genom inställningsmärken
på bordet och objektivsläden; märkena avgiva avstånden mellan
original och objektiv samt mellan objektiv och papper vid olika
format. På apparatens vänstra sida synes den ratt, med vilken

illustration placeholder

Fig. 1.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri Oct 18 15:27:03 2024 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/tektid/1931a/0380.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free