Full resolution (TIFF)
- On this page / på denna sida
- Häfte 36. 5 sept. 1931
- Undersökningar om varaktighet och hållfasthetsegenskaper hos svenskt barrvirke, av R. Schlyter
- Lantmäteriutbildningen till tekniska högskolan — väg- och vattenbyggarnas studieplan jämkas
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Fig. 14. Provningsresultat för böjhållfasthet vid utmattning
hos två prov på amerikansk spruce, Picea sitchensis.
neutrala laget ej fullt så tydligt markerat, fibrerna
syntes mindre täta och voro avslitna resp. avknäckta
gruppvis. Låg slaghållfasthet motsvarades nästan
genomgående av frånvaron av neutralt lager i
brottytorna. Fibrerna voro korta, och avslitning hade ej
förekommit. Snarare visade den enhetliga brottytan
en avskjuvning av fibrerna i större grupper (fig. 7).
De individuella resultaten vid provning av
böjhållfasthet vid utmattning äro delvis ganska
oregelbundna. Någon skillnad mellan hållfastheten vid
böj parallellt med årsringarna och vinkelrätt
däremot har ej kunnat påvisas. Den sannolika
utmattningsbrottgränsen har bedömts med ledning av de
grafiska sammanställningarna, fig. 12, 13 och 14. De
på diagrammen inlagda kurvorna för böjhållfastheten
vid olika antal dubbelböjningar synas ej bliva
horisontella förrän bortåt 3 millioner böjningar. Den
högsta böjpåkänning, vid vilken brott ej inträffar
inom 3 millioner dubbelböjningar, anses sålunda
utgöra böjhållfastheten vid utmattning av ifrågavarande
slag.
Hållfastheten ökas även här vid högre volymvikt.
Följande relationer hava uppställts:
böjhållfasthet vid utmattning: furu = 440 r kg/cm2,
om f = 10 à 12 %,
böjhållfasthet vid utmattning: gran = 480 r kg/cm2,
om f = 10 à 12 %.
Böjhållfaistheten vid utmattning utgör sålunda
40 % av tryckhållfastheten parallellt med fibrerna
och uppgick i medeltal till något mindre än 200
kg/cm2 för alla tre virkesslagen.
Litteraturförteckning.
1. Redogörelse från Kommittén för flytbarhetsundersökningar.
Svenska skogsvårdsföreningens tidskrift IV, 496 (1930).
2. Edén, Johan: "Konservering av trästolpar". Svenska
skogsvårdsföreningens tidskrift I–II (1924).
3. Lagerberg och Forssell: "Rötskador å barrvirke i
vatten." Ingeniörsvetenskapsakademiens handlingar nr 104 (1930).
4. Lagerberg, Lundberg och Melin: "Biologiska och
praktiska undersökningar över blåyta hos tall och gran."
Svenska skogsvårdsföreningens tidskrift II, IV (1927).
5. Lagerberg och Schlyter: "Hussvampen och
konservering av trä mot röta." Statens provningsanstalts
meddelande nr 33 (1927).
6. Lundberg, Gustav: "Konservering av trästolpar."
Svenska skogsvårdsföreningens tidskrift II, 215 (1929).
"Torrvolymvikten hos tall- och granved." Svenska
skogsvårdsföreningen, Stockholm 1928.
7. Moore and Kommers: "An investigation of the fatigue
of Metals." Bull. 124 (1921). Engineering Experiment
Station, University of Illinois, Urbana.
8. Nordell, Torsten: "Provningar å brotthållfastheten mot
böjning vid rötskadat, oimpregnerat furuvirke.
Meddelande EL 6 från Kungl, vattenfallsstyrelsen,
Stockholm 1927.
9. Schlyter, R.: "The Strength of Swedish Fine Timber
and Its Dependence on Moisture Content and Apparent
Specific Gravity." Proceedings of the International
Congress for Testing Materials, Amsterdam, 1927, del
II, sid. 526.
10. Schlyter och Winberg: "Svenskt furuvirkes
hållfasthetsegenskaper och deras beroende av fuktighetshalt
och volymvikt." Ingeniörsvetenskapsakademiens
handlingar nr 92 (1929).
11. Schlyter, R.: "Mechanical Properties of Swedish
Timber (pine and spruce)." Proceedings of the
International Congress of Forestry, Experimental Stations,
Stockholm 1929, sid. 265.
12. Schlyter, R.: "Testing of Small Clear Specimens of
Wood". First Communications of the New International
Association for Testing Materials, Zürich 1930.
13. Spaak, Georg: "Undersökning rörande möjligheten att
erhålla och utvälja granvirke lämpligt för flygplantillverkning."
Ingeniörsvetenskapsakademiens handlingar nr 85 (1928).
14. Ullén, Gunnar: "Några försök angående rundvirkes
torkning och vattenupptagning." Norrlands
skogsvårdsförbunds tidskrift II. III (1929).
LANTMÄTERIUTBILDNINGEN TILL TEKNISKA
HÖGSKOLAN – VÄG- OCH VATTENBYGGARNAS
STUDIEPLAN JÄMKAS.
Årets riksdag avslog k. m:ts proposition om
självständig läroanstalt för lantmäteriundervisningen vid
dess nyorganisation och uttalade, att den borde
förläggas till en nyinrättad fackavdelning för
lantmäteri och mätningsteknik vid tekniska högskolan samt
samordnas med utbildningen av mätningsingenjörer.
Riksdagen följde därvid tvänne motionärer, professor
Forssell och generaldirektör Wohlin, vilka bland annat
stödde på ett yttrande av tekniska högskolans
lärarekollegium. Avgörande för riksdagens beslut var
besparingsskäl samt motvilja mot små fristående
högskolor. Då någon detaljerad utredning icke förelåg,
avsåg beslutet enbart principfrågan rörande
lantmäteriundervisningens förläggande medan frågan i
övrigt borde göras till föremål för förnyad utredning.
I anslutning härtill uppdrog k. m:t åt sakkunniga
för omorganisation av den högre tekniska
undervisningen[1] att inkomma med begärd utredning rörande
lantmäteriundervisningens anordnande vid tekniska
högskolan.
I sitt den 29 augusti d. å. avgivna yttrande hålla
de sakkunniga före, att det, för att med säkerhet undgå
faran av att studierna erhålla en för lantmäteriet
[1] Generalkrigskommissarien L. Widell, ordf., lektor Edv.
Björnson, professor H. Grauers, civilingenjör C. Kleman och
professor T. Lindmark tillkallade den 6 december 1929.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Tue Dec 12 02:11:12 2023
(aronsson)
(diff)
(history)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/tektid/1931a/0500.html
