Full resolution (TIFF)
- On this page / på denna sida
- Häfte 32. 8 aug. 1931
- Notiser
- Telefonering och brevskrivning
- Höstmässan i Leipzig
- Litteratur
- Insänd litteratur
- Anmälan: Wesen, Ursachen und Verhütung der Kohlenstaubexplosionen und Kohlenstaubbrände, av S. Qvarfort
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
står lågt i kurs här liksom i Frankrike. Det
anglosaxiska kynnet kanske tar sig uttryck bl. a. i flitig
brevskrivning, att döma av de höga talen för Storbritannien
och U. S. A. Fransmännen tyckas vara lika litet
meddelsamma per brev som per telefon, medan en tysk
skriver dubbelt så många brev som en fransman och
telefonerar dubbelt så ofta.
Att brevskrivningen, relativt sett, är på retur i
Sverige kan måhända komma att beklagas av kommande
tiders biografiska författare, för vilka mycket skall varda
fördolt. För vår egen del finna vi, att statistiken ger
belägg för den dagliga erfarenheten, att en
genomsnittssvensk lika sällan svarar på brev som han (hon) står
att anträffa per telefon utan anlitande av telefonkön.
Höstmässan i Leipzig. Årets höstmässa i Leipzig
äger rum den 30 aug.–3 sept. Utom den vanliga
varumassan, som denna gång samlat ca 7 500 utställare,
därav ca 1/10 från utlandet, bjuder höstmässan på en
specialavdelning för husbyggnads- och fabriksanläggningar,
i vilken utom moderna byggnads- och
inredningsmaterial komma att ingå bl. a.
uppvärmningsanordningar, såsom kontinuerligt brinnande kakelugnar
och kanalugnar för varmluft eller varmvatten. Även
utställas olika slag av maskiner, använda inom
byggnadsindustrien, såsom elektriska verktyg m. m. På
svetsningsområdet märkes en intressant nyhet, nämligen en
kombinerad gas- och elektrisk svetsningsapparat för
järn, koppar och aluminium m. m.
Närmare upplysningar om mässan samt om rabatter
å resebiljetter m. m. lämnas av Leipzigmässans
representation i Stockholm, Jakobsgatan 19.
LITTERATUR
Insänd litteratur.
Svenska vattenkraftföreningens publikationer.
239 (1931:5) Rhenkraftverket Ryburg-Schwörstadt, av
A. Demmel och O. Schmidt. Pris kr. 1:50.
240 (1931:6) Sveriges utbyggda vattenkraft,
preliminär redogörelse för huvudresultaten av 1930 års
undersökning, av Viking Källström. Pris kr. 1.
241 (1931:7) Flödesförutsägelser och förhandstappning,
av Sten Ernfors. Pris kr. 1:25.
Svenska väginstitutet. 1931.
Meddelande 32, Om indränkning och ytbehandling, av
Nils von Matern. Pris kr. 1.
Meddelande från Jordbrukstekniska föreningen 1931.
Nr 25. Traktorernas användning och kostnaderna för
traktorarbetet. Pris 75 öre.
Nr 24. Direktdrivning av bogserade arbetsmaskiner
från traktorer, av Torbjörn Erikson. Pris 75 öre.
Jordbrukstekniska föreningen. Särtrycksserien 1931.
Nr 14. Om polhemskopplingar och axlars riktiga
montering, av Torbjörn Erikson.
Nr 15. Standardisering av direktdrivningen från
traktor till arbetsmaskin, av Nils Berglund.
Nr 16. Ny anordning för hopsamling av kort gräs,
av Nils Berglund.
Katalog över Ingeniörsvetenskapsakademiens
handlingar och meddelanden, utgivna under åren 1920–1930.
Svenska bokhandelscentralen, Stockholm 1931.
Svenska Tekniska vetenskapsakademien i Finland.
Acta, band VIII. Centraltryckeriet 1931, Helsingfors.
Fünfundswanzigste Berichtfolge des Kohlenstaubausschusses
des Reichskohlenrates. Berlin mars 1931. VDI
förlag. Pris Rm. 2.
Zur Konstruktion von Kurvenscheiben bei Verarbeitungsmaschinen,
av Karl Alexander Flocke. VDI förlag
Berlin 1931. Pris Rm 5.
Die Betriebsuntersuchung, Wege und Formen, av
Otto Bredt. VDI förlag, Berlin 1931. Pris Rm 12.
Beihefte zum Gesundheits-Ingenieur.
Heft 29. Die Heizung von Schulgebäuden, av Chr.
Eberle † och W. Raiss. R. Oldenbourg, München 1931.
Pris Rm 4:50.
Fünfzig Jahre Metallgesellschaft 1881–1931.
Festskrift utgiven med anledning av bolagets 50-åriga
tillvaro. VDI förlag, Berlin.
Bokanmälan.
Steinbrecher, H. Wesen, Ursachen und Verhütung
der Kohlenstaubexplosionen und Kohlenstaubbrände.
Serien Kohle. Koks. Teer. Band 27. Förlag Wilhelm
Kapp, Halle (Saale) 1931. Pris haft Rm 6:80. B. Rm 8:20.
I vårt land äro explosioner förorsakade av
stoftbemängd luft lyckligtvis så gott som okända. Den
alltjämt tilltagande användningen av kolpulvereldning,
ävensom stora anläggningar för sortering av kol och
koks göra likväl problemet aktuellt även hos oss. De
undersökningsresultat, som framläggas i rubricerade
arbete, gälla visserligen kolstoft och här speciellt
brunkolsstoft, men mångt och mycket av vad som säges är
även tillämpligt på sådana stoftalstrande industrier som
mjölkvarnar och en för vårt land måhända nog så
viktig industri, som redan kommit i gång, nämligen
trämjölskvarnar för framställning av utgångsmaterial för
konstgjort trä.
För att en explosion av stoftbemängd luft skall kunna
äga rum erfordras, i likhet med vad som är fallet vid
gasexplosioner, jämte den nödiga värmekällan en viss
koncentration av stoftet i luften. De gränser, inom
vilka explosion äger rum, anges av författaren för
brunkol till 300–1 300 och för stenkol till 40–2 000
gr stoft/m3 luft, alltså betydligt vidare för den senare.
Explosionsmaximum inträffar vid 600 resp. 200 gr
stoft/m3 luft.
Författaren ingår därefter på olika värmekällors
betydelse såsom initialfaktorer vid stoftexplosioner. Dessa
värmekällor kunna vara av flera slag, fri låga,
sprängskott, gnistor uppkomna på mekanisk eller elektrisk väg
och sist, men ej minst, Självantändning av anhopat stoft
i arbetslokalen. Det påvisas att brunkolsstoft till följd
av luftoxidation lätt kan uppnå antändningstemperatur,
helst denna vid detta bränsle ligger så lågt som vid
130–140 °C. Är då stoftet anhopat på ett varmt ställe,
ett ångrör eller en varm lagerbox, kan självantändning
lätt uppstå och bilda en brandhärd, som i sin tur
tänder det i luften lätt uppvirvlade stoftet. Just dessa
lokala brandhärdar äro de farligaste, därför att de äro
så svåra att undvika, Vid släckning av dessa
brandhärdar bör ej heller användas vatten, som lätt ger
upphov till den fruktade stoftuppvirvlingen, utan kolsyra
eller ånga. En annan orsak till stoftexplosioner kan
också vara den, att bildade stoftmoln äro elektriskt
laddade och följaktligen vid sin urladdning giva den
tändande gnistan.
I fortsättningen beskriver författaren olika metoder
för fastställande av vilande stofts
antändningstemperatur och ingår i sammanhang därmed på frågan om
vilken storleksgrad hos stoftkornen, som är farligast. Han
påvisar att, i motsats mot vad hittills antagits, det
finaste stoftet ej är det lättantändligaste, utan
mellanstorlekar, för brunkol i ett visst fall korn av storleken
75–120 u och för stenkol 15–25 u.
Genom stoftexplosioner orsakas årligen stora
förluster både i människoliv och materiel. Författaren
anger antalet registrerade brikettstoftexplosloner för
Preussen till ca 60 pr år under åren 1926–28, under
vilken tid årligen tillverkades ca 30 mill. ton
brunkolsbriketter. I slutkapitlet uppställas sålunda en mängd
regler, både allmänna och mera speciella, för att i görligaste
mån undvika de förlustbringande och driftstörande
stoftexplosionerna. S. Qvarfort.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Tue Dec 12 02:11:12 2023
(aronsson)
(diff)
(history)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/tektid/1931a/0458.html
