Full resolution (TIFF)
- On this page / på denna sida
- Häfte 30. 25 juli 1931
- Ordnandet av teknologernas och de unga ingenjörernas arbetspraktik, av T. Lindmark, Nils Fredriksson och H. R. Schultz
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
TEKNISK TIDSKRIFT
HÄFT. 30 ÅRG. 61 25 JULI 1931
UTGIVEN AV SVENSKA TEKNOLOGFÖRENINGEN
HUVUDREDAKTÖR: CARL KLEMAN
INNEHÅLL: Ordnandet av teknologernas och de unga ingenjörernas arbetspraktik. – Stratosfärflygplan
under byggnad vid Junkers- och Farmanfabrikerna. – Notiser. – Litteratur. – Tekniska föreningar.
ORDNANDET AV TEKNOLOGERNAS OCH DE UNGA
INGENJÖRERNAS ARBETSPRAKTIK.
Vid teknologföreningens årsmöte i Malmö
d. å. förelåg rubricerade spörsmål till
diskussion andra mötesdagen. Diskussionen
inleddes av professor T. Lindmark,
undervisningsrådet N. Fredriksson och civilingenjör
H. R. Schultz, vilkas inledningsanföranden
återgivas i detta häfte. Diskussionen
kommer att införas i ett följande häfte.
Professor T. Lindmark:
Jag kommer att söka belysa ifrågavarande
spörsmål uteslutande från tekniska högskolans synpunkt
och således inskränka mig till att behandla
teknologernas praktikfråga.
Det torde vara tämligen onödigt att påvisa
betydelsen av praktisk verksamhet för alla dem, vilka
skola utbilda sig till ingenjörer eller arkitekter.
En sådan arbetspraktik har flerfaldig uppgift. Den
syftar bl. a. till att införa den blivande ingenjören i
teknikens och industriens praktiska arbets- och
tillverkningsproblem, och detta innan eller parallellt
med den teoretiska undervisningen vid tekniska
högskolan. Det är klart att den utexaminerade
ingenjören i allmänhet och snart nog efter sin avgång från
tekniska högskolan möter samma problem, men det
ligger vikt på att han möter dem innan han på
högskolan blivit laddad med teoretiskt vetande. Ty detta
så nödvändiga teoretiska vetande hänger i viss mån
i luften om vederbörande ej på egen praktisk väg i
förväg tagit en om ock mycket ringa del av den
verklighet, som utgör teoriernas mål och resultat.
Arbetspraktiken syftar dessutom och kanske i främsta
rummet att sammanföra den blivande ingenjören med
arbetaren. Han kommer genom en månadslång
daglig samvaro med denne att bli hans arbetskamrat och
kan i lyckliga fall komma honom nära och bli hans
vän. Han kommer in i arbetarens tanke- och
känslovärld och lär sig förstå dennes syn på livet och
närmast på arbetsförhållandena och samarbetet mellan
arbetare och befäl. Vilken betydelse en sådan
samvaro har för den blivande arbetsledaren ligger i öppen
dag. Men det gäller för den unge praktikanten att
hava ögon och öron öppna under praktiken och att
även hava ett öppet och förstående sinne.
Praktikanten lär sig dessutom genom denna dagliga
samvaro, huru mycket av produktens kvalitet och även
i viss mån tillverkningskostnad, som beror på ett
skickligt och samvetsgrant utförande av arbetarens
uppgift, detta i trots av all mekanisering. Han lär
sig även i arbetaren se den kritiska granskaren, som
ej utan vidare tager för gott allt som kommer från
beräknings- och konstruktionskontoren.
Det kan således väl näppeligen behöva tagas under
diskussion frågan om arbetspraktikens vara eller icke
vara. Det torde även av de skäl jag nyss anfört
kunna anses fastslaget att denna arbetspraktik
närmast bör vara handens praktik å verkstad eller annan
arbetsplats och ej praktik å ritkontor.
Låt oss nn se till hur denna fråga ligger till vid
tekniska högskolan. Högskolan fordrar enligt sina
stadgar ej någon praktik före inträdet vid högskolan.
Däremot fordras för samtliga fackavdelningar minst
3 månaders praktik för att få deltaga i de båda högre
årskursernas undervisning och en ytterligare praktik
för civilingenjörs- resp. arkitektexamen. Sålunda
fordras i fackavdelningarna M, E, V, B och A totalt
minst 6 månaders praktik, för S minst 12 månader
och för K minst 4 månader, i samtliga fall i
huvudsak inom resp. fackavdelnings område.
Jag nämnde nyss att ingen praktik fordras för att
bliva antagen till ordinarie studerande. Det tages
emellertid en viss och ej så ringa hänsyn till
praktisk verksamhet vid den gallring bland de
inträdessökandena, som numera på grund av det stora
tilloppet måste göras. Hösten 1930 sökte sålunda ca
370 st. inträde och endast ca 210 kunde antagas
såsom ordinarie studerande, detta oaktat alla
ansträngningar gjordes för att bereda rum för så många som
möjligt. För ett stort antal av dessa 210 var det
praktisk verksamhet som jämte goda studentbetyg
öppnade tillträdet till högskolan. Det värde som
högskolans myndigheter satt på praktiken vid denna
gallring har varit olika under olika tisdperioder. Tidigare
värdesattes praktiken i ungefärlig proportion till dess
längd. Det visade sig emellertid att en lång
arbetspraktik fore studierna mången gång trubbade av den
studerandes förmåga att följa med, särskilt de första
årens ganska starkt teoretiskt betonade studier. Av
denna orsak värdesättes numera arbetspraktiken, när
den nått en viss längd, efter en fallande skala och
någon hänsyn till praktik utöver ett år tages ej.
För att praktik fore studierna vid högskolan skall
godkännas såsom sådan skall den i huvudsak – utom
vad beträffar fackavdelningarna K och A – vara ren
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Tue Dec 12 02:11:12 2023
(aronsson)
(diff)
(history)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/tektid/1931a/0423.html
