Teknisk Tidskrift / 1931. Allmänna avdelningen / 555 (1871-1962) Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
	Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Häfte 42. 17 okt. 1931 - Om självantändning i fibrösa värmeisoleringsmaterial, speciellt rörisoleringar, vilka fuktats med linolja, av Bertil Stålhane

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>

Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

Fig. 2.

19). För att påskynda förloppet använda dessa
emellertid syrgas, varvid kolpnlvret (i kolsyra torkat,
finpulveriserat kol) infört i ett glasrör, upphettades
i oljebad, till dess kolet självständigt under
inflytande av syrgasen fortsatte att uppvärmas. De
benämna den temperatur, vid vilken kolet genom
självständig uppvärmning efter 1 timme tänder sig,
för initialtemperatur. Genom införande av syrgas
och med en anordning, där endast mycket dålig
värmeisolering av provet förefinns, kommer man
emellertid alltför långt från praktiska förhållanden.

Däremot förefaller införandet av begreppet och
benämningen initialtemperatur i och för sig att vara
väl motiverat i detta sammanhang och kommer att
användas i fortsättningen av denna uppsats.
Därmed menas nedan den temperatur, vid vilken
oxidationen av ett väl värmeisolerat provstycke av ett
ämne vid god lufttillförsel medför en tydlig spontan
temperaturstegring i provstycket.

För att bestämma initialtemperaturen användes
den apparat, om anges i fig. 1. I en elektrisk ugn
insattes en korg av trådnät (15 cm kub), fylld med
ett värmeisoleringsmedel i form av ärtstora kulor
(termolit) med hög isoleringsförmåga trots stor
genomsläpplighet för luft. I termolitmassans mitt
var provstycket (5 cm. kub) inlagt. Ugnsrummets
temperatur mättes medelst termometer, provstyckets
med ett termoelement. Ugnens temperatur höjdes
mycket långsamt (100° på ca 40 tim.), varvid
provstyckets temperatur följde ugnstemperaturen med
endast ca 3° eftersläpning. Initialtemperaturen
anges av den punkt, där provstyckets temperatur
passerar ugnsrummets för att sedan spontant stiga över
densamma.

De material, som undersökts, äro: platta av
expanderad kork, nöthårsfilt, packat goffrerat papper
samt s. k. sjögräsmatta (sjögräs i skikt mellan
kraftpapper).

I fig. 2 anges avläsningarna för expanderad kork
efter en förperiod av 65 timmar. Provstyckets
temperatur passerar ugnsrummets vid 180°. Vid andra
prov med expanderad kork erhölls något olika temperatur,
varvid högsta och lägsta värdena voro 180°
och 160°. Man erhåller sålunda en tillfredsställande
bestämning av initialtemperaturen för denna substans.

Med nöthårsfilt, papper resp. sjögräs uppnåddes
200° utan att någon effekt inträdde, varefter
försöken avbrötos.

Av intresse vore givetvis att komplettera
undersökningen även med högre temperaturer och flera
olika substanser.

Emellertid visar resultatet för expanderad kork,
att man har att räkna med en antändningsmöjlighet,
som ingalunda står i direkt samband med den s. k.
antändningstemperaturen. Initialtemperaturen
däremot anger, att materialet, om värmeavledningen är
liten utan att lufttillförseln är avstängd, kan
antändas genom spontan temperaturstegring, dvs. orsaka
självantändning, om temperaturen i fråga
överskrides. Under denna temperatur är risken för
självantändning minimal. Sålunda bör expanderad
kork kunna användas ex. för isolering av rör med
upp till 150° temperatur men icke högre.

Tillkommer en torkande olja i systemet blir
risken för självantändning givetvis större. Om
värmeutvecklingen vid oljans oxidation är
tillräckligt stor för att initialtemperaturen för den bärande
substansen skall uppnås, kan ju självantändning
inträda även vid låg utgångstemperatur. Förloppet
bestämmes av mängden olja, värmeavledning etc.
För att få en uppskattning av brandrisken måste
försök utföras, som så nära som möjligt ansluta sig
till verkliga praktiska förhållanden.

Till en början gjordes emellertid några
orienterande försök med samma apparat som använts för
bestämning av initialtemperaturen för en enkel
substans, men med kortare uppvärmningstid (100° på
ca 8 timmar).

Försök utfördes med expanderad kork, nöthårsfilt,
goffrerat papper och sjögräsmatta samt rå och
kokt linolja.

Såsom var att vänta, blevo resultaten helt
beroende på mängden olja, om tillförts provet. Med
små oljetillsatser erhölls endast en övergående
temperaturstegring, angiven i kurvan A i fig. 3. Vid
tillsats av större oljemängder erhölls antändning
beträffande expanderad kork, varvid temperaturförloppet
anges av kurvan B. Med övriga substanser


Fig. 3.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>