Full resolution (TIFF)
- On this page / på denna sida
- Häfte 31. 1 aug. 1931
- Ordnandet av teknologernas och de unga ingenjörernas arbetspraktik. Diskussion, av Åke W. Bergman, Fr. Grewin, Ivar Svedberg, K. A. Fröman, Fr. Montén, S. Nauckhoff, G. Settergren, Carl Sahlin, H. Evers, N. Fredriksson, Knut Bildt, T. Lindmark, S. Dalhammar
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
ORDNANDET AV TEKNOLOGERNAS OCH DE UNGA
INGENJÖRERNAS ARBETSPRAKTIK.
Vid teknologföreningens årsmöte i Malmö
d. å. förelåg rubricerade ämne till diskussion
andra mötesdagen. Diskussionen inleddes
av professor T. Lindmark, undervisningsrådet
N. Fredriksson och civilingenjör H. R.
Schultz, vilkas anföranden publicerades i
häfte 30. Den fortsatta diskussionen följer här.
Teknolog Åke W. Bergman (ordf. i tekniska
högskolans studentkår) uttalade teknologernas stora
tillfredsställelse över att den viktiga praktikfrågan
kommit under diskussion inom teknologföreningen.
Den nuvarande praktikbyråns omorganisation har
redan flera gånger behandlats av studentkårens
styrelse men har alltid av skilda orsaker måst bordläggas.
Då praktikfrågan nu kommit upp inom teknologföreningen
vore att hoppas att en omorganisation inom
en snar framtid skall komma till stånd.
På arbetsplatsen sättes praktikanten ofta till arbeten,
som äro mycket enformiga och knappast kunna kallas
instruktiva. En mekanist får t. e. gänga en enda sorts
mutter en hel månad; en arkitekt får sopa golv eller
räta ut rostig spik; en väg- och vattenbyggare får stå
vid en betongblandare och kontrollera satsen en hel
sommar etc. Dock torde väg- och vattenbyggare
merendels erhålla instruktiva arbeten och även ofta få
utföra dessa helt självständigt.
Den ersättning, som brukar utgå till praktikanterna
i form av avlöning eller andra förmåner, varierar
mycket inom olika fack och branscher. Därför
förekommer det ofta att en teknolog tager en plats, där han
förtjänar mer och lär mindre. En del praktikanter gå
in i fackförening för att såsom organiserade kunna
göra anspråk på gällande timpenning, vilken i
allmänhet är avsevärt högre än den, som de annars skulle få.
Detta förekommer i synnerhet inom fackavdelningen
för arkitektur, där man för övrigt bör vara organiserad
för att få praktisera vid byggen såsom murare e. d.
Studentkåren behöver ingenjörernas hjälp och
tillmötesgående, när den nu i höst skall gå in för en
omorganisation av praktikbyrån, kanske i enlighet med de
riktlinjer, som prof. Lindmark här hade uppdragit.
Överingenjör Fr. Grewin: Praktikantfrågan har
gemensamt ordnats av Svenska pappers- och
cellulosa-ingenjörsföreningen, Svenska pappersbruksföreningen,
Svenska cellulosaföreningen och Svenska
trämasseföreningen och avser praktikkurser för dem, som hava
avslutat sina teoretiska studier, vare sig detta skett i
teknisk högskola eller lägre tekniskt läroverk. Till
dem, som önska genomgå en dylik kurs, utfärdas en
särskild kursbok.
Planen för kurserna är följande:
| Alt. I. | Alt. II. | Alt, III. |
| sliperikurs | Cellulosafabrikskurs | pappersbrukskurs |
| 1. Ångpannehus . . . | 1 månad | 1 månad | 1 månad |
| 2. Rep. verkstad . . . | 2 månad | 3 månad | 3 månad |
| 3. Trärenseri . . . | 1 månad | 1 månad | 1 månad |
| 4. Träsliperi . . . | 2 månad | 1 månad | 1 månad |
| 5. Syrahus . . . | 1 månad | 3 månad | 1 månad |
| 6. Sodahus . . . | l månad | 3 månad | 1 månad |
| 7. Sulfitkokeri . . . | 1 månad | 3 månad | 1 månad |
| 8. Sulfatkokeri . . . | 1 månad | 3 månad | 1 månad |
| 9. Sileri och blekeri . . . | 1 månad | 2 månad | 2 månad |
| 10. Hollanderi . . . | 1 månad | 1 månad | 2 månad |
| 11. Pappersmaskinsal . . . | 2 månad | 2 månad | 5 månad |
| 12. Skär- och sortersal. . . . | 1 månad | 1 månad | 2 månad |
| 13. Fabrikslaborat. . . . | 1 månad | 1 månad | 1 månad |
| 14. Fabriks kontor . . . | 2 månad | 2 månad | 2 månad |
| –––––––––––––––––––––––––––––––––––––––– |
| Summa månader | 18 månad | 21 månad | 24 månad |
Det är en mycket lång kurstid för dem som redan
avslutat sina studier och många tröttna nog att hålla
på så länge. Av rent ekonomiska skäl vilja de unga
komma fort fram i livet och försörja sig själva samt
betala event. studieskulder. Personligen instämde tal.
med undervisningsrådet Fredriksson, att det ej behövs
lång praktiktid och gäller detta i synnerhet de, som
redan avslutat sina studier. Dessa ha ju utan
undantag haft tillfälle att före avlagd examen erhålla en
grundläggande praktik. Även de unga ingenjörer, som
icke efter sina studier haft ovannämnda långa
praktiska utbildning, hade dock haft förmågan att på ett
utomordentligt sätt sköta dem förelagda uppgifter.
Den grundläggande praktiken vinnes, vare sig det
gäller mekaniker, elektriker, väg- och vattenbyggare eller
kemister, bäst i de mekaniska verkstäderna. För att
bli en praktiskt duglig karl erfordras att kunna hålla i
en hammare eller skruvnyckel samt sköta en fil. Den
bästa praktiken erhålles vid industriernas
reparationsavdelningar då praktikanten i allmänhet vid dessa
icke bli sysselsatt med ett och samma arbete under
relativt lång tid utan istället får deltaga i reparationer
av olika slag, varigenom även ernås den fördelen, att
eleven lär sig de olika arbetsprocesserna i den
beträffande fabriksavdelning, där reparationen äger rum.
Beträffande praktikanternas förhållande till
arbetareorganisationerna och att event. svårigheter från dessa
skulle kunna framkomma, vilka kunde verka hindrande
på den praktiska utbildningen, hade tal. aldrig hört att
någon haft det ringaste besvär i detta avseende och
hade själv den erfarenheten, att arbetarna icke
motsätta sig att studerande eller ingenjörer praktisera vid
våra industrier. Arbetarna förstå mycket väl, att nya
arbetsledare måste tillkomma och att för dessa även
fordras praktiska insikter. Det är därför kanske
onödigt, om icke oklokt, att etablera något samarbete med
arbetareorganisationerna i denna fråga.
Asea:s organisation av praktikkurserna har, enligt
vad vi hört, ordnats med tanke på företagets eget behov
av skolat folk för dess verksamhet. Så är ej fallet
inom en del andra industrier, där man ej har samma
behov av tekniskt bildad personal och därför ej kan
lägga frågan på samma sätt. Vid våra industrier i
allmänhet kan utbildad elev ej påräkna någon "plats.
Någon annan får sålunda nytta av de kunskaper han under
sin praktiktid inhämtat. Detta är en omständighet, som
mången anser vara skäl nog att inte antaga elever. Man
tycker, varför skall jag uppfostra och lära folk för att
mina konkurrenter sedan skola få nytta därav. Man
tänker i detta sammanhang på det yttrande, som
överingenjör Birch-Jensen fällde i sitt föredrag, att sedan
sammanslagning av sockerbruken kommit till stånd och
samarbete i tekniskt avseende etablerats, allt tidigare
existerande hemlighetsmakeri kommit bort, varigenom
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Tue Dec 12 02:11:12 2023
(aronsson)
(diff)
(history)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/tektid/1931a/0439.html
