Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Häfte 39. 26 sept. 1931 - Notiser - Landsvägstrafiken i statistisk belysning - Rystedtska fonden - Ångkrafttekniska föreläsningar å Ingenjörsvetenskapsakademien - En teknisk referattidskrift - Litteratur - Anmälan: Das Trocknen der Kohle, av S. Qvarfort
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
föreligger i sin andra upplaga, framhållas några drag,
kännetecknande för de senare årens utveckling på
vägväsendets område. Den internationella ekonomiska krisen
har haft en kraftig inverkan på vägväsendet i så måtto,
att nybyggnad och förbättring av vägar blivit ett
alltmera anlitat medel till arbetslöshetens bekämpande. Av
alla de metoder som prövats för detta ändamål hava
vägarbetena visat sig vara bäst, bl. a. av den anledningen
att de samtidigt med att de minska arbetslösheten
innebära en kapitalinvestering av största betydelse för
näringslivet. De bidraga till sänkning av
transportkostnaderna och därigenom till levnadsomkostnadernas
nedbringande. I många fall hava nya vägar även öppnat
nya områden för produktion.
För närvarande synes en internationell strävan råda
att genom uppläggande av särskilda fonder finansiera
de vägarbeten, som betingas av trafikens växande krav.
I samband med statsmaktens ekonomiska intresserande
i dessa arbeten skönjes också tendenser till växande
statlig kontroll över vägarbetena i avsikt att
rationalisera dessa. Sålunda uppgöras numera allmänt
generalplaner för ett lands vägarbeten, varjämte en noggrann
klassificering av vägarna äger rum, alltefter de behov
de skola tillgodose. För nedbringande av kostnaderna
för anläggning och underhåll krävas ingående
undersökningar av material och metoder, för vilkas utförande
land efter land upprättar statsunderstödda väginstitut.
En följd av landsvägstrafikens utveckling är att land
och stad ryckt varandra mycket närmare än förr och
numera måste intimt samarbeta för lösande av
vägtrafikproblemen. Vid uppgörande av stadsplaner tages
numera också stor hänsyn till landsvägstrafiken, vars
inledande i städerna och genomfart inom dessa underlättas
av breda infartsvägar och korsningsfria övergångar etc.,
allt i syfte att på lämpligaste sätt åstadkomma smidiga
förbindelser mellan gatunätets och landsvägsnätets
trafik. Radikala åtgärder i dessa hänseenden hava visat
sig vara ekonomiskt berättigade trots de höga
engångskostnaderna, medan provisoriska lösningar i längden
kunna ställa sig mycket dyrbara.
Slutligen pågå strävanden att skapa internationella
landsvägsförbindelser. Stora projekt till
transkontinentala vägnät hava uppgjorts och delvis även utförts i
Afrika och Amerika, men även i Europa har betydelsen
av goda vägförbindelser länderna emellan alltmera börjat
uppmärksammas.
Vad den statistiska redogörelsen i allmänhet
beträffar, är det klart, att gemensamma grunder för
redovisande av vägnätets och automobiltrafikens oinfattning
i många fall saknas, och att det därför icke är lätt att
göra jämförelser de olika länderna emellan. Broschyren
innehåller dock ett bihang, som i korthet redogör för
vägarnas klassificering i de redovisade länderna.
Det uppskattade antalet i bruk varande motorfordon
i hela världen var den l januari 1930 38 mill., därav 29
mill. personbilar, 6 mill. bussar och lastbilar samt 3 mill.
motorcyklar. Totala längden av vägarna uppskattades
vid samma tidpunkt till 12,8 mill. km, inkomsterna av
automobllskatter till 1 509 mill. dollar och årskostnaderna
för vägbyggnad och vägförbättringar till 2 358 mill.
dollar. Uppgifterna angående vägnätens längd och
vägarbetenas kostnader samt finansiering hänföra sig dock
endast till ett begränsat antal länder.
Statistiken erbjuder i många avseenden tillfällen till
intressanta jämförelser och kan därför betecknas som en
värdefull källa för alla som äro intresserade för
landsvägstransporternas förbättring.
Rystedtska fonden. Ansökningar om understöd från
Rystedtska fonden (Svenska teknologföreningens
understödsfond) mottagas intill utgången av september
månad. Närmare upplysningar meddelas på Svenska
teknologföreningens kansli, Brunkebergstorg 20.
Ångkrafttekniska föreläsningar å Ingenjörsvetenskapsakademien.
Professorn dr D. Aufhäuser,
Hamburg, kommer måndagen den 28 september att hålla
tvenne föredrag å Ingenjörsvetenskapsakademiens lokal,
den ena kl. 16 över ämnet "Die Klas sifizier ung der
Kohlen nach dem Vorbild Deutschlands", det andra kl.
19,30 över "Speisewasserpflege". Till dessa, synnerligen
aktuella ämnen berörande föredrag hava
teknologföreningens medlemmar inbjudits.
En teknisk referattidskrift. Teknisk tidskrift har
vid ett par föregående tillfällen fäst sina läsares
uppmärksamhet på den i Norge nystartade
tekniskt-bibliografiska tidskriften "Pi. Teknisk referat-tidsskrift".
Hade vi fullgod anledning att intaga en kritisk
inställning till tidskriftens båda första nummer, vilka
beträffande dispositionen och de meddelade
uppgifternas noggrannhet tyvärr lämnade åtskilligt att önska,
måste vi nu, när vi mottagit ytterligare ett par nummer,
oförbehållsamt erkänna, att tidskriften gör ett
betydligt mera vederhäftigt intryck, och att den av allt
att döma synes hava övervunnit barnsjukdomarnas
stadium. Till höjande av kvaliteten torde även hava
bidragit, att redaktionsstaben utökats, bl. a. med några
professorer vid Norges tekniske høiskole.
För det stora antal av ingenjörer, som är bosatt i
landsorten och som därför ej har bekväm tillgång till
bibliotek, har tidskriften givetvis ett odisputabelt värde,
särskilt som den även uppträder som förmedlare av
teknisk litteratur. De språkliga skiljaktigheterna mellan
Sverige och Norge behöva heller icke hindra dess
spridning till denna sida av den s. k. Kölen, lika litet
som de hindrat redaktionen att ägna den svenska
tekniska littraturen en ingående uppmärksamhet.
Som subskriptionspriset dessutom är förvånande
lågt, torde tidskriften hava alla utsikter att under
ständigt fortskridande förbättring fylla en kännbar
lucka i den nordiska tekniska litteraturen.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
