Teknisk Tidskrift / 1931. Allmänna avdelningen / 568 (1871-1962) Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
	Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Häfte 43. 24 okt. 1931 - Notiser - En fotoelektrisk kortsorteringsmaskin - Konservering i kolsyregas - Världsbeståndet av motorcyklar - Distribution av tryckluft i Paris - Nationernas förbund och den ekonomiska världsdepressionen

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>

Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

kortsorteringsmaskinen hunnit prövas av banker, järnvägar och större
industriföretag i Amerika, vilka uttalat sig mycket
entusiastiskt om densamma. Om maskinens
avverkningsförmåga föreligga ännu inga meddelanden liksom ej
heller någon jämförelse med andra maskiner enligt
hålkortsystemet är möjlig.

Konservering i kolsyregas. I VDI-Zeitschrift (10 okt
1931) har dipl.-ing. W. Pohlman lämnat några
intressanta meddelanden om konservering av ägg, frukt,
grönsaker etc. i kolsyregas. I Frankrike och Belgien
har man sedan några år tillbaka konserverat ägg i
autoklaver med 88 % kolsyra och 12 % kväve vid
+ 1°C. Metoden innebär bl. a. fördelen, att äggen
bibehålla sin vikt, vilken eljest plägar nedgå på grund av
förlust av kolsyra i äggsubstansen. Efter gasbehandlingen
skola äggen hålla sig friska längre tid än färska ägg. I
Amerika har man försökt konservera frukt, grönsaker
och blommor medelst kolsyregas men därvid kommit
till mycket skiljaktiga resultat. Det vill bl. a. synas,
som om olika fruktsorter skulle fordra olika
kolsyrehalt hos luften. Kolsyran hindrar blomknoppar att slå
ut. Knoppar hos snittrosor hava visat sig kunna hålla
sig friska under 8 dagar i luft med 15 % CO₂ och 3°
à 10°, medan iskylning ej är användbar för längre tid
än ca 3 dagar. Det vill alltså, säger författaren, synas,
som om torris skulle kunna användas för kortvarig
lagring av dylika handelsvaror. Med nuvarande priser
å torrisen torde metoden dock knappast vara
ekonomiskt lönande.

Världsbeståndet av motorcyklar utgjorde den 1 jan.
1931 (enl. Commerce Reports 13 juli) ca 2,75 mill. mot
2,63 mill. ett år tidigare. Av detta antal redovisar
Europa för icke mindre än ca 90 %. Däremot äro nära
11 % av de befintliga motorcyklarna av amerikansk
tillverkning. Av icke-amerikanska länder har Sverige
den största procentuella andelen amerikanska
motorcyklar (45 %). Tyskland räknar, absolut sett, det
största beståndet av motorcyklar, nämligen 725 000,
därnäst komma Storbritannien med 724 000, Frankrike
med 427 000, U. S. A. med 111 000, Italien med 106 000
och Australien med 83 000. Därefter följer Sverige
med 57 000.

Antalet motorcyklar per 1 000 inv. framgår av
följande sammanställning, som ställer Storbritannien med
biländer samt Schweiz, Tyskland och Sverige i en klass
för sig, medan U. S. A. kommer långt efter.

Nya Zeeland . . .	24,2 per 1 000 inv.
Storbritannien . . .	16,5 per 1 000 inv.
Schweiz . . .	12,5 per 1 000 inv.
Australien . . .	11,8 per 1 000 inv.
Tyskland . . .	11,3 per 1 000 inv.
Sverige . . .	9,4 per 1 000 inv.
Österrike . . .	7,5 per 1 000 inv.
Danmark . . .	6,8 per 1 000 inv.
Frankrike . . .	4,1 per 1 000 inv.
Tjeckoslovakien . . .	2,5 per 1 000 inv.
Italien . . .	2,4 per 1 000 inv.
Belgien . . .	2,1 per 1 000 inv.
Ungern . . .	1,3 per 1 000 inv.
U. S. A. . . .	0,8 per 1 000 inv.
Spanien . . .	0,6 per 1 000 inv.
Nederländerna . . .	0,5 per 1 000 inv.
Japan . . .	0,3 per 1 000 inv.

Anmärkningsvärt är, att antalet motorcyklar i U. S.
A. visar tendens till minskning. Vid ingången av år
1929 funnos där 122 000, vid början av år 1930 114 000
och ett år senare endast 111 000. Motsvarande tal för
Tyskland äro 608 000, 731 000 och 725 000, för Frankrike
320 000, 405 000 och 427 000 samt för Italien 66 000,
81 000 och 106 000. (Uppgifterna för åren 1929 och
1930 äro hämtade ur Internationella handelskammarens
statistik.)

Distribution av tryckluft i Paris. VDI-Nachrichten
(14 okt. 1931) lämnar en del intressanta upplysningar
om distributionen av tryckluft i Paris, som numera
spelar en ganska stor roll. Distributionsnätet började
byggas redan år 1880 och omfattar nu en rörlängd av 500
km, därav 12 km med en rördiameter av 500 mm, 30 km
med 300 mm, 200 km med 150 mm och återstoden med
40 till 100 mm. Luften levereras av två kompressoranläggningar,
den ena med fem turbokompressorer för
sammanlagt 2 200 m³ tryckluft pr min., den andra med
två kompressorer om sammanlagt 600 m³/min. Luften
levereras till förbrukarna med ett tryck av 5 ± 0,1 atm.
Kompressorstationernas sammanlagda effekt utgör
16 000 kW. Rören äro dels dragna stålrör, dels gjutna
rör; svetsning av rören användes i stor utsträckning.
Rören förläggas företrädesvis i tunnlar, som samtidigt
tjäna andra ändamål. Luften har, då den från
kompressorerna inkommer i nätet, en temperatur av 40 à 50°,
som i rören successivt sjunker till 10 à 15°. Nätet
innehåller därför ett antal uppsamlingsbrunnar för
kondenserat vatten.

Betalningen för den levererade luften utgår efter
blandad tariff med ett fixt grundpris, avpassat efter
förbrukningens storlek, samt en särskild taxa per m³
förbrukad luft. Luftförbrukningen har de senare åren
stigit med ca 7 % årligen. Den utgjorde år 1910 ca 130
mill. m³ och 1930 ca 226 mill m³. Luften användes
huvudsakligen för drift av Pneumatiska verktyg i
industrien men därjämte för drift av ett icke obetydligt
antal hissar, särskilt i lokaler, där man vill undvika
radiostörningar.

Nationernas förbund och den ekonomiska
världsdepressionen. Som bekant uppdrog Nationernas
förbunds elfte församling år 1930 åt professor Bertil Ohlin
vid handelshögskolan i Stockholm att i samarbete med
förbundets ekonomiska och finansiella organisation
utarbeta en redogörelse för den ekonomiska depressionens
ursprung och symtom. Resultatet av detta arbete
föreligger sedan någon tid i form av en volym med
titeln "The Course and Phases of the World Economic
Depression" (pris 6 schweiziska francs).

Vid utarbetandet hava uppgifter erhållits från olika
institutioner i Australien, Belgien, Danmark, Finland,
Frankrike, Italien, Nederländerna, Polen, Portugal,
Spanien, Storbritannien, Tjeckoslovakien, Tyskland, Ungern
och U. S. A., vilka sänt representanter till tvenne
särskilda överläggningar i Genève och delvis även
överlämnat memoranda. Särskilda upplysningar hava också
erhållits från nio olika länders regeringar.

Efter en kortfattad översikt över några drag hos
den ekonomiska utvecklingen efter världskriget och
åren närmast före den nuvarande depressionen skildrar
rapporten utförligt denna depressions olika faser och
huru den inverkat på det ekonomiska livets skilda
faktorer, såsom produktionen, den inhemska handeln och
konsumtionen, prisnivån, löner och inkomster,
utlandshandel och sjöfart, spekulation, kredit och sparande
samt internationella kapitalrörelser. I fortsättningen
utsträckas analyserna till bl. a. sambandet mellan
monetära förhållanden och prisnivån, den bristande
smidigheten hos det ekonomiska systemet och därav
föranledd inverkan på depressionen, den inbördes återverkan
av de vikande konjunkturerna i skilda länder (inkl.
Ryssland) osv. Slutligen göres en jämförelse mellan
den nuvarande depressionen och tidigare sådana.

Samtidigt med ovannämnda rapport angående den
ekonomiska depressionen har nationernas förbunds
ekonomiska och finansiella organisation publicerat ett
annat därmed nära sammanhängande arbete, nämligen

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>