Teknisk Tidskrift / 1931. Allmänna avdelningen / 489 (1871-1962) Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
	Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Häfte 36. 5 sept. 1931 - Undersökningar om varaktighet och hållfasthetsegenskaper hos svenskt barrvirke, av R. Schlyter

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>

Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

Fig. 12. Provningsresultat för böjhållfasthet vid utmattning
hos rumstorr svensk flygfuru.

tionen är: tryckhållfastheten = 1 200 r kg/cm², om
f = 10 à 12 %.

För brotthållfastheten vid böjning hos små
flygtekniska provkroppar, 2,5 X 2,5 X 50 cm, belastade
med 2 enkellaster i tredjedelspunkterna, erhölls för
både furu och gran följande relation:
böjhållfastheten = 2 600 (r – 0,10) kg/cm², om f –10 à 12 %.

För normalprovkroppar, 5 X 5 X 70 cm av furu,
belastade med enkellast i mitten, är
normalrelationen: böjhållfastheten = 2400 (r – 0,10) kg/cm²,
om f = 10 à 12 %.

Den sålunda erhållna högre hållfastheten hos
flygtekniska provkroppar kan bero på provkroppens
mindre dimensioner, vilket minskar risken av
inverkan från eventuella defekter, samt på den olika
belastningsanordningen. Om böjhållfastheten skall
bedömas med ledning av den torra volymvikten, ger
alltså den senare relationen för normalprovkroppar
värden på säkra sidan. Proportionalitetsgränsen
låg vid ca 60 % av brotthållfastheten.

Elasticitetsmoduleni bestämdes genom provbalkarnas
nedböjning enligt formeln E = 23 Pl³ / 1296d l, varvid
d betyder nedböjningen. Vid sammanställning av
de värden, som erhöllos vid drag-, tryck- och
böjprovningarna, erhålles för furu samma
normalrelation för medelvärdena som förut:
E = 490 000 (r –0,20) kg/cm²,
gällande för rums- och ugnstorkat furuvirke (f = 6 à
15 %).

Elasticitetsmodulen för gran ligger ca 25 % över
E för furu av samma torra volymvikt. Följande
relation gäller approximativt för medelvärden vid
drag, tryck och böj för rumstorrt flygvirke av gran:
E = 625 000 (r – 0,20) kg/cm²,
E = 120 000 kg/cm² utgör ett användbart allmänt
medelvärde för flygvirke av både furu och gran.

De medelvärden för sMr hållfasthet, som erhöllos
– för furu ca 75, för gran ca 65 kg/cm² – voro i
överensstämmelse med den tidigare uppställda
normalekvationen: tskärhållfastheten = 225 (r – 0,10)
kg/cm², om f – 6 à 19 %, vilken synes gälla för
både furu och gran.

Den använda provningsmetoden för hårdhet, en
modifikation av Brinells kulprov, är sannolikt ej
fullt tillfredsställande men ger för ändträ
normalekvationerna:
för furu: hårdhet = 810 (r – 0,10) kg om f = 10 à 12 %,
för gran: hårdhet = 900 (r – 0,10) kg om f = 10 à 12 %.

För gott flygvirke, både furu och gran, synes
sprödheten (den absorberade slagenergien =
slaghållfastheten) uppgå till minst 0,40 kgm. För flertalet
provföremål erhölls 0,60 kgm eller mera, upp till 0,70
för gran och 0,90 för furu och amerikansk spruce.

För ett furu- och ett granprov uppgick
slaghållfastheten till mindre än 0,40 kgm. Furuprovet
visade beträffande övriga egenskaper normal
hållfasthet, granprovet hade däremot genomgående sämre
hållfasthetsegenskaper äri det övriga provade
flyggranvirket.

Något samband mellan slaghållfastheten och torra
volymvikten har ej kunnat påvisas av föreliggande
undersökningar. Långfibrigheten eller andra
fiberegenskaper hava att döma av brottets utseende
största inverkan på sprödheten. Brottytorna visa
nämligen vid höga hållfastheter ett skarpt neutralt
lager, täta långa fibrer, "individuellt" avslitna i den
dragna zonen och avknäckta eller krossade i den
tryckta. Vid medelgoda hållfastheter var det


Fig. 13. Provningsresultat för böjhållfasthet vid utmattning
hos rumstorr svensk flyggran.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>