Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Häfte 26. 27 juni 1931 - Tekniska föreningar - Svenska ingenjörssällskapet i Storbritannien, av L. A. - Tekniska föreningen i Västerås, av F. E. - Tekniska föreningen i Karlskrona, av J. W.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
än finna, att rationaliseringen måste med
naturnödvändighet fortgå. Den ekonomiska historien
visar, att utvecklingen stadigt går i riktning
mot det direkta mänskliga arbetets utbytande och
underlättande genom införande av arbetsverktyg.
Men man har ingen överblick över den rätta
proportionen mellan den direkta produktionen och
produktionen av verktyg. Stundom inträffar det,
att den senare hinner ett stycke före. Då uppstår
en kris sådan som den nuvarande och många föregående.
Men erfarenheten visar också att krisen går över
på ett par år. Proportionen jämnas ut, och de
tidigare producerade verktygen få så småningom sin
fulla användning igen. Det finns ingen anledning
att misströsta om att den nuvarande depressionen
icke skall på samma sätt avlösas av en fortsatt
kontinuerlig utveckling med en ny balanslinje
mellan direkt använd arbetskraft och indirekt
sådan – dvs. verktyg och maskiner.
Även om övergångstiden är svår och fylld av lidande
för många människor, ger dock den ekonomiska historien
full anledning att med optimism se på utvecklingen
i stort."
Därefter kom talaren in på frågan om sambandet mellan
de inom praktiskt taget alla industrier framträdande
standardiseringssträvandena och den vetenskapliga
forskningen. Ytterst syftar standardiseringen till
en ekonomisering med material. "Så fort man kommer
in på materialområdena", fortsatte talaren, "vare
sig det gäller standardiseringsändamål eller andra
rationaliseringssträvanden i den industriella driften,
måste ofta den vetenskapliga forskningen kallas till
hjälp för utförande av erforderliga undersökningar.
Detta är emellertid ej den enda beröringspunkten.
Mycket ofta händer det, att ett forskningsarbete,
som haft till utgångspunkt ett visst tillverkningsproblem,
t. e. botandet av ett kvalitetsfel, visat sig ha till
resultat jämväl en rationaliserande verkan, i den mån
den nu över huvud taget medfört ett positivt resultat.
Jag skulle kunna anföra massor av exempel på forskningens
betydelse i detta avseende, men jag skall inskränka mig
till endast några få, närmast från vår erfarenhet inom
den institution jag företräder, ingenjörsvetenskapsakademien.
Det begärdes en undersökning av betingelserna för en
riktig glödgning av ett visst metallfabrikat. Det gällde
en masstillverkning av smådelar. Undersökningen gav till
resultat icke blott en upplysning om rätta temperatur-
och tidsförhållanden för glödgningen utan gav också anledning
övergå från en stor och dyrbar bränsleugn till en liten,
kontinuerligt arbetande elektrisk ugn, som i sin tur drog
med sig hela bearbetningens omläggning till s. k. flytande
tillverkning. Härav resulterade en betydande besparing av
arbetskraft och utrymme.
I ett annat fall gällde det att utforska anledningen till
ett mycket nyckfullt uppträdande fel hos vissa slipskivor.
Anledningen blev utrönt, men samtidigt gav analysen av
fenomenet uppslag till en annan och rationaliserad
tillverkning, innebärande sålunda utom kvalitetsförbättringen
ökad ekonomi i tillverkningen."
Talaren avslutade sin framställning med att betona den
stora betydelse, som det industriella forskningsarbetet
visat sig ha för svensk industri, och påvisade hurusom
det vetenskapliga arbetet kraftigt bidragit till skapandet
av den starka ställning, Sveriges industri nu intager
på världsmarknaden. Man har målmedvetet gått in för att
med den industriella driften införliva den vetenskapliga
forskningen, ett väl utrustat laboratorium och en högt
kvalificerad personal. "Med hjälp av dessa organ har
man", konstaterade talaren, "kunnat följa med tidens
numera hastigt skiftande krav på nya produkter och har
kunnat kontinuerligt förbättra och förbilliga
framställningsmetoderna".
Efter föredraget avtackades kommerserådet Enström i
hjärtliga ordalag av Sir Richard Glazebrook, vilken i
sina slutord underströk värdet av att tillfällen gåves
till utbyte av tankar och idéer mellan svenska och
engelska ingenjörer. Sir Richard gav slutligen
ingenjörssällskapet en varm eloge för de trevliga
arrangemangen, i vilken de närvarande på det hjärtligaste
instämde. L. A.
Tekniska föreningen i Västerås
avhöll onsdagen den 6 maj ett talrikt besökt sammanträde
på stadshotellet i Västerås under ordförandeskap av
rektor Ericsson.
Föredrag hölls därvid av distriktsingenjören S. Håål,
Västerås, över ämnet: "Några synpunkter beträffande
rationell taxebildning vid elektrisk kraftförsäljning."
Efter att inledningsvis ha berört äldre taxeformer
uppehöll sig föredragshållaren vid de modärna
hushållstaxorna, vilka ansågos fylla alla rimliga krav
på ändamålsenlighet. Det hade visat sig, att de icke
voro farliga ur spetsbelastningssynpunkt, tvärtom leda
de till ökad utnyttjningsfaktor. De äro även lämpliga
för abonnenterna, särskilt om dessa ha förstånd att
dra nytta av de fördelar taxan bjuder. En viss svårighet
finnes dock för förbrukarna att fullt utnyttja fördelarna
genom de erforderliga apparaternas t. e. vattenvärmarnas
pris och kanske framför allt genom installationskostnaderna
i de hyrda våningarna. Ingenjör Håål angav olika riktlinjer
för eliminerande av dessa svårigheter. Vidare diskuterades
taxor för energi, som uttages, då belastningen är liten
på verken. Därefter behandlades krafttaxor.
Föredragshållaren angav som exempel på rationella dylika
vattenfallsstyrelsens nya taxor. På flera håll äro
krafttaxorna enligt ingenjör Hååls åsikt icke lämpliga.
Hushållstaxorna skulle mången gång passa bättre, vid
försäljning av energi till kraftändamål, än nuvarande
krafttaxor och skulle alltså kunna passa som enhetstaxa
för "hushållsström" och "kraftström".
Efter föredraget utspann sig en livlig diskussion med
anföranden av ingenjör Hiersemann, baningenjör Henning,
ingenjör E. Löf, dr Herlitz, driftchefen Ljungdahl,
ingenjör Geston och föredragshållaren.
Till sammanträdet hade inbjudits medlemmarna i styrelsen
för Västerås stads gas-, vatten- och elektricitetsverk
och drätselkammarens ledamöter.
Sammanträdet avslutades på sedvanligt sätt med supé
och samkväm. F. E.
Tekniska föreningen i Karlskrona
hade sammanträde å stadshotellet i Ronneby lördagen den
30 maj. På särskild inbjudan hade landssekreterare
J. Fröberg i Karlskrona, borgmästare Ekenman i Ronneby
samt ett flertal medlemmar av Blekingestädernas
drätselkammare och väghållningsdistriktens styrelser
infunnit sig. Sedan styrelsens ordförande vägingenjör
W. Mannerfelt hälsat de omkring 60 närvarande välkomna
utsågs disponent Uno O. Larsson att leda dagens
förhandlingar. Till medlemmar i föreningen invaldes
civilingenjör L. Lye i Ronneby och löjtnanten vid
kustartilleriet S. Lindahl, Karlskrona. Därefter höll
vägingenjör W. Mannerfelt ett synnerligen intressant
föredrag om vägväsendet i Blekinge och efter detta
följde en längre livlig debatt, vari ett stort antal
av mötesdeltagarna deltogo. Slutligen avtackade
ordföranden såväl föredragshållare som debattörer för
de intressanta och sakrika inläggen i vägfrågan. Efter
sammanträdet samlades man till gemensam supé och
nachspiel. J. W.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
