Full resolution (TIFF)
- On this page / på denna sida
- Häfte 41. 10 okt. 1931
- Arbetslöshetsutredningen, av H. B—d.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
TEKNISK TIDSKRIFT
HÄFT. 41 ÅRG. 61 10 OKT. 1931
UTGIVEN AV SVENSKA TEKNOLOGFÖRENINGEN
HUVUDREDAKTÖR: CARL KLEMAN
INNEHÅLL: Arbetslöshetsutredningen. – Tidskriftsnytt inom mekaniska och elektriska facken. – Två nya
luftskepp. – Notiser. – Litteratur. – Tekniska föreningar. – Sammanträden.
ARBETSLÖSHETSUTREDNINGEN.
Som redan är bekant genom dagspressen ha de av
socialministern den 11 mars 1927 tillkallade
sakkunniga[1] för verkställande av utredning rörande
arbetslöshetens karaktär och orsaker samt medlen för
dess bekämpande (arbetslöshetsutredningen) avgivit
första delen av sitt betänkande, vilket behandlar
arbetslöshetens omfattning, karaktär och orsaker.
Betänkandet, som förutom bilagor omfattar något
över 500 sidor, är uppdelat i fem huvudavdelningar,
varav den första, vilken handlar om arbetslösheten
i Sverige till 1920, närmast sysslar med
arbetslöshetens framväxande. I de övriga avdelningarna
behandlas resp. arbetslösheten i Sverige åren 1920–1929;
det svenska näringslivet och dess
förändringar åren 1920–1929; den svenska
arbetsmarknaden och dess förändringar åren 1920–1929;
orsaker till arbetslöshet med särskild hänsyn till
förhållandena i Sverige ären 1920–1929.
I andra avdelningen av betänkandet, där, såsom
nyss nämnts, arbetslösheten i Sverige under åren
1920–1929 behandlas, gives en statistisk analys av
våra olika arbetslöshetskällor, baserad dels på de av
socialstyrelsen månatligen publicerade uppgifterna
om procentuella antalet arbetslösa inom
fackorganisationerna och dels på statens arbetslöshetskommissions
månadsredovisning av antalet genom de lokala
arbetslöshetskommittéerna anmälda hjälpsökande
jämte en del kompletterande material rörande
arbetsmarknadens utformning och arbetstillgångens
växlande omfattning under samma tidsperiod.
I denna avdelning redogöres bl. a. för
fackföreningarnas arbetslöshetsstatistik, dess tillkomst,
innehåll och omfattning samt den inverkan
organisationernas tillväxt haft på ifrågavarande statistik med
hänsyn till yrkes- och åldersfördelningen bland
medlemmarna.
Beträffande fackföreningsarbetslöshetens
omfattning och fluktuationer under åren från och med 1920
framgår av det av kommittén framlagda materialet,
att arbetslösheten bland de organiserade arbetarna
nådde sitt maximum i januari 1922, då icke mindre
än 34,3 % av arbetarorganisationernas medlemmar
voro arbetslösa. Under våren 1922 började
arbetslöshetsprocenten åter att sjunka och nedgången
fortsatte, med avbrott för vintersäsongerna, ända till
hösten 1924. Från oktober 1924 till mars 1927 lågo
däremot de månatligt redovisade arbetslöshetssiffrorna,
på några undantag när, över motsvarande tal
för det närmast föregående året. Under våren 1927
förbyttes emellertid denna stegring i ett nytt fall i
arbetslöshetskurvan och från denna tidpunkt kunde
man konstatera en bestämd minskning av den
procentuella arbetslösheten inom arbetarorganisationerna.
Siffran nedgick under 1929 till 6,1 %.
För erhållande av jämförelsematerial rörande
arbetslöshetens omfattning bland de fackligt
organiserade arbetarna under åren före och efter 1920 har
kommittén sammanställt ur konjunktur- och
sysselsättningssynpunkt jämförliga år under olika
perioder, varav framgått att den genomsnittliga
arbetslöshetsprocenten i fackorganisationerna åren 1920–1929
varit ungefär dubbelt så hög som före kriget.
Kommittén pekar emellertid på en del förhållanden,
som kunnat verka höjande på siffrorna efter
kriget i jämförelse med siffrorna fore kriget. Bl. a.
framhålles att fackorganisationernas utsträckning
till att omfatta allt större del av den inom
näringslivet anställda arbetarstammen bidragit till att
förekommande arbetslöshet blivit allsidigare redovisad
inom de av organisationerna företrädda
arbetsområdena än vad tidigare varit fallet.
Undersökning har också företagits för utrönande
av arbetslöshetens fördelning inom olika yrken,
varvid det visat sig att den svenska arbetslösheten under
åren fram till 1930 års kris i stort sett kan
karakteriseras såsom ett grovarbetarproblem.
I tiedje avdelningen har kommittén sammanställt
sådana uppgifter rörande det svenska näringslivet och
dess förändringar under åren 1920–1929, som
ansetts vara av intresse för bedömande av
arbetslöshetens utveckling. Framställningen har anknutits
till en rad faktorer i det ekonomiska livet, vilka
antagas kunna öva inflytande på arbetslöshetens
omfattning.
Det skulle leda alldeles för långt att närmare
redogöra för innehållet i förevarande avdelning. Det
rikhaltiga statistiska material, som här framlägges till
belysning av de avhandlade spörsmålen är
emellertid mycket intressant icke minst ur den synpunkten
att det bättre än något annat är ägnat att ge läsaren
en föreställning om den vetenskapliga statistikens
landvinningar under senare år. Denna har numera
nått en sådan grad av utveckling att det för
närvarande praktiskt taget icke finnes någon fråga
[1] Kommittén utgöres av generaldirektör Gunnar Huss,
ordf., professor Gösta Bagge, direktör Elis Bosæus, f. d.
kammarrättsrådet Conrad Carleson, lektor Ernst Wigforss
och generaldirektör Anders Örne. Sekreterare äro
byråassistenten i socialstyrelsen fil. lic. Sven Skogh och fil. lic.,
jur. kand. Dag Hammarskjöld.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Fri Oct 18 15:27:03 2024
(aronsson)
(diff)
(history)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/tektid/1931a/0551.html
