Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Häfte 32. 8 aug. 1931 - Notiser - En stor strömbrytare för likström - Slipgnistor hos stål - Svetsande dieselmotorstativ - Telefonering och brevskrivning
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
En stor strömbrytare för likström finnes beskriven
i "Power" (7 juli 1931). Den är försedd med
kolkontakter och elektromagnetisk brytning. Magnetkärnan
väger ca 90 kg, har ca 180 cm diameter och en
dragkraft av ca 3 600 kg. Strömbrytaren är delad i tre
sektioner med fyra parallellkopplade kontakter i varje.
Med sektionerna kopplade parallelt kan apparaten
belastas kontinuerligt upp till 48 000 A.
Brytningsströmstyrkan uppgår till 315 000 A vid 600 V. För
strömbrytarens tillslagning erfordras ett tryck av ca 450 kg
å varje borste, alltså totalt ca 5 1/2 ton.
Slipgnistor hos stål. Som bekant beror utseendet
hos de gnistor som uppkomma vid slipning av ett
material på materialets sammansättning, och detta
förhållande har givit anledning till att slipningen i viss
utsträckning kommit till användning för utrönande av
egenskaperna hos ett material. Gniststudierna kunna
givetvis ej ersätta den kemiska analysen, men för vissa
praktiska ändamål giva de snabba upplysningar av
värde för verkstadsarbetet.
Om hithörande förhållanden har H. W. Wagner
skrivit en synnerligen läsvärd uppsats i "Grits and
Grinds" (februari 1931). Författaren anför, att ett
industriellt företag i Amerika lär hava mer än ett dussin
"gnistprovare" anställda, vilka bl. a. hava till uppgift
att med ledning av gnistprov sortera alla till verket
ankommande stålleveranser, i vilka blandade
stålkvaliteter ingå. För övrigt kan man genom gnistprovet
klassificera det material som skall slipas och på grund
av denna klassificering välja den lämpligaste slip skivan.
Gnistbildningen beror som bekant på att det vid
slipningen lösslitna metallstoftet oxideras i luften, så att
en regelrätt förbränning inträder. Har stålmaterialet
en viss minimikolhalt, explodera gnistorna i luften,
vilket man velat förklara så, att det vid förbränningen
i första hand bildas järnoxider, som sedan reagera med
kolet i materialet med sådan häftighet, att detta
förbrinner explosionsartat. Ljusstyrkan hos gnistan
tilltager, sedan gnistan lämnat slipskivan och kommit i
mera direkt beröring med luften. I kolsyreatmosfär
förbliva slipgnistorna mörkröda under hela loppet.
Materialets beskaffenhet inverkar på gnistornas
lyskraft, färg och riktning samt strimmornas form och
explosionernas utseende. Kolstål ge t. e. vackra
gnistor, medan ett snabbstål med 19 % volfram
knappast ger några gnistor alls. Volfram har sålunda en
explosionshämmande inverkan, som tydligast
framträder vid halter över 5 % Wo. Nickel inverkar på
liknande sätt, men nickelhalten i förhållande till
kolhalten måste vara åtskilligt större än volframhalten i
volframstål, för att liknande verkan skall nås.
"Spjutspetsar" i gniststrimmornas ändar äro särskilt
karakteristiska för molybdenstål. Vid en del andra stål
uppträda nära kontaktstället små oregelbundet förlöpande
gnistor.
Mellan härdat och ohärdat stål kan ingen skillnad i
i gnistströmmens utseende fastställas. Välljärn ger vid
slipning mycket få explosioner, men dessas antal växer
vid tilltagande kolhalt hos materialet. Hos olegerade
verktygsstål inträffa i gnistorna upprepade explosioner,
som göra, att kvasten synes tät.
Även olika gjutjärnssorter visa skillnader i
gnistornas utseende. Aducergods ger rikligare gnistor än grått
järn, medan hårt gjutjärn eller vitt tackjärn ger fina,
icke avböjande strimmor nära slipskivans yta.
Av de legerade stålen ger manganstålet den
kraftigaste och hetaste gnistströmmen. Snabbstål giva tunna,
matta gnistor av stor räckvidd. Kromlegerat stål ger
gnistor som likna dem som uppkomma vid maskinstål
men äro av mindre lysande färg nära skivan.
Kromvolframlegerat stål ger gnistor som skilja sig från
gjutjärnets genom blåvitt ljus vid explosionerna. Nitrerhärdade
stål giva nära skivan gnistor, som avsevärt avvika
från den naturliga rörelseriktningen hos gnistströmmen.
Det har skrivits volymer i detta ämne, som
illustrerats med otaliga lyckade fotografier, men det
framhålles, att endast personlig träning kan åstadkomma goda
resultat i praktisk tillämpning av metoderna.
Människoögats färgkänslighet är ju också helt olika det
fotografiska materialets.
Svetsade dieselmotorstativ. För fartygsdieselmotorer,
där en reducering av vikten per hkr ju är önskvärd,
har man på senare tid börjat använda svetsade stativ.
En dylik konstruktion, patenterad av C. H. Stevens
hos Steel Barrel Co, Ltd., Uxbridge, beskrives i
 |
| Telefonsamtal | Telegram | Brev och brevkort | Summa
meddelanden | |
| U. S. A. . . . | 231 | 2 | 137 | 370 |
| Sverige . . . | 119 | 1 | 43 | 163 |
| Storbritannien . . . | 31 | 1 | 131 | 163 |
| Tyskland . . . | 38 | 1 | 84 | 123 |
| Frankrike . . . | 18 | 1 | 39 | 58 |
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
