- Project Runeberg -  Teknisk Tidskrift / 1931. Allmänna avdelningen /
491

(1871-1962)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Häfte 36. 5 sept. 1931 - Lantmäteriutbildningen till tekniska högskolan — väg- och vattenbyggarnas studieplan jämkas

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

främmande inriktning, icke bör ifrågakomma att
inordna lantmäteriundervisningen under någon nu
befintlig fackavdelning vid tekniska högskolan.
Undervisningen är även av allt för säregen art för att
detta skall kunna praktiskt genomföras, om också i
viss mån gemensamma lärarekrafter med högskolan i
övrigt kunna användas.

Vad däremot beträffar mätningsingenjörerna
(väg- och vattenbyggare med högre geodesikursen samt
examensarbete i geodesi) ställer sig frågan väsentligt
annorlunda. Behovet av sådana högt kvalificerade
mätningsman synes jämförelsevis ringa och icke i och
för sig motivera en anordning med specialutbildning.
Det anses icke vara lämpligt uppmuntra
utbildningen av en grupp ingenjörer, avsedd uteslutande
för städernas mätningsväsen. Endast i de största
städerna torde mätningsförrättningar förekomma i
sådan omfattning, att full sysselsättning kan beredas
för ändamålet särskilt anställd personal.

Å andra sidan föreligger för närvarande, i all
synnerhet för medelstora städer och stadsliknande
samhällen, ett kännbart behov att erhålla väl utbildade
stads- eller kommunalingenjörer, vilka, på samma
gång de kunna fungera som mätningsmän, kunna
såsom kommunala byggnadschefer eller medhjälpare till
sådana utföra de mångskiftande arbeten, för vilkas
ändamålsenliga lösning en god ingenjörsutbildning
är av nöden. Detta behov synes bäst och tillika på
det mest ekonomiska sätt kunna tillgodoses genom
inrättande inom fackavdelningen för väg- och
vattenbyggnad av en studieriktning, särskild avpassad för
utbildningen av kommunalingenjörer.

De sakkunniga hemställa därför, att vid tekniska
högskolan måtte inrättas dels en fackavdelning för
lantmäteri, dels ock inom fackavdelningen för
väg- och vattenbyggnad en särskild studieriktning för
kommunalingenjörer.

Huruvida det sistnämnda bör ske genom att en
särskild underavdelning under fackavdelningen för
väg- och vattenbyggnad inrättas eller genom införande av
valfrihet mellan olika ämnesgrupper, bör bliva
beroende på ytterligare övervägande av tekniska
högskolans myndigheter. Vilkendera lösningen av frågan än
väljes, måste emellertid inrättande av en särskild
studieriktning för kommunalingenjörer inverka på
anordnandet av undervisningen även för övriga
studerande vid fackavdelningen för väg- och
vattenbyggnad. Det har därför varit nödvändigt att
samtidigt till behandling upptaga frågan om
undervisningen vid denna avdelning överhuvud.

En bärande princip i det framlagda förslaget är att
den föreslagna fackavdelningen för lantmäteri för
framtiden bör så mycket som möjligt samordnas och
likställas med de övriga fackavdelningarna vid
tekniska högskolan. Detta gäller så väl styrelse och
förvaltning som undervisningsplaner, anslag osv.

Frågan om inträdesfordringarna ha varit föremål
för ingående diskussioner och meningarna därom
hava starkt brutit sig särskilt beträffande behovet
och utsträckningen av praktisk utbildning före
inträdet vid högskolan. De sakkunniga föreslå, att
intet krav på praktisk verksamhet måtte uppställas
före inträde vid fackavdelningen för lantmäteri men
anse å andra sidan, att en föregående praktisk
erfarenhet är av betydelse för de lantmäteristuderande,
och förorda därför att vid prövning av de inträdessökandes
kvalifikationer hänsyn till föregående
praktisk tjänstgöring måtte tagas – på samma sätt
som för närvarande sker beträffande inträdessökande
i högskolans olika fackavdelningar.

För inträde vid tekniska högskolan erfordras
godkända betyg i ämnena matematik, fysik och kemi
efter fordringarna för studentexamen å
realgymnasiet. För inträde i den nuvarande
lantmäteriundervisningen erfordras därutöver motsvarande betyg
även i ämnet biologi. Att upprätthålla kravet på
studentbetyg i sistnämnda ämne för inträde i den nya
fackavdelningen för lantmäteri anses väcka
betänkligheter med hänsyn till genom omorganisationen av
det högre skolväsendet uppkomna svårigheter. Det
föreslås därför att för inträde såsom ordinarie
studerande i första årskursen av högskolans
fackavdelning för lantmäteri skola gälla samma
kunskapsfordringar som äro föreskrivna av högskolans stadgar,
med det tillägg, att därutöver skola erfordras
kunskaper i biologi, motsvarande minst fordringarna för
betyget godkänd vid flyttning till gymnasiets, resp.
lyceets näst högsta ring eller krets.

Antalet studerande vid den nya fackavdelningen
anses bliva omkring 15 och denna siffra ligger till
grund för uppgörandet av undervisningsplan och för
beräkning av kostnaderna.

Lantmäteristyrelsen har funnit en studietid av 7
terminer vara tillräcklig, under det att år 1930
särskilt tillkallade utredningsmän – med hänsyn till
att jämväl för dessa studerande ifrågasatts
examensarbete – räknade med en studietid av 4 år eller
samma tid som för närvarande beräknas för de flesta
av tekniska högskolans fackavdelningar. Inräknas
den av lantmäteristyrelsen föreslagna förberedande
praktiska utbildningen, skulle den sammanlagda
utbildningstiden enligt styrelsens förslag uppgå till
fyra år efter studentexamen. De sakkunniga ansluta
sig till lantmäteristyrelsens förslag om 3 1/2 års
studietid.

Efter de teoretiska studierna, vilka – enligt vad
som visas - väl kunna beredas rum inom en
tidrymd av 7 terminer jämte mellanliggande somrar,
skulle i sådant fall de studerande vid
läntmäterifackavdelningen avlägga lantmäteriexamen och
erhålla avgångsbetyg såsom lantmätare. Möjlighet
skulle därefter eventuellt stå öppen för den
utexaminerade att under en senare termin utföra ett
examensarbete, efter vars slutförande avgångsbetyg
såsom civilingenjör skulle erhållas. Det anses
emellertid icke vara nödvändigt att nu taga
ståndpunkt till frågan om frivilligt eller obligatoriskt
examensarbete, då det kommer att dröja ett par år,
innan denna fråga blir aktuell.

Lantmäteristyrelsens förslag om lantmäteriundervisningens
anordnande såsom en sammanhängande
kurs – i stället för, som för närvarande är fallet,
två kurser, skilda från varandra av två års praktisk
tjänstgöring – har icke från något håll mötts av
gensaga och är givetvis också en nödvändig
förutsättning för denna undervisnings inordnande under
tekniska högskolan.

Ifråga om läroämnen och undervisningskurser för
fackavdelningen för lantmäteri hava de sakkunniga
i möjligaste mån anslutit sig till de förslag, som
framlagts av lantmäteristyrelsen samt i
propositionen till 1931 års riksdag.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 02:11:12 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/tektid/1931a/0501.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free