Teknisk Tidskrift / 1931. Allmänna avdelningen / 524 (1871-1962) Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
	Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Häfte 39. 26 sept. 1931 - Notiser - Ingenjörslöner i U. S. A. - Lämpligaste sammansättning av stål för svetsning - Landsvägstrafiken i statistisk belysning

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>

Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

Löner för normalt avlönade ingenjörer i olika åldrar och
sysselsättningar.

för frågans bedömande har i år American Society of
Mechanical Engineers anställt en mass-enquête bland
sina medlemmar, vilka anmodades insända (anonyma)
uppgifter om levnadsålder, antal tjänsteår, arten av
anställning och huvudsaklig sysselsättning, lönevillkor etc.
över 50 % av medlemmarna svarade på dessa formulär,
och svaren behandlades sedan på vetenskapligt statistisk
väg.

Vad man vid undersökningen ville ha konstaterat var
genomsnittsingenjörens inkomst i olika åldrar men ej
den genomsnittliga inkomsten i resp. åldersklasser. I
varje åldersgrupp tog man därför reda på den ingenjör,
vars inkomst överträffades och understegs av precis lika
många ingenjörers. Den på detta sätt erhållna
inkomsten är åtskilligt lägre än medelinkomsten, enär inom
ingenjörsyrket de högre befattningarna äro så högt betalda,
att motsvarande löner lyfta medellönenivån till en höjd,
som är okänd för flertalet individer.

Resultatet av denna undersökning har i stora drag
publicerats i "Power" (1 september), ur vilken tidskrift
vi anföra några viktigare uppgifter.

Lönemaximum för genomsnittsingenjören infaller i
åldern 53–58 år med 7 500 dollar per år. Vid 26 års
ålder, när ingenjören vanligen bildar familj, är lönen
2 700 dollar, vid 30 års ålder, när två barn blivit födda i
familjen, har inkomsten stigit till 3 500 dollar. Vid 45
års ålder, då den högre undervisningen för hans barn
börjar, är hans inkomst 6 500 dollar, och vid 50 års ålder,
när han varit i praktik i 28 år och barnens studier vid
college draga större kostnader (ca 1 000 dollar per barn
och år), har han en inkomst av 7 000 dollar om året.
Här han hunnit 60 års ålder, och barnen äro
självförsörjande, har inkomsten stigit till 7 500 dollar.

Lönenivån växlar naturligtvis i hög grad med
bosättningsorten. Den är högst i New York, där emellertid
levnadsomkostnaderna äro högt uppdrivna, och lägst i
"Middle West" samt i staterna vid stillahavskusten.
Utbildningens art spelar icke så stor roll i lönehänseende
som man skulle kunna tro, åtminstone ej före
40-års-åldern. Sämst ligga naturligtvis lönerna för ingenjörer
med lägre eller ingen teknisk utbildning.
Högskoleutbildade ingenjörer hava i genomsnitt högre lön än
ingenjörer med lägre teknisk utbildning, varvid dock den
egendomligheten råder, att ingenjörer, som sysslat med
vetenskapliga studier vid universitetet ett eller annat år
efter ingenjörsexamen icke äro de högst avlönade. Detta
beror sannolikt på, att de inom industrien sysselsättas
i forskningsverksamhet, som ej är så högt betald som
driftledningen.

Ingenjörer i konsulterande firmor hava i allmänhet
högre löner än övriga yrkesgrupper. Akademiker och
järnvägsingenjörer ligga sämst, och ingenjörer i allmän
tjänst äro i genomsnitt rätt dåligt betalda.

Med avseende på verksamheten inom yrket framträder
även en tydlig differentiation i lönehänseende. Högst nå
ingenjörer i ansvarig ställning inom industrien,
antingen deras uppgifter falla inom arbetsledningens eller
forskningsverksamhetens område ("Industrial
Management" i vidstående diagram), samt ingenjörer i
självständig konsulterande verksamhet. En som lärare
verksam ingenjör är i yngre år sämre betald än en
underordnad tekniker i industrien (Industrian Technicians,
vilken grupp innefattar ritare m. fl.), men från
40-års-åldern får han det bättre ställt, om han också ej
kommer upp till genomsnittsingenjörens inkomster.

Det kan tilläggas, att uppgifterna avse inkomsterna
år 1930, då lågkonjunkturen ännu ej satt in på allvar,
samt ett relativt begränsat undersökningsmaterial. En
liknande undersökning för Sverige finnes ju ej utförd,
men torde väl ej vara alldeles omöjlig att åstadkomma.

Lämpligaste sammansättning av stål för svetsning.
En amerikansk ingenjör Wilmer E. Stine har uppgjort
nedanstående diagram för bedömning av ett ståls
lämplighet för svetsning, återgivet efter "Power" (14 juli
1931). Vid en viss kolhalt, angiven som abskissa, böra
halterna av kisel, mangan och aluminium vara de som
angivas av de tre kurvornas motsvarande ordinatvärden


Stines diagram för bedömning av ett ståls svetsbarhet.

för att metallen skall vara lättsvetsad och giva täta
fogar. Är t. e. kolhalten 0,20, bör manganhalten vara 0,40,
kiselhalten 0,021 och aluminiumhalten ej över 0,002 %.

Landsvägstrafiken i statistisk belysning. Vid
internationella handelskammarens kongress i Washington i maj
detta år fattades beslut om verkställandet av en
undersökning rörande landsvägstransporternas vidare
användning, varvid särskilt affärslivets intressen borde beaktas.

Vid kongressen förelåg en statistisk utredning
avseende vägar och motorfordon i olika länder (International
Chamber of Commerce. Brochure No 70. A Statistical
Survey of World Highway Transport), utarbetad av Roy
D. Chapin, ordförande i Highway Transport Committee.

I förordet till denna statistiska skrift, som nu

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>