Teknisk Tidskrift / 1931. Allmänna avdelningen / 380 (1871-1962) Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
	Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Häfte 27. 4 juli 1931 - Den svenska sockerindustrien, av Ch. Birch-Iensen

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>

Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

Fig. 4. Tonkalorier pr 100 kg betor.

verkningsgrad genom bättre kontroll, införande av
stokers, överhettare och ekonomisers samt i vissa
fall Ruths ackumulatorer och Ljungströms luftförvärmare
och dels att genom noggrann avvägning av
avdunstningsstationer och förvärmaresystem nedbringa
behovet av kokånga.

Vid råsockerfabrikerna har härigenom antalet per 100 kg
betor förbrukade tonkalorier nedgått från 67 tonkalorier
år 1911 till 41 år 1930 eller med ca 40 %. (Fig. 4.).
De största framstegen för höjande av ångpanneanläggningarnas
verkningsgrad ha helt naturligt gjorts vid raffinaderierna,
vilka äro igång större delen av året, och såsom exempel
kan nämnas att ångpanneanläggningen vid ett av
våra raffinaderier under flera år arbetat med en
verkningsgrad varierande mellan 84 och 86 %.

Ett område, där rationaliseringen som bäst pågår, är fabrikernas
elektrifiering, dvs. utbytande av ångmaskiner och kolvpumpar
mot elektrisk kraftcentral med ångturbin samt elektriska motorer
och rotationspumpar. En tidsenlig elektrifiering nödvändiggör
emellertid att 25–30 atm. ångpannor anskaffas i stället för äldre
lågtryckspannor och blir även av denna anledning ganska dyrbar
– kostnaden uppgår till ca 1 1/2 mill. kronor per fabrik – varför
detta nydaningsarbete endast successivt kan genomföras. För
närvarande äro 8 fabriker fullt elektrifierade och 3 andra till
hälften, under det att 10 st. ännu arbeta med ångmaskiner.

Under de nu snart gångna 24 åren har sockerbolaget investerat
45 mill. kronor i ombyggnader och tekniska förbättringar, av
vilket belopp den största delen eller 36 mill. faller på de
senaste 11 åren.

Organisation.

En industri får som bekant aldrig rasta för att icke rosta, och
därför behövs ju ideligen ny-investeringar. Det gäller emellertid
framför allt att göra dylika investeringar på ett verkligen
räntebärande sätt. Därvidlag ha vi i vår organisation framför de
flesta andra industrier en fördel, som jag nu vill beröra. Efter
sammanslutningen av våra fabriker till ett företag är allt
hemlighetsmakeri fabrikerna emellan borta, och allt tekniskt
vetande, som rymmes inom företaget, är gemensam egendom.
Våra fabriksledare sammanträffa en gång i månaden för att dryfta
tekniska och ekonomiska spörsmål, och så snart någon vid våra
fabriker gör en ny erfarenhet eller en ny förbättring, få kollegerna
genast meddelande härom, så att förbättringen inom kort är
införd vid samtliga fabriker. Vilket oerhört värde detta samarbete
under en central ledning har för företagets tekniska utveckling,
ligger i öppen dag. Vidare utarbetas vid huvudkontoret på basis
av månatliga bokslut översiktstablåer, vilka omedelbart tillställas
varje fabriksledare. Han kan därför den 15 i varje månad se huru
vart och ett av hans inkomst- och utgiftskonton för den gångna
månaden ställer sig till övriga fabrikers, och detta är givetvis
honom ett gott stöd vid planerandet och övervakandet av arbetet.

Innan jag avslutar denna exposé över det tekniska nydaningsarbetet
inom vår industri, vill jag nämna, att vårt bolag år 1923 upprättade
ett vetenskapligt forskningsinstitut för sockerkemi, under ledning
av den nyligen avlidne geniale forskaren dr Harald Lundén, genom
vars insats ett stort antal sockerkemiska problem erhållit en lösning,
som rönt erkännande av forskare över hela världen.

Åtgärder för jordbruket.

Jag vill slutligen med några ord beröra några av de åtgärder, som
av vårt bolag vidtagits för höjandet av betodlingens räntabilitet.
Jordbrukets inkomster av betodling betingas ju realiter dels av det
pris, som erhålles för socker, och dels av den mängd socker, som
produceras pr arealenhet. Då sockerpriset följer världsmarknadens
fluktuationer, måste våra strävanden inriktas på att söka utröna
möjligheterna för en höjning av skörderesultaten och även i den
mån så ske kan, på att söka utfinna medel till förbilligande av
betodlingens produktionskostnader.

En av de första förutsättningarna för goda skörderesultat är givetvis
att bästa möjliga utsäde användes. För att kunna tillgodose kravet
på sådant ha vi sedan ett tjugotal år en egen betfröförädlingsanstalt,
där efter modernaste principer och med vetenskapens alla till buds
stående medel elitstamfrö uppdrages, som sedan multipliceras till
erforderlig mängd utsäde. Härigenom har industrien förskaffat sig
en verklig kontroll på utsädet, frigjorts från beroende av utlandet,
och även lyckats framställa ett frö, som vid jämförande försök
befunnits likvärdigt med och i flera betydelsefulla avseenden
överträffat utlandets bästa stammar, och som på grund härav funnit
avsättning även i ett flertal andra länder.

En annan viktig gren av vår verksamhet för betodlingens befrämjande
utgöres av våra jordundersökningar och vår upplysningsverksamhet.
Redan år 1923 läto vi vid våra fabrikslaboratorier igångsätta en
undersökning av kalkbehovet hos de för betor avsedda jordarna,
sedan det genom våra försök påvisats att största skördeavkastning
erhålles hos jordar med pH-värde omkring 7,0. Denna undersökning
fortsattes ett antal år med tillsammans ca 300 000 prov. Erfarenheterna
från denna första serie visade sig så lovande, att vi beslöto utvidga
undersökningen att i fortsättningen omfatta en planmässig undersökning
av samtliga våra betodlares hela åkerareal distriktsvis, icke endast
beträffande pH-värdet (som utvisar kalkbehovet) utan även beträffande
fosfat- och nitratbehov samt klorhalt. Jordprov uttages för
undersökningen från varje hektar och över varje egendom upprättas
fullständig karta, där provtagningsställena angivas jämte
undersökningsresultaten och dessa kartor tillställas odlarna genom

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>