Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Häfte 29. 18 juli 1931 - Notiser - Svetsning av nickel - Målningens inverkan på radiatorers strålningsförmåga, av Stümer - Metallätande skalbaggar - Elektromotorer med skilda mekaniska och elektriska delar - En ny industripublikation
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
under svetsningen. Tunnare plåt falsas i kanterna före
svetsningen.
Utom ren nickelmetall kunna även monelmetall samt
nickellegeringar med låg nickelhalt svetsas. Svetsningen
av ren nickel går bäst, om fogen bearbetas mekaniskt
under arbetet. Man användes knallgaslåga, som
upphettar metallen till ca 1 000°, och svetsar med metallen
i degigt tillstånd, varvid arbetsstycket. måste ligga väl
an mot ett rödglödande städ.
Vanlig ljusbågssvetsning av nickel har hittills slagit
mindre väl ut, men däremot är ljusbågssvetsning i
skyddsgas användbar för såväl nickel som monelmetall.
Enär redan en så låg svavelhalt som 0,00 8 % försvårar
bearbetningen av nickel, kan man icke använda lysgas
för vare sig svetsning eller glödgning. Vid
sammanträdet erinrades f. ö. om att eldhärdiga Ni-, Cr- och
Molegeringar låta sig svetsas, även med motståndssvetsning.
Målningens inverkan på radiatorers strålningsförmåga.
Medan strålningstalet för den absolut svarta
kroppen är 4,96 Cal/m2tim °C, så hava högglanspolerade
metallytor endast strålningstalet 0,2, dvs. 4 % av den
absolut svarta kroppens. Mellan dessa ytterligheter
ligga strålningstalen för alla andra ämnen. Strålningstalet
har en viss betydelse bl. a. vid radiatorer, och man
har därför undersökt målningens inverkan på
strålningsförmågan. Vissa forskare hava funnit olikheter i
målarfärgernas strålningsförmåga, medan andra med
bestämdhet framhålla, att alla färger hava ett
strålningstal, som i det närmaste överensstämmer med den
absolut svarta kroppens.
För undersökning av detta spörsmål har nyligen
följande försök utförts: Ett åttkantigt, med kokande
vatten fyllt kärl hade de olika sidorna bestrukna med resp.
kadmiumrött i träolja, kadmiumgrönt i träolja, lithopon
i träolja, lithopon i cellulosa, aluminiumlack, oljesvart
i vattenglas, varjämte en sida bestod av svartplåt och
en annan av aluminiumplåt. På samtliga kärlets sidor
verkställdes noggranna strålningsmätningar, av vilka
framgick, att färgerna rött och grönt samt svart
strålade praktiskt taget lika med den absolut svarta
kroppen, medan strålningskonstanten hos järnet utgjorde ca
74 %, hos alminiumbronsen 60 % och hos
aluminiumplåten endast 8 % av den absoluta kroppens strålning.
Skikttjockleken hos färgen, dvs. antalet strykningar,
hade däremot ingen betydelse. Arten och mängden av
bindemedlet synes även sakna betydelse, åtminstone för
mineralfärgerna. För strålningen hos aluminiumlacket
synes dock bindemedlet hava en rätt stor betydelse.
Försöket, som bekräftar antagandet, att alla
mineralfärger hava ungefär samma strålning vid 100°, ger vid
handen, att vilken färg som helst kan väljas för
målning av radiatorer och att man alltså icke är bunden
vid någon bestämd färgton. Aluminiumlacket har
däremot en så pass mycket mindre strålningsförmåga, att
denna färg ej bör väljas, där man önskar en
intensivare strålning.
I samband med strålningsundersökningen gjordes en
undersökning av färgernas mörknande genom värmets
inverkan. Några säkra slutsatser härom synas ännu ej
kunna dragas, men det förefaller som om oljefärgerna
skulle visa större tendens till mörknande än
cellulosalackerna. Stümer.
Metallätande skalbaggar. För en tid sedan
meddelades i pressen, att skalbaggar hade åstadkommit
förstörelse på Lunds domkyrkas takbetäckning av blyplåt.
Att skalbaggar och andra insekter angripa bly har ju
länge varit känt, och åtskilliga uppgifter härom finnas
i litteraturen, somliga av rätt fantastiskt slag. Från
Krimkriget berättas sålunda om insektarten Paururus
juvencus, att denna kröp in i ammunitionskaggarna och
åt stora hål i blykulorna.
Nyligen hava ett par tyska forskare O. Bauer och O.
Vollenbruck haft tillfälle att i detalj studera insekters
förstörelsearbete på metaller. Undersökningarna äro
publicerade i Mitteilungen der deutschen
Materialprüfungsanstalten, Sonderheft XIII, Berlin 1930, vars
innehåll i sin helhet torde komma att utförligare
anmälas i Teknisk tidskrift.
De båda forskarna hade erhållit sitt försöksmateral
från en källare för förvaring av charkuteri varor, där
skalbaggar anträffats i isoleringen till ett blyrör, som
på åtskilliga ställen visade sig vara genomborrat.
Skalbaggarna i fråga tillhörde ängersläktet och voro av två
arter, dels den vanliga fläskängern, Dermestes lardarius,
dels arten Dermestes peruvianus, båda ungefär 8 mm långa.
Skalbaggarna inneslötos dels en och en tillsammans
med en liten fuktad bomullstuss i glasrör, som täcktes
med 0,2 mm tjock blyplåt, dels 3 à 4 stycken tillsammans
i små blyaskar. Efter ett par dagar hade en
skalbagge av arten peruvianus gnagt sig ut ur ett rör,
och sedan fingo iakttagarna tillfälle att studera, hur
hålen i blyplåten åstadkommos. Efter 5 dagar iakttogs
på en blyask ett ungefär knappnålshuvudstort hål, på
vilket en fläskänger arbetade. Två timmar därefter
hade hålet vidgats till ca 1,5 mm och efter 4 timmar
var hålet så stort (ca 3 mm), att skalbaggen kunde
krypa ut. Arbetet utfördes med bitverktygen, och
skalbaggarna arbetade i skift. Även i tenn kunde
skalbaggarna åstadkomma hål, men eftersom materialet var
hårdare, tog arbetet längre tid än i bly. Med ännu
hårdare metaller, såsom aluminum, zink och mässing
misslyckades försöken.
Elektromotor med skilda mekaniska och elektriska delar.
Enligt "Power" (30 juni 1931, sid. 1046) har
nyligen i Amerika lancerats en ny motortyp, så utförd, att
reparationer å den elektriska utrustningen skola kunna
utföras snabbt och bekvämt.
Motorn är en induktionsmotor med kortslutsrotor.
Statorlindningen är utförd som en enhet, vilken är
inpressad i motorhuset. Vid fel i en spole kan hela
statorlindningen pressas ut och en annan inpressas i
stället, en procedur som säges taga blott en timme i
anspråk och alltså går väsentligt fortare än omlindning
på vanligt sätt. Samma är förhållandet med rotorn.
Systemet innebär vidare fördelen, att samma
mekaniska stomme kan användas i förening med en hel sats
av lindningar, så att man efter behag kan ändra
motorns karakteristik. Man kan även till samma lindning
hava en serie olika motorhus, t. e. för vertikal eller
horisontell uppställning, öppna, halvkapslade och
helkapslade motorer osv.
En ny industripublikation. I dagarna har Atlas Diesel
startat utgivningen av en ny firmatidskrift, kallad
"Atlas" och avsedd att utkomma med ett nummer i
kvartalet. Tidskriften skall hava till uppgift att sprida
kännedom om de moderna tryckluftmaskinernas
användbarhet inom skilda områden av industri,
byggnadsverksamhet, gruvor, väg- och
vattenbyggnadsarbeten osv.
Det nyutkomna första numret innehåller en uppsats
om Atlas Diesels Service av ingenjör Josef Hollertz, en
i sin korthet mycket givande beskrivning av
Grängesbergsfältet av bergsingenjör Waldemar Fredenberg
samt ett par kortare uppsatser om Atlas nya
handslipmaskiner och Atlas tryckluftverktyg vid vägarbeten.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
